Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2. 10 jan. 1931
- Västerbron, repliker av Ernst Nilsson och Karl Ljungberg
- Anslutning av växthus till värmekraftverk, av S. Michelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framlagda förslaget. Trots den ökade svårigheten att
hålla låg konstruktionshöjd å bågarna, som uppstår
genom att använda endast tvenne bågar, gingo vi in
för detta konstruktionsätt för att undvika den skog av
pelare som uppstår, om fyra bågar användas. Det
berättigade i vårt åskådningssätt framgår tydligt av
fig. 2, vilken visar brons anslutning mot Långholmen
i tre olika förslag. De tre bilderna äro alla tagna från
samma synpunkt och visa: den övre vårt förslag, den
mellersta första pristagarens och den nedre tredje
pristagarens. Den sistnämnda utgör även en nästan
riktig bild av hamnstyrelsens nya förslag i denna detalj.
Pelarna framträda dock i det nya förslaget ännu mera
markerat genom sin större höjd. Prisnämnden har
angående vårt förslag yttrat att "intrycket stores något
av det alltför täta linjespelet av vertikaler och transversaler",
men om detta omdöme är berättigat kan läsaren själv
bedöma vid en blick på bilden.
Slutligen vill jag yttra några ord med hänvisning till
det sista stycket i major Nilssons inlägg, där han påstår,
att jag sökt misstänkliggöra hamnstyrelsen för mannamån.
Jag vill uttryckligen betona, att jag har ett mycket stort
förtroende till våra svenska myndigheter och allt
erkännnande för det rättrådiga sätt, på vilket
de handhava det allmännas intressen och detta trots
av att major Nilsson med sina två inlägg gjort allt för
att borttaga detta mitt förtroende. Jag kan dock skilja
på en enskild tjänsteman och en styrelse. Emellertid
vill jag framhålla, att det just på grund av det stora
och berättigade förtroende, som våra myndigheter
åtnjuta, för deras egen skull är önskvärt att de ej
bryta mot den gamla goda regeln, att man ej bör
vara domare i egen sak. Här är det därför lämpligt, att
styrelsen ej helt överlämnar avgörande åt personer,
som man nästan kan betrakta såsom parter i frågan.
Som slutsammanfattning vill jag ännu en gång
understryka att i hamnstyrelsens nu framlagda
förslag utgångspunkten, att spännvidden måste
vara över 200 m, är felaktig, och förslaget innebär
därför icke ur ekonomisk synpunkt den lösning,
som skattedragarna hava rätt att fordra. Även
estetiskt kan, som bilden visar, berättigade
anmärkningar göras. Det är därför såsom jag i
mitt förra inlägg framhöll ett stadens intresse, att
entreprenörerna bliva satta i tillfälle att inkomma
med självständiga förslag, naturligtvis i anslutning
till tävlingsresultaten och till de yttranden som
framkommit vid respektive remisser.
Karl Ljungberg.
ANSLUTNING AV VÄXTHUS TILL VÄRMEKRAFTVERK.
Av dipl.-ing. S. Michelson, Berlin.
En fråga som f. n. tilldrar sig stor uppmärksamhet i
Tyskland gäller, huruvida man i egna
växthusanläggningar skulle kunna producera tidiga
grönsaker i sådan myckenhet, att man kunde
inskränka på den f. n. stora importen av sådana.
Medan importöverskottet av grönsaker år 1913
motsvarade ett värde av 45 millioner riksmark,
hade det år 1929 stigit till 133 millioner riksmark.
Det rör sig sålunda om stora årliga värden, vilka
under de senaste åren tenderat att tillväxa i rask takt.
Särskilt har man inriktat sig på problemet att för
växthusens uppvärmning använda överskottsvärmet
från värmekraftverk och har även upprättat en del
växthusanläggningar enligt detta system. Den
viktigaste källa, från vilken överskottsvärme kan
uttagas, utgör ångkraftverken, visserligen icke alla
men sådana, där avloppsångan icke alls eller blott i
ringa grad utnyttjas i driften. I vissa fall avges i
kondensoranläggningarna ända till 60 % av det
under pannorna förbrända bränslets värmeinnehåll.
I elektricitetsverken gå på detta sätt oerhörda
värmemängder årligen förlorade.
Det är dock ej alldeles säkert, att kondensationsvärmet
alltid kan utnyttjas för uppvärmning av växthus.
Ju lägre temperatur kondensvattnet har, dess
större måste den värmeavgivande ytan vara i
växthusen och dess högre bli anläggningskostnaderna.
Det kan därför i vissa fall vara lönande att för
ändamålet använda avtappningsånga, medan en
del av kylvattnet från kondensorerna kunde användas
för jorduppvärmning och för vattning av kulturerna.
En annan källa för avloppsånga erbjuda en del
arbetsmaskiner för högtrycksånga, såsom
ånghydrauliska pressar. Uppvärmning av växthus
med sådan ånga äger bl. a. rum i Borsig-verken i
Tegel. Dessutom kan man tänka sig att på detta
sätt utnyttja avgasvärmet från dieselmotorer,
gasmaskiner osv. liksom även värmet i rökgaserna
från ångpanneanläggningar, gasverk, hyttor, koksverk etc.
Vid de hittills upprättade större växthusanläggningarna
enligt det här beskrivna systemet sker uppvärmningen
på följande sätt: ångan föres från kraftverket
i en väl isolerad ledning till glashusen och användes
där antingen direkt till uppvärmningen eller får i
motströmsapparater uppvärma vatten till ca 90°,
vilket vatten med hjälp av elektriska cirkulationspumpar
får genomgå växthusets värmeledningssystem.
Returvattnet från radiatorerna kan användas för
uppvärmning av jorden i växthusen.
I motsats till förhållandet vid växthus med egna
värmecentraler är det beskrivna systemet mycket
bekvämt i skötseln, och man har alltid ånga till
hands, vilket är av betydelse speciellt under de tider
av året, då man kan vänta plötsliga temperaturförändringar.
Av de 133 millioner riksmark, till vilka Tysklands
importöverskott av grönsaker värderades år 1929,
utgjordes nära 40 % av värdet av gurkor och tomater,
och det är främst sådana man i de tyska växthusen
sökt odla, allra helst som dessa ställa sig fördelaktiga
såväl i fråga om avkastning som försäljningspris. I
ett växthus kan man emellertid ej bedriva tomat- och
gurkodling året om, utan måste odla andra produkter,
såsom sallat, kålrabbi, blomkål, rädisor, jordgubbar
och meloner som för-, mellan- eller efterkulturer.
Dessutom måste man ha plats för uppdragning av
plantor. Vanligen tagas tre skördar årligen ur ett växthus.
Fig. 1. Sektion av gurkhus vid kraftverket Klingenberg, Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0031.html
