Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 194 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 4 april 1931 - Artilleriskjutning mot flygmaskiner, av S. A. Odelberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man därefter korrektioner för att komma till lämpliga
skjutelement för erhållandet av verkan. I sidled kan man
därvid ofta direkt uppmäta felet och komma rätt, under
det att man i längdled i allmänhet får skaffa sig skott
såväl bortom som framför målet, därefter avgiva, eld
på mittelavståndet osv., tills man så småningom kommer
fram till en eller flera för verkan lämpliga uppsättningar.
Förfaringssättet går relativt snabbt, men dock icke på
långt när så hastigt som skjutning mot flygmaskiner
kräver. Innan vi gå vidare på skjutteknikens område,


Fig. 1. Ryskt bombflygplan (Junkers 1930).

kan det vara skäl att kasta en blick på flygvapnets och
luftvärnsartilleriets utveckling.

Sedan amerikanen Wright år 1903 lyckades konstruera
en luftfarkost av systemet "tyngre än luften", som kunde
lyfta för egen maskin och som var styrbar, har flygtekniken
genomgått en utomordentlig utveckling. Följande tabell
upptagande vissa världsrekord åskådliggöra denna utveckling.

År	Fart km/tim.	Sträcka km	Tid	Höjd m
1906	38	0,226	21,2 sek.	10
1908	83	125	2 t. 20 m.	115
1910	106	585	8 t. 13 m.	3 500
1913	205	1 011	13 t. 1 m.	6 150
1919	268	1 784	24 t. 14 m.	8 155
1930	576	8 029	65 t. 25 m.	12 739

Fore världskriget hade flygplan icke kommit till nämnvärd
användning för krigiskt bruk. Under världskrigets första
skeden användes de huvudsakligen för spaning. När bombflygplan
under 1915 och 1916 började komma till användning,
aktualiserades frågan angående försvar mot luftanfall i hög
grad. Dylikt framkom även dels för verkan i luften, jaktflygplan,
dels för verkan från marken, luftvärnskanoner och
luftvärnskulsprutor. För det direkta försvaret av orter
ansågos luftvärnskanoner bäst. Så småningom utspann
sig kring för krigföringen viktiga orter en fullständig
tvekamp mellan bombflottorna och luftförsvaret.
Omfattningen av denna krigföring framgår av följande
ur fackpressen hämtade siffror. Paris var under år
1918 (jan.–sept.) utsatt för 30 raider av sammanlagt
485 flygplan, av vilka 13 nedskötos, 435 avvisades
och återstoden 37 (8 %) nådde staden. Härunder
fälldes 308 bomber med en sammanlagd vikt på
11 740 kg. Under hela kriget var England utsatt för
108 anfall, varvid 1 413 personer dödades och
3 407 sårades samt 800 hus förstördes. Tyskland
var utsatt för 675 påhälsningar med 731 dödade och
1 394 sårade som resultat. De materiella skadorna
uppskattas till omkring 2 millioner p. st. i London,
16 millioner riksmark i hela Tyskland och 30 millioner
francs i Paris. Förlusterna förefalla försvinnande små
med hänsyn till de enorma värden, som anfallsmålen
representerade. De högt spända förväntningarna på
ett för kriget avgörande resultat av bombflyganfallen
gäckades av verkligheten.

Efter världskriget har flygmaterielens utveckling fortsatt.
Av den riktning att döma, i vilken den militära utvecklingen
rör sig inom stormakterna,

År	Motorstyrka hkr	Hastighet km/tim	Topphöjd m	Lastförmåga[1] kg	Aktionsradie[2] km
1915	250	100	2 000	500	150
1918	500	175	5 000	1 200	300
1918	800	140	4 000	3 000	350
1928	900	200	5 000	2 000	500
1928	2 000	175	4 000	8 000	700
1929[3]	6 000	185–240	–	26 500	–

Fig. 2. Franskt bombflygplan (Farman F-63 Goliath).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>