Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 16 maj 1931 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Tekniska samfundet i Göteborg, av J. A. och G. E. M. - Tekniska förbundet i Borås, av Wm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svensk insats av betydelse för tekniken och utvecklingen.
En insats, som ånyo skall länka världens uppmärksamhet
på svensk dådkraft". V. L.
Skånska ingenjörsklubben
höll den 20 mars ett talrikt besökt sammanträde på
Kungsparkens restaurang i Malmö. De egentliga
förhandlingarna leddes av ordföranden direktör H. Evers,
som emellertid var förhindrad att kvarstanna under supén
och samkvämet, varför ledningen då övertogs av förste
vice ordföranden direktör H. Molin. Följande nya
medlemmar hade av styrelsen invalts: ingenjör J. Gustaf
M. Brodén, lektor J. Filip Olsson, ingenjör Jonas Partheen,
lektor John A. G. Svenson och civilingenjör P. Gunnar
Traneus. Ordföranden lämnade en del meddelanden om
det tilltänkta programmet för S-v. teknologföreningens
årsmöte i Malmö i maj. Såsom bidrag till kostnaderna, i
den mån sådant komme att visa sig erforderligt, beslöt
klubben garantera ett belopp av intill 4 000 kronor.
Civilingenjör Ingvald Almqvist höll ett med bilder illustrerat
föredrag om,"Den stora 80-tons utrustningskranen vid
Kockums mek. verkstad". Talaren gav en historik över
de kranar, som tidigare tjänstgjort vid utrustning av
fartyg hos Kockums varv, och påvisade, hurusom
kranarnas lyftkraft och aktionsradie vuxit i takt med
skeppens storlek. Den nya kranen, vars leverans av
ekonomiska skäl anförtrotts åt en tysk firma, löper på
spår, parallella med kajen. Mellan kajens kant och
kranspåret går ett järnvägsspår, så att föremål kunna
tagas direkt från järnvägsvagnen ombord på fartyget.
Förutom 80 tons lyftkroken, som kan betjäna ett vid
kajen liggande fartyg av 16,5 m bredd, finnes en
30 tons krok med 42 meters aktionsradie, avsedd för
ett lika stort fartyg, liggande utanför det förra. Dessutom
finnes en löpvagn för 3 ton med en körhastighet av 60 m
pr min. Höjden till kranarmens topp är 44 m. Motorerna
drivas med 500 volts växelström. Stållinorna såg sig den
tyska firman nödsakad inköpa i Sverige. Genom inköpet
av den nya kranen beräknas varvet kunna bygga ett
fartyg mer på två år, än som annars varit möjligt. Kranen
skötes av en man och är i bruk 2 eller stundom 3 skift
per dygn. Den förbrukar genomsnittligt 100 kilowattimmar
per dag, vilket kostar 5 kr. Sedan applåderna tystnat
och föredragshållaren besvarat en del frågor, överlämnades
ordet åt förste stadsingenjören Erik Bülow-Hübe, som
förevisade en mängd kartor och modeller över de många
olika platser, som varit på tal i och för byggande av en ny
teater i Malmö. Talaren redogjorde för de skäl, som talade
för och emot de olika alternativen, varvid han som sin åsikt
framhöll, att teatern måste ligga centralt för att kunna stå sig
i konkurrensen med andra nöjesetablissement, och att dess
monumentala karaktär ovillkorligen borde utnyttjas i syfte
att skapa så stora skönhetsvärden som möjligt i stadsbilden.
Bästa platsen vore under sådana förutsättningar kvarteret
vid kanalen sydost om Gustaf Adolfs torg. Under det efter
supén följande samkvämet höllos en mängd tal, vilka delvis
kunde betraktas som diskussionsinlägg i den segslitna
teaterplatsfrågan. Sångkören utförde ett antal sångnummer,
vilka mottogos med stort bifall. F. M.
Tekniska samfundet i Göteborg
avdelningen för väg- och vattenbyggnadskonst, höll ordinarie
sammanträde å Palace hotell den 31 mars, varvid
förhandlingarna leddes av avdelningens v. ordförande
kapten P. G. Blidberg.
