Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Öfvergången från gammalstafning till nystafning - § 47. Gammalstafning och nystafning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 : RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.
en praktisk svensk skrift, och för tillfället må därmed
särskilt förstås en stafning, som hyllar de principer,
hvilka ofvan i kap. 2 utvecklats, och som tillämpar dem
på sätt kap. 3 anger. |
Ett allbekant stycke ur Fryxells Berättelser skulle
på detta sätt nystafvat få följande utseende:
"uti slutet av noväm’ber kåm Gustaf upp till Dalarna.
för att vara otjännd hade hann hos en bonde avlaggt sinn
härredräkt, rundklippt sitt hår, klätt sig med trind hatt
äkk kärt vadmalströja åkk jikk sedan med yksa på akseln
lik bonddrängarna åmkring’ åkk sökte arbete. han tog
först tjänst hos dänn rike bärjsmannen Anders Persson på
Rankhyttan, på vars loge hann tröskade några dagar.
snart märkte likväl de andra drängarna, att hann var föga
van vid arbetet, åkk de tykkte sig finna hos honåm andra
later åkk åtbörder änn hos en vanlig bonddräng. en piga
såg åkkså en gång en silkeskrage stikka fram undan
vadmalströjan, vilket honn tilli’ka med sina jissningar straks
berät’tade för sinn husbonde. ’dänne kallar Gustaf avsides,
betrak’tar åkk ijän’/ntjänner honåm snart, ty de hade åfta
varit tillsam’ans i Uppsala. — Anders Persson mottog visser-
ligen Gustaf väl, männ då dänne berät’tade honåm Stock-
holms blodbad åkk uppmanade honåm till fäderneslandets
räddning, då började hann draga sig undan; ja, av fruktan
vågade hann ikke ens att längre hysa Gustaf, utan rådde
honåm, att beji’va sig längre upp i landet åkk åfta byta
åm vistelseort."
Här komma på gammalstafningens 913 bokstäfver 87
ändringar, d. v. s. 934 procent. Alltså skulle vid ett utbyte
af gammalstafningen mot nystafning för hvar 10:de eller
11:te bokstaf en ändring behöfva företagas. Till samma
resultat komma vi, om vi på samma sätt behandla t. ex.
början af B. von Beskows teckning af Bellman:
”"dänn sedliga beskaf’/fenheten så av Bellmans männsk-
liga pärso’nlighet såm av hanns poe’tiska, ävensåm dät
ejän’tliga, dät värkliga samanhanget mellan dässa båda,
utjorde redan i hanns dagar ett tvisteämne; åkk de stri-
diga meningarna däråm tjämpa med varan’dra ännu i dag.
ursäktligt nog har dänn stora hopen alltid varit benä’gen
att från innehållet av hanns poe’mer sluta till innehållet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
