Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk. rättstafningslära - §§ 45—46. Användningen af stor bokstaf - 4. Öfvergången från gammalstafning till nystafning - § 47. Gammalstafning och nystafning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
|
|
|
i
HH
i
|
1
|
|
ÖFVERGÅNGEN FRÅN GAMMAL- TILL NYSTAFNING. 39
t. ex. luthersk, stockholmare, salmo’nibrev trots Luther, Stockholm,
Salmoni.
2. ff (=ni) till skillnad från i (=ut).
3. HMVissa förkortningar ("kortskrift”) för att skilja
dem” från. andra t. ex. bo D. (= tosofie. doktor; jr... de
= före detta), S. M. (=innehafvare af silfvermedalj; jfr
s. m. =Ssamma mynt).
I 46. I alla andra fall bör liten bokstaf användas;
således äfven i följande, där man hittills mer eller mindre
allmänt brukat stor bokstaf:
1. Första ordet i en skrift (eller afdelning däraf)
och efter skiljetecknen punkt, utropstecken, frågetecken,
kolon, tt; ex; mannen: skrek. gul <späll jag. gat sat Det
gagn, man i förevarande fall velat vinna medelst använ-
dande af stor bokstaf, beredes lämpligare genom att anlita
större mellanrum än vanligt.
2 Början al en: versrad;. t.ex.
får liten bäck,
munter och käck,
dansa med er?
ödmjukt jag ber.
DJ
3. Dagars, månaders, festers, språks och folkslags
namn, t. ex. lorsdag, augusti, pingst, latin, fransman.
4, Öfvergången från gammalstafning till
nystafning.
$ 47. Med gammalstafning mena vi 1 detta samman-
hang den hittills brukliga svenska stafningen, särskilt
sådan den nu föreligger i sista upplagan (1889) af Svenska
akademiens ordlista. Med nystafning däremot menas hvarje
rättstafning, som mer än den förra närmar sig idealet för
rn i
2
t
ERRORS ES OAS SENSE NT
sun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