Efter protokolljustering och föredragning av årsberättelsen
för 1930 höll direktör Tage Bilde ett med talrika bilder
illustrerat föredrag över ämnet: "Något om cementanvändning
i U. S. A. – Intryck från en studieresa hösten 1930".
Föredraget har tidigare varit refererat i denna tidning
(häfte 11, sid. 163, d. å.).
Sedan ordföranden avtackat föredragshållaren för det
synnerligen intressanta och instruktiva föredraget samlades
man till gemensam supé. Vid nachspielet stod direktör
Bilde åter för underhållningen – han sjöng till sin luta och
berättade om sina amerikaupplevelser för tacksamma
och vetgiriga lyssnare. J. A.
Tekniska samfundet i Göteborg
hade den 26 mars 1931 ordinarie allmänt sammanträde på
Henriksbergs restaurant under ordförandeskap av direktör
Per Boëthius.
Till sammanträdet, som var talrikt besökt, hade samfundet
inbjudit Göteborgs sundhetsinspektör, medlemmar av stadens
hälsovårdsnämnd, ekonomidirektören för stadens sjukhus
samt representanter från statens järnvägar i Stockholm,
Innan sammanträdet började demonstrerades Svenska
Amerika linjens moderna tvättinrättning av kapten F. Olsson
och aftonens föredragshållare ingenjör K. W. Fagerström.
Denna väl planerade anläggning har spetsbelastning när
Amerikabåtarna komma in och anläggningen kan
färdigbehandla upptill 12 000 kg tvätt på ett par dagar.
Efter denna demonstration vidtogo mötesförhandlingarna
varvid till sekreterare efter ingenjör P. Ågren, som avflyttat
från orten valdes ingenjör Gustaf E. Meijer. Till revisorer
valdes ingenjörerna Alrik Björklund och K. E. A. Wallman
med arkitekt Gunnar Hoving och ingenjör Gunnar Holmström
till suppleanter.
Därefter höll ingenjör K. W. Fagerström föredrag över
ämnet "Den moderna tvättindustrien". Talaren, som beskrev
den kemiska och mekaniska processen vid tvättningen,
framhöll att gjorda undersökningar visat att effektivaste
och billigaste tvättmedlet var ren tvål och soda. Vidare
beskrev talaren med bilder olika typer av inom denna
industri använda maskiner och framhöll huru kostnaderna
kunde nedbringas genom en rationellt organiserad
tvättindustri jämfört med äldre metoder.
I anslutning till föredraget redogjorde 1:e maskiningenjör
K. L. Nelson, som tillsammans med maskininspektor
Sixten Bagge representerade S. J., för huru statens
järnvägar, Stockholm, löst sin tvättfråga genom den
nya tvättanstalten vid Hagalund övre.
Den efterföljande diskussionen kom huvudsakligen att
röra sig kring frågan huru mycket tvätten förslites under
tvättningen, och samtliga i diskussionen deltagande
herrar tycktes vara ense om att förslitningen blev mindre
vid maskintvätt än vid handtvätt.
Efter sammanträdets slut följde gemensam supé. Vid
nachspielet förevisades en av Göteborgs elektricitetsverk
upptagen film. Den vältagna filmen började med att visa
Trollhätte kraftverk där den elektriska energien genererades,
därefter följde överföringen till Göteborg, distribueringen
inom stadens område samt några exempel på huru
reparations- och underhållsavdelningarna arbetade.
G. E. M.
Tekniska förbundet i Borås
höll lördagen den 11 april sitt högtidssammanträde å
stadshotellet. Till sammanträdet hade inbjudits Västergötland-
och Norra Hallands handelskammare, Borås hantverksförening
och Borås köpmannaförening. Sammanträdet var talrikt besökt
och öppnades av förbundets ordförande, överingenjör Engblom,
som hälsade gästerna välkomna. I sitt anförande framhöll tal.
speciellt hurusom de olika samhällsgrupperna med den struktur,
det moderna samhällslivet har, blivit alltmer beroende av varandra.
Härav följer å andra sidan att samhörighets- och samarbetsbegreppet
fått en alltmer ökad betydelse. Behovet av detta samarbete hade
Tekniska förbundet velat poängtera genom aftonens sammankomst.
Tal. hoppades att densamma skulle följas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
