Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 sept. 1930
KEMI
43
ligt formeln: jod 2, kaliumjodid 4, dest. vatten 10
och salvbas 10 g, visade sig efter flera månader vara
synbarligen oförändrad, och en salva, beredd av lika
delar n/10 silvernitratlösning och nyssnämnda salvbas,
var efter fjorton dagars förvaring avsevärt mindre
mörkfärgad än en med ullfett och paraffinolja beredd
salva av samma koncentration. Vidare emulgerar
salvbasen i sig med lätthet en lika stor mängd
glycerin. Lyckade försök hava vidare gjorts att genom
tillsats av fytosteriner till feta oljor och fetter göra
dessa vattenupptagande.
Åtskilliga försök hava gjorts för att utröna,
huruvida de i talloljefytosterinen ingående olika
komponenterna hava någon olika verkan som emulgatorer.
Som dessa icke äro tillgängliga i rent tillstånd, hava
försöken utförts så, att ett parti om över 40 g
fyto-sterin med slutsmältpunkten 131,4° genom
kristallisation ur alkohol-kloroform delats upp i 3 fraktioner
med slutsmältpunkterna 137,8°, 126,4° och 117,8°.
Dessa fraktioner visade varken sinsemellan eller i
jämförelse med det ursprungliga materialet några
tydliga skillnader som emulgatorer. Så icke heller
en fraktion, som bör hava utgjorts av ganska rent
sitosterin1 eller ur sojabönolja isolerad fytosterin,
som har något annan sammansättning än
talloljefytosterinen, i det att den innehåller en avsevärd
mängd stigmasterin?
Vi hava också konstaterat, att mindre mängder
föroreningar av sur karaktär, som medföljer
talloljefytosterinen, icke hava något inflytande på
emulge-ringsförmågan lika litet som de kristallvätskor, som
kristallerna envist kvarhålla. Då dessa drivas bort
genom upphettning, hava de torkade fytosterinerna
samma emulgerande förmåga som före torkningen.
Som förut nämnts voro de i tabellerna 1 och 2
förtecknade emulsionerna icke hållbara, men väl de, som
framställdes med ungefär hälften så mycket vatten,
dvs. på en del salvbas 1 à 2 delar vatten.
Salv-basens vattenupptagande förmåga kan emellertid
avsevärt förbättras därigenom att fytosterinlösningen
under omröring eller genomledande luft upphettas
till 180—200° under någon timmes tid. Huruvida
detta beror på någon bildning av ännu verksammare
oxidationsprodukter av fytosterin eller på andra
omständigheter är ännu oavgjort, men i varje fall
avskiljes ur en dylik "blåst" lösning fytosterinerna
oerhört mycket långsammare än ur en beredd enbart
genom svag uppvärmning, vilket visar, att
fytosterinerna dock undergått en eller annan förändring, som
bl. a. yttrar sig genom en större löslighet i olika
slags olja. Enligt ett av våra försök erhölls av
vaselin efter upphettning under omröring en salvbas, som
i sig emulgerade 2,8 delar vatten. Vidare
framställdes av vaselin med 2 % talloljefytosterin efter
upphettning och genomledande av luft en salvbas, som
användes till beredning av följande 3 salvor:
I. Salvbas ....................................................1 del.
Aluminiumsubacetatlösning3 ................2 delar.
II. Salvbas ....................................................1 del.
Aluminiumsubacetatlösning ..................3 delar.
III. Salvbas ....................................................1 del.
Aluminiumsubacetatlösning ..................1 del.
Fällt svavel..............................................0,5 delar.
1 Resultat som bekräftats Viel ännu pågående
undersökningar av Sandqvist och Edwardsson.
2 Bonstedt, Zeitschr. f. physiol. Ch. 116 269 (1928).
3 "Konc. Burows lösning." ’
Efter förvaring, tidvis under olämpliga
förhållanden, under l1/2 år äro de fortfarande fullkomligt
oförändrade.
Det är emellertid icke alls likgiltigt, vilken
vaselin-sort som väljes till salvbasens beredning. Tre
salv-baser bereddes under möjligast likartade förhållanden
och med användande av samma fytosterin, men med
olika vaselinsorter, nämligen amerikansk vaselin,
vaselin av märket "Chesebrough" och en tysk vaselin.
Alla tre salvbaserna togo med lätthet upp 2,5 delar
vatten, men den salva, vari tysk vaselin ingick, var
avgjort "blankast", vitast, smidigast och hållbarast
mot olämplig behandling. Med vissa slag av vaselin
var det överhuvud taget omöjligt att få någon bra
salvbas.
Fytosterinernas användbarhet till framställning av
hydrofila salvbaser för medicinska och kosmetiska
ändamål är sålunda till fullo konstaterad, och redan
detta användningsområde är ganska stort. En
ofantligt mycket större artikel är emellertid de s. k.
marinoljorna, som också skola kunna emulgera vatten. Som
tidigare antytts användes "blåst" rovolja för att giva
mineraloljan den nödiga hydrofilien. "Blåsningen"
innebär upphettning a? rovoljan under genomledande
av luft. Av denna olja sättes ända till 25 % till
mineraloljan, då man gör marinoljan. Att denna sedan
kan emulgera vatten, beror säkerligen helt enkelt
därpå, att rovoljan innehåller fytosteriner, vilket är
en konstaterad sak. Den stora mängden rovolja kan
nu ersättas genom tillsats av en ringa mängd renad
fytosterin. Då den för detta ändamål emellertid icke
nödvändigt måste vara så väl renad som för
tillverkning av salvor, kan man även använda sig av
råfyto-sterin och t. o. m. av en avfallsprodukt från
bearbetningen av sojabönolja, vilken avfallsprodukt icke
innehåller mer än 25—30 % fytosterin.
De så framställda marinoljornas praktiska
användbarhet har blivit prövad tack vare det utomordentligt
vänliga intresse, som ett av våra ledande företag i
oljebranschen visat oss. Vi anse oss icke nu böra
nämna firmans i fråga namn, men vilja dock begagna
tillfället att här tacka dem, som med så stort
tillmötesgående hjälpt oss i vårt arbete.
Härnedan redogöres för några försök med
marinolja.
1. Mineralolja med viskositeten 9,5 (Engler) vid
50° försattes med 0,5 % talloljefytosterin, som
bringades i lösning genom svag uppvärmning på
vattenbad, alltså utan "oxidering". Denna olja
provades på en mindre bogserbåt och det visade sig därvid,
att lagertemperaturen och emulsionsbildningen voro
normala.
2. Samma mineralolja som i föregående försök
försattes med 2 % talloljefytosterin, lösningen
upphettades i öppet kärl under kraftig omröring till 180°
Denna olja prövades i tungt belastade lager på en
större ångbåt och visade sig fullt kunna ersätta förut
använd marinolja av högsta kvalitet.
3. Från en tysk fabrik, som sysselsätter sig med
bearbetning av sojabönolja, hava vi erhållit en
produkt, som utgöres av en halvfast massa, vilken
innehåller vatten, fet olja, organiserad substans samt
fytosteriner. Ur denna råfytosterin kunde vi med eter och
bensol utlösa ungefär hälften, som efter
lösningsmedlens avdunstning utgjorde en brun, sirapstjock vätska,
som var ogenomskinlig på grund av rikligt förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
