Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk. rättstafningslära - §§ 11—38. De olika ljudens beteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK RÄTTSTAFNINGSLÄRA. 207
3. Svensk rättstafningslära.
A. De olika ljudens beteckning.
y 11. Det svenska skriftuttalet äger 27 ljudskiftningar,
som äro så pass olika, att de för nödig tydlighets vinnande
behöfva återgifvas med hvar sin olika bokstaf. Dessa ljud
Är: 0 0 ida 66 SR feel AD OR PE SEE fv NL dd 0 Samt
de s. k. ng-, s/- och /tj-ljuden, d. v. s. ljudet efter vokalen
i ung och före vokalen i sju, tjur.
Det svenska alfabetet äger 29 bokstäfver: a b c d
ef RE fe SE OR PE ESRrUEOe Te 0 0E AT
dessa äro c q w x och z öfverflödiga (jfr dock $ 9: 4),
emedan de blott beteckna samma ljud, som genom någon
eller några af de andra bokstäfverna uttryckas. Alla de
öfriga 24 bokstäfverna äro nämligen tecken för hvart sitt
särskilda ljud. Som emellertid det svenska skriftuttalets
ljud äro 27, så komma följaktligen tre af dessa, nämligen
ng-, sj- och f-ljuden, att sakna särskilda bokstäfver. Att
för dessa ljuds behof använda tre af de fem öfverflödiga
tecknen låter sig icke göra, emedan detta skulle blifva
förvillande på grund af den betydelse; nämda fem bok-
stäfver hittills haft. Man har alltså att för de tre nämda
ljuden skapa nya tecken. Tills detta skett och vunnit
allmänt godkännande, kan man nödtorfteligen reda sig
genom att återgifva dem medelst bokstafsförbindelserna
ng, sj och tj, hvilka äro de minst tvetydiga bland de.
många sätt (3 för ng-, 3 för tj- och 27 för s-ljudet!), som
hittills användts jämte hvarandra vid dessa ljuds betecknande.
Vi gå nu att i korthet framställa, huru en så vidt
möjligt ändamålsenlig stafning skulle komma att se ut,
om man nöjde sig med de tecken, vår skrift redan äger,
men rätt använde dessa. Härvid taga vi ingen befattning
med egennamn och främmande ord; i fråga om hvilka det
— såsom ofvan utredts — icke är oss det tillkommer att
vidtaga de nödiga reformerna. Icke häller befatta vi oss
rn nn ee a
É i É
SSE S-SSIESEEAERRRNRNNNRSAESREREEAA
VÄRDET KK NA NERE SE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
