- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
10

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 3 jan. 1931 - Notiser - Smältcement och specialcement — två förnämliga svenska cementtyper, av Viktor Bährner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga betongblandningsförhållandena och därvid
antingen riva formarna och bygga vidare på mycket
kortare tid än vad som är möjligt vid bruk av vanligt
cement ("tidsvinstprincipen") eller, när så behövs,
utan särskild uppvärmning utöver den för sanden och
vattnet erforderliga, gjuta betong i kyla. Denna "princip
för gjutning i kyla" vilar på det förhållandet, att
ifrågavarande cementsorter, speciellt smältcementet
under första tiden efter gjutningen utvecklar hög värme,
som är tillräcklig att skydda gjutningen under den kritiska
tidsperioden före hårdnandet.

Vad tidsvinstprincipen beträffar torde denna rätt väl
framgå av fig. 1 och fig. 2. Av dessa kan utläsas, att
vid relativt cementrika blandningar Smältcement efter
1 dygn och specialcement efter 14 dygn uppnå samma
betonghållfasthet som ett "A-cement" uppnår vid ca 28
dygn och ett gott "B-cement" icke uppnår vid en ålder av
2 à 3 månader samt att vid relativt cementmagra
blandningar smältcement efter 1 dygn och specialcement
efter 7 dygn uppnå samma betonghållfasthet som ett
"A-cement" uppnår vid ca 21 dygn och ett gott "B-cement"
vid en ålder av 1 à 1 1/2 månad. Det framgår vidare, att
man genom att öka mängden specialcement jämfört med
mängden smältcement kan inom vissa gränser uppnå lika
höga hållfastheter med båda, varför det ibland kan vara
en ren räknefråga, vilken cementsort som i ett visst fall bör
komma till användning.

Det snabba hårdnandet och den höga korttidshållfastheten
hos dessa cementsorter möjliggör en betydligt snabbare
arbetstakt, varigenom en byggnad eller konstruktion tidigt
kan tagas i bruk. Vid byggnader, ombyggnader eller
reparationer etc., vilkas genomförande är förenat med
avspärrning eller driftsinställelse i någon form, erbjuder
användandet av specialcement och smältcement stora
fördelar. Vid vissa konstruktioner och arbetssätt kan man
givetvis även uppnå en betydande besparing av formvirke.

Det snabba hårdnandet och höga sluthållfastheten har
vidare gjort det ekonomiskt att använda betong med
special cement och särskilt med smältcement i skeletthus.
De tillåtna påkänningarna ge pelardimensioner, som ej
bliva grövre än brandskyddade järnpelare, och särskilt
vid betong med smältcement möjliggöra de höga
1-dygnshållfastheterna en byggnadstid, som är lika
kort som för järnkonstruktioner.

I detta sammanhang kan nämnas, att Stockholms
städs byggnadsnämnd numera vid dylika tillfällen
tillämpar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
normalbestämmelser för specialbetong enligt följande formel:

Ök = 5 ON + 4 ÖM

illustration placeholder

Fig. 3. Konstruktion skyddad för blåst. Erforderlig
cementmängd vid olika temperaturer och vid olika
tvärsnittsdimensioner, Beteckningen d i diagrammet
motsvarar: för en kvadratisk pelare – kantlängden,
för en cirkulär pelare – diametern, för en platta –
två ggr plåttjockleken.

illustration placeholder

Fig. 4. Konstruktion utsatt för blåst. Erforderlig
cementmängd vid olika temperaturer och vid olika
tvärsnittsdimensioner. Beteckningen d i diagrammet
motsvarar: för en kvadratisk pelare – kantlängden,
för en cirkulär pelare – diametern, för en platta –
två ggr plåttjockleken.
där Ök = betongens kubhållfasthet vid krossning,
ÖN = verkliga påkänningar av centriskt tryck,
ÖM = verkliga påkänningar av moment.

Med ledning av dessa uppgifter kan man tillreda en
betong med ifrågavarande cementsorter, som uppfyller
de givna förutsättningarna.

Vad "principen för gjutning i kyla" beträffar, så
torde special- och särskilt smältcementet hava fyllt ett
verkligt behov. Fördelen att praktiskt taget oberoende
av väderleken kunna fullfölja påbörjade betonggjutningar,
speciellt sådana av brådskande natur, är givetvis mycket
stor. Förr har det varit omöjligt att t. e. gå upp med
betongskelett vintertid utan synnerligen vidlyftiga inbrädningar
för varmhållning, där man numera med smältcement kan
fortsätta i höjden utan andra varmanordningar än de som
behövas för att värma råmaterialierna. Flera skeletthusbyggen
ha i Stockholm drivits vintertid på detta sätt med utmärkt resultat.
Av fig. 3 och 4 framgår den mängd smältcement som. bör tagas
vid olika köldgrader under gjutningen för att den erhållna
betongen efter 24 timmar skäll uppvisa en sådan styrka, att
skadliga inverkningar på grund av frysning äro uteslutna.
Betongens hållfasthet efter 24 timmar kan därvid beräknas
vara densamma, som om betongen förvarats vid rumstemperatur.

Som sammanfattning kan sägas, att specialcement och
amältcement särskilt lämpa sig vid alla arter av gjutningar,
som snabbt måste belastas, t. e. undergjutningar under
gränshus vid grundgrävningar, maskinfundament, bärplattor
under kulvertar i avloppsledningar, vid skeletthus, vintertid
såväl pelare som bjälklag, sommartid pelare samt över huvud
taget hårt ansträngda betongkonstruktioner, vid vinterarbeten i
allmänhet, även grövre sådana, där man har svårt med varmhållningen.

I detta sammanhang må påpekas, att smältcement icke får blandas
med vanligt portlandcement (alltså ej heller med specialcement),
kalkbruk eller kalkvatten, emedan dylik inblandning åstadkommer
ögonblicklig bindning och dålig hållfasthet. Ej heller de använda
redskapen (spadar, hinkar etc.) få vara bemängda med nämnda
ämnen. Specialcement kan emellertid utan fara blandas med ett
A- eller B-cement.

Om smältcementbetong gjutes på portlandcementbetong
bör den senare hava en ålder av minst 16 timmar, och vid
det omvända förhållandet bör smältcementbetongen hava
en ålder av minst 8 timmar.

Specialcement kan gjutas i precis samma blandningsproportioner,
som brukas vid vanligt cement, under det att smältcement
ej bör gjutas fetare än 400 kg/m3 betong
och ej heller bör komma till användning, när temperaturen
är högre än + 25 °C. Riklig vattning av




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free