Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 1 dec. 1928 - Övergångsfenomen vid plötsliga överbelastningar vid synkrona trefas-likströms-enankaromformare, av dr-ing. L. Dreyfus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1928
E LEKTROTEKNIK
219
lika med strömmarnas stationära omsättningsförhållande med
— _ — um —
M
~M
i" +
skulle intet moment uppstå. Så är emellertid ej fallet.
Även utan läckning är vid vanliga polkonstruktioner
Km > «2- Skillnaden är dock ej stor (se fig. 2). Utföres
transformatorn med stor läckreaktans minskas k2
ytterligare. Det uppstår sålunda i alla fall ett moment
motsvarande differensströmmen
A i" = i (Km — k2)
som saknas för amperevarvens balans. Dock förbliva utan
tvärfältdämpning differensström och moment tämligen små.
Denna jämförelsevis goda jämvikt mellan likströms- och
växelströmsamperevarven förstöres fullständigt genom
tvär-fältdämpningen. Tvärfältdämpningen medför, att
likströmssidans överström närmelsevis utbalanseras av två
strömkretsar, växelströmslindningen och dämplindningen, ty
enligt ekv. 8 gäller numera för a =0:
Q i, = - V" 7
L2 L2
Såsom vi snart skola se, alstrar dämplindningen till och
med större delen av de amperevarv, som uppväga
likströms-amperevarven. Detta är den verkliga orsaken, varför —
såsom många författare beskriva detta märkliga fenomen —
"växelströmmen ej hinner med", så att vid varje
belastnings-stöt ett starkt moment hotar att kasta omformaren ur fas.
Det är anmärkningsvärt, att hittills ingenstans i litteraturen
dämplindningens störande inflytande har påpekats.
2. Fält- och dämpningskretsens spänningsekvationer.
Genom att lösa fält- och dämpningskretsarnas
spänningsekvationer finna vi de lagar, enligt vilka likströmssidans
strömstöt uppfångas och fördelas över trefassidan och
dämpningskretsen. Vad härvidlag motståndens
försummande innebär, har redan tidigare påpekats.
Längsfältdämpningen, som i verkligheten utgör en
paral-lelkoppling av dämpningsgallret och fältlindningen, lämnar
en spänningsekvation:
0 = [lm im+Mi’+Km i] .... (9)
varvid antagits, att fältspänningen antingen är noll
(kortslutning av omformaren med självmagnetisering) eller
konstant (fältkretsen separat magnetiserad). Genom
integration och kombination med ekv. 7 erhålles:
- w
Lm Oim (im — im0)— — Km öl (i — i„) — M (eosa — cosa0)
CO Ij j
.... (10)
resp.
med
E
» = — K
och
6o ^
oMim o
E
0:
Lq iq + Q i" + Q i
It I ’ « ’«
resp.
+ (OL? r,.,. (sin " -
so = sin a0 (1 - o2q) + io " U q? k2 (L - aq) (14a)
E
Inträffar kortslutningen vid tomgång och "rätt
magnetisering" är s0 = 0.
Viktigast av de vunna resultaten är ekv. 14. Den anger
nämligen, i vilket förhållande trefassidans tväramperevarv
strypas genom dämplindningen. Utan tvärfältdämpningen
erhålles för första termen i ekv. 14:
— k2 i
Tvärfältdämpningen förminskar detta värde till
«2
O 2q
>h , - - - I
O 2 + O q
Härvidlag betyder rtq" tvärfältdämplindningens läckning
mot växelströmslindningen, o2 däremot trefassidans
läckning (inklusive transformatorns kortslutningsreaktans och
högspänningslinjens reaktans) mot tvärfältdämpningen.
c," är mycket liten (3 till 4 %). a2 göres ofta avsiktligt
stort för att med hjälp av transformatorns läckreaktans
ernå regleringsmöjlighet för likströmsspänningen inom
lämpliga gränser. Följden blir, att r>’> blir mycket litet,
dvs. likströmssidans strömstöt balanseras till allra största
delen av tvärfältdämplindningens motsatt riktade
amperevarv och momentet, som bromsar omformaren, blir nästan
lika stort som om växelströmssidan vore frånslagen. ’Som
bekant ger detta mycket ogynnsamma förhållanden för
kommuteringen, som kräver särskilda motåtgärder. Vi
hava för avsikt att i en senare uppsats återvända till denna
viktiga fråga samt utveckla teorien för några nya
förbättringar.
3. Likströmssidans spänningsekvation.
På likströmssidan arbetar omformaren över ett visst
motstånd F mot en viss motspänning Ëg. Under stationär
drift är
Ego + io U = oj (.Uimo + Kio + N’i0’)
.... (15)
Elimineras i’0 med hjälp av trefassidans första
huvudekvation (7) erhålles:
r Ego 1
i0 (r0 — C) K Ol) = Km E eos a0 (1 — fft) + £i5,- ....(16)
Kompoundlindningen betyder sålunda för
likströmsspänningens konstans detsamma som ett negativt
förkopplingsmotstånd av storleken
o K a j
.... (16a)
i „ i + 7TT—„ (eos a — Co) .... (11)
Co = eos «0 (1 — aim) + e0 aim + "u1 (1 — am) (Ha)
.... (11b)
eller med andra ord, kompoundlindningens inflytande är vid
en omformare i förhållandet oi mindre än för en vanlig
likströmsgenerator.
Belastningsstöten resp. kortslutningen uppstår
vanligtvis på så sätt, att motspänning ~Ë00 plötsligt sjunker till
Eg eller bortfaller helt och hållet, medan samtidigt
motståndet r~0 övergår till r. Betecknar L likströmskretsens
totala självinduktivitet, erhålles såsom spänningsekvation
för det icke stationära tillståndet:
Alla storheter med index "0" hänföra sig till det
stationära begynnelsetillståndet före kortslutningen. Var
härvid To = 0 (tomgång) samt e0 = 1 (omformaren rätt
magnetiserad), så är ao = 0, och c0 = l.
Jag avstår av utrymmesskäl från att diskutera de vunna
uttrycken och övergår genast till den viktigare
undersökningen av tillståndet i tvärfältdämplindningen. Dennas
spänningsekvation
d
i r +
~ j L i + N" i" + Qiq + AV + Km | =
• I Mim + K i + A" i’ I - E(j
eller efter eliminering av i’, i", im och
d a
oi +
d a
ST
(17)
... (i2)
St ]KöK
integreras och kombineras med trefassidans andra
huvudekvation 8. På så sätt härledas
- - - E
Lq a2q lq — — Q ö2 (i — ■ io) —- Q j (sm a — sin o0) .... (13)
1 d
+ ~cö dt
E sin a k2
o2q
] + dt [i Ö (] +
Om 1
1 öimj
+ E eos a ie1
da\
1 + d t_ ) K m E
a
|^cos a
1 —-
+ Co -
En
(18)
.... (14)
Trots att denna ekvation är för invecklad för att kunna
integreras, ger den oss dock alla upplysningar, som med
hänsyn till likströmmen kunna vara av praktiskt intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
