Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk. rättstafningslära - §§ 39—44. Tonviktens beteckning - §§ 45—46. Användningen af stor bokstaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
Däremot användes i enlighet med hufvudregeln enkel-
skrifven bokstaf 1 sådana fall, där känslan af samhörighet
har af ena eller andra anledningen (jfr $ 43 anm.) gått
mer eller mindre förlorad, t. ex. kafe’ (icke kaffe") trots kaffe,
pase’ra (passera), pasasje’rare (passagerare) trots pass; likaså
pake’t (jfr pakke), kapått (jfr kappa), bröllåp (jfr låppy, skaferi"
(skafferi; jfr skaffa med helt annan betydelse), kavaleri" (ka-
valleri; jfr det sällsynta "/kavall förbi!" men å andra sidan
franskans cavalerie, hvarifrån vårt ord lånats), literatu’r (jfr
det. sällsynta Zittera. A,B, 50 0:58. Vv. 9 andra sidan
latinets fitera), grotäs’k (grottesk; jfr gråtta. med alldeles af-
vikande betydelse). Annu mindre tillbörligt är det natur-
ligtvis att låta det härledda ordets stafning vara bestäm-
mande för det ursprungligares. Man skrifver alltså löpa
trots lipp (lopp), gås trots jäss (gäss), skola trots skall,
gramalti"k (grammatik) trots gramal tisk (grammatisk) o. s. v.
C. Användningen af stor bokstaf.
$ 45. Stor bokstaf bör i följd af ordskillnadsgrund-
satsen användas, i stället för en annars i samma ord bruklig
liten bokstaf, för att beteckna första ljudet i
1. £gennamn, af hvad slag de vara månde; såsom
exempelvis namn på
personer, t. ex. Karl; Bror, Lind, Dufva, Ström;
djur, t. ex. Snabb, Svarten, Majros; ;
ställen, t. ex. Lund, Kullen, Svarta havet, Gamla Uppsala;
tidningar, böcker o. d., t. ex. Vårt land, Törnrosens
bok, Nattvardsbarnen; |
samfund, ämbetsvärk o. d., t. ex. Svenska akademien,
Tullstyrelsen, Sjökrigsskolan;
Gud och därmed liktydiga ord, t. ex. Härre(n), Fadren,
då dessa brukas såsom egennamn; jfr t. ex. en mäktig gud,
en främmande härre, fadern; |
titlar och tilltalsord, då de brukas såsom egennamn,
d. v. s. riktas till en viss bestämd värklig (eller diktad)
person, &t. ex. Härr Häradshövding, Ers Majestät, Ni, Eder.
Anm. Samhörighetsgrundsatsen har i härledda ord
ingen tillämpning i tråga om stor bokstaf. Således skrifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
