Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1931 - Skånska ingenjörsklubben, av Fr. Montén - Skånska slott och borgar, av Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterkrigsårens högkonjunktur närma sig 400, möten
anordnas med inbjudan av andra tekniska föreningar,
riksdagsmän, stadsfullmäktige, handelskammare m. fl.
för att dryfta då aktuella spörsmål, framställningar göras
i syfte att öka tillgången på högskolebildade ingenjörer
osv. År 1917 flyttar klubben från sin lokal i Hippodromen
till ett rum hos Skånska handelskammaren vid Stortorget.
Sammanträdena hållas omväxlande där och på Stadt
Hamburg samt under den ljusare årstiden på Kungsparkens
restaurang. År 1921 anordnades en insamling för att
bilda en fond, avsedd att med tiden skaffa klubben egen
bostad.
Den ekonomiska efterkrigsdepressionen medförde en svag
tillbakagång i medlemsantalet, som först 1925 passerade
siffran 400 och nu är omkring 440. Klubbens utgifter för
förhyrande av egen lokal för expedition och bibliotek
ansågos icke i längden medföra tillräckliga fördelar, då
det visade sig, att medlemmarna endast i ytterst ringa grad
frekventerade lokalen. Följaktligen överflyttades år 1928
för andra gången klubbens bibliotek och arkiv till tekniska
läroverket, där det alltjämt befinner sig. Sammanträdena
hållas numera så gott som alltid på Kungsparkens restaurang.
Biblioteket innehåller ett avsevärt antal nummer, huvudsakligen
erhållna år 1914, då ingenjörsklubben övertog en boksamling
från en annan korporation, nämligen Tekniska litteraturklubben,
som under en följd av år existerat parallellt med
ingenjörsklubben i det syfte, som framgår av namnet.
Vid överlåtelsen förband sig klubben att till tekniska läroverket
årligen skänka ett belopp till utdelning av premier i form av
teknisk litteratur.
Bland de viktigare händelserna under senare år må nämnas,
att samarbetet med Dansk Ingeniörsforening år 1924
inordnades i en fastare form med en för ändamålet tillsatt
ständig kommitté bestående av 4 medlemmar, varav
hälften väljes av vardera föreningen. Föreningarnas
medlemmar äga ömsesidigt tillträde till varandras
sammanträden, varjämte varje år i vardera föreningen
ett sammanträde bör hållas, där föredragshållare utses
av den andra föreningen.
De olika fackriktningarna på det tekniska området hava
emellanåt framkallat tanken på klubbens uppdelning i
sektioner i överensstämmelse med vad fallet är inom
teknologföreningen. Med fog har det emellertid hittills
hävd,ats, att klubbens medlemsantal är för litet för att
splittras på ett flertal underavdelningar. De för varje
fack tillsatta fackkommittéerna av fem medlemmar äga
nu rätt att icke endast inför klubben framlägga sina
speciella fackfrågor, utan även efter styrelsens medgivande
sammankalla klubbmedlemmarna till sammanträde.
Hittills är det dock egentligen endast elektrotekniska
fackkommittén, som begagnat sig härav, i det denna
årligen utlyser ett speciellt sammanträde för elektriska
spörsmåls dryftande. Vid klubbens ordinarie sammanträden,
som alltjämt hållas en gång i månaden, utgöres i regel
huvudattraktionen av ett föredrag. Detta är och bör
givetvis vara av teknisk art. Naturligtvis hänför det
sig även oftast till något av de huvudfack, som exempelvis
representeras av teknisk tidskrifts olika avdelningar,
men man väljer gärna ämnen, som icke äro skarpare
begränsade till viss specialgren av tekniken, än att
de med intresse och behållning kunna njutas av samtliga
klubbmedlemmar. Dessutom förekommer på programmet
såsom särskild punkt ett meddelande från den ena eller
andra av fackkommittéerna. Dylika meddelanden,
som upptaga en avsevärt kortare tid än aftonens
huvudföredrag, äro av mera speciellt fackintresse, och
tillses, att de olika facken turvis bliva på detta sätt
representerade. Med klubbens nuvarande storlek
synes denna form för dess arbete vara den lämpligaste,
vilket även bekräftas av antalet vid sammanträdena
närvarande, som i allmänhet uppgår till 75 à 100.
Om utvecklingen får fortgå utefter samma stigande
kurva, som i stort sett karakteriserat de gångna fyra
årtiondena, och klubbens fonder, som redan nu
överstiga 100 000 kronor, fortsätta att växa, så att
frågan om egna lokaler måhända ånyo blir aktuell,
så få väl även nya former en gång tillgripas för
verksamhetens bedrivande. Skulle härvid en uppdelning
i sektioner visa sig nödvändig, måste man nog i alla
fall befara, att de ideella värden, som ligga i den nu
rådande kordialiteten och kamratkänslan mellan
representanterna för de olika facken, och som i de
flesta fall basera sig mera på personlig sympati än
på bevakandet av gemensamma fackintressen,
bleve lidande. Fr. Montén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
