Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 okt. 1928 - Fältstyrkemätningar från Motala rundradiostation, av byråingenjör Siffer Lemoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
TEKNISK TIDSKRIFT
1 sept. 1928
Fig. 16. Interiör av Motala rundradiostation.
na under förutsättning av 4 800 meterampère vid 1 365
meter, under det att mätningarna sedermera äro utförda
vid cirka 5 750 meterampère och 1 320 meters våglängd.
Ett högre meterampèretal medför vid samma våglängd
en proportionell ökning av fältintensiteten, men detta är
å andra sidan icke liktydigt med en distansökning med
samma belopp i ekvipotentialkurvornas läge. Huru
faktorerna ifråga inverka på nivålinjernas avstånd skall
nedan närmare granskas.
Betraktas härvidlag för enkelhets skull ett visst fall,
nämligen fältstyrkans variationer i riktning mot
Karlskrona (fig. 6). Fältstyrkan i punkterna vid 50, 100 och
150 km utgöra resp, 13,60, 3,29 och 1,06 mV/m samt
motsvarande dämpningskonstanter 0,0193, 0,0180 samt 0,0176.
Beräknas vidare fältintensiteten under samma
förutsättningar som gjordes vid förhandsbestämningarnas
utförande, nämligen 4 800
meterampère och 1 365 meters
våglängd, blir denna vid samma
vär-denpå dämpningskonstanten resp.
11,61, 2,84 samt 0.92 mV/m,
motsvarande en ökning hos de förra
med i runt tal 16 %. Efter
avsättning på kurvbladet i fig. 15
samt kurvornas uppritande
komma de med a, b, c och d
betecknade abskissorna att framställa
den mot det högre
meterampère-t.alét svarande ökningen i
avstånd för resp. 10, 5, 2 och 1
millivolts nivålinjerna. Denna
ökning utgör genomsnittligt c:a
5 km. Det framgår följaktligen
härav, att nivåkurvornas
förflyttning ingalunda är
proportionell mot meterampèretalets
ökning, utan är långt mindre, i det
anförda exemplet till och med så
liten, att den nätt och jämt
skulle komma till synes i den
skala, sammanställningen i fig.
13 har.
Observationer rörande fading.
Under loppet av hösten 1927
inrapporterades i ett antal fall,
att mottagningen från Motala
besvärades dels av starka
variationer i ljudstyrkan, dels av mindre
god ljudkvalitet. En
undersökning av förhållandena i fråga
gav vid handen, att dessa
fenomen härrörde från vad man
kallar fading. De gåvo sig tillkänna
uteslutande efter mörkrets inbrott
— dagmottagningen var på
samma ställen med samma
apparatur fullt oklanderlig — samt på
platser, belägna cirka 150 km
från Motala eller däröver.
Som bekant är
fadingföreteel-sen en interferens mellan tvenne
skilda slag av vågor, nämligen
en ytvåg och en reflekterad
(böjd) rymdvåg. Reflexion av
rymdvågen börjar uppträda
redan på några få tiotal kilometer
från en sändarestation, men är
på dessa smärre distanser icke
till nackdel vid avlyssningen, då den reflekterade
vågens amplitud ännu är liten i förhållande till
markvågens. Yid ökat avstånd inträffar så småningom, att
de båda slagen strålning bliva av samma storleksordning,
vilket vid samtidigt inträffande varierande
fasförskjutning ger upphov dels till grumlighet i kvaliteten, dels
till de typiska styrkevariationerna. Bortom
fading-zonen kan mottagningen åter göras relativt distortionsfri,
ehuru givetvis fortfarande med större eller mindre
variationer i styrka, då man här liksom i sändarestationens
omedelbara närhet endast har med ett slags strålning att
göra, i detta fall rymdstrålning. Slutledningen härav är,
att fading följaktligen skulle uppträda på mindre
avstånd från Motala i do riktningar, som uppvisa den
största markdämpningen, under det att fadinggränsen
flyttar utåt i strålningsriktningar med mindre dämpning.
Fig. 1. Antal eldsvådor av olika brandorsaker 1922—1926 (sammanlagt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
