Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Öfvergången från gammalstafning till nystafning - § 47. Gammalstafning och nystafning - § 48. Öfvergång med ens eller så småningom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERGÅNGEN FRÅN GAMMAL- TILL NYSTAFNING. 41
hanns egen levnad. därför sattes redan under hanns livs-
tid åtsjilliga anäkdå/ter i åmlåpp, såm ännu aj sällan låta
sig höras, männ dels äro påtagligen uppdiktade, dels bevi’s-
ligen överförda på Bellman från äldre rustare åkk upp-
tågsmakare.”
På gammalstafningens 510 bokstäfver belöpa sig här :
31 ändringar, således 10 procent, d. v. s. för hvar 10:de
bokstaf kräfves en ändring.
$ 48. I händelse vi nu få antaga, att vi äro ense
om nyttan och nödvändigheten af att utbyta gammalstaf-
ningen mot nystafning, så uppstår den frågan, huru en
öfvergång från den ena till den andra lämpligast bör före-
tagas. Bör man med ens genomföra alla ändringar, om
hvilkas riktighet man är öfvertygad, eller bör man först
införa några vissa sådana, sedan vissa andra dylika och
efter ännu en tids förlopp ytterligare några o. s. v.? Svaret
härpå ställer sig något olika i fråga om olika personer
och förhållanden. Hvad då först angår dem, som saken
förnämligast gäller, och för hvilkas skull hela reformen
öfver hufvud ifrågasättes och företages, nämligen dem som
ännu icke kunna stafva, vare sig på ena eller andra sättet,
så är tydligt, att det för dessa nybegynnare i stafkonsten
är ojämförligt bekvämare att få på en gång inhämta den
stafning, som är deras slutmål, än att till en början få
lära sig de äldres stafning för att sedan tillsammans med
dem ha besväret att en, två eller flera gånger ändra den-
samma. Och äfven för de personer, som redan kunna
stafva (gammalstafning), men nu såsom lärare eller andra
reformvänner vilja medvärka till den goda sakens fram-
gång, är det otvifvelaktigt både bekvämast och äfven för
öfrigt lämpligast att i korrespondens och författarskap med
ens taga ett så stort steg i reformvänlig riktning, som
tillbörlig hänsyn — något olika i olika fall — till deras
läsares bekvämlighet medger.
Något annorlunda ställer sig saken för flertalet tid-
ningar och tidskrifter samt vissa andra publikationer.
Skulle dessa med ett slag införa radikal nystafning, så
lider det intet tvifvel, att de skulle förlora en stor del
af sina läsare, ja i vissa fall kanske alla. Detta vore
j I | CE ;
X | j z ä - DM ÖS Fe UN fx NLRA fn brng EN Rd ERA F
STR ES FRA Ma SG INSE ANS FRAS dt GES Re FNS AR NUET RSMA TRE SAY ee ND PIAS AA. FÅ FIGAARO TAR SEE An AT RS EN Se
FETA Slar RDESES Sa o å TS EN ta Ar i SR RSS NS RET SSE TR Sr STA ÅS ES FRE a SR EE RA ra FRAS ÄRAN AE NN 3
SR CER NET REN 33
EN EET E AN OS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
