Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1931 - Rysslands kemiska industri, av Gösta Angel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bristen på kommunikationer, de stora avstånden och
många fyndigheters ogynnsamma belägenhet i svårtillgängliga
och ogästvänliga trakter. Å andra sidan finnas stora
naturliga möjligheter för en sådan industri genom
landets oerhört rika naturtillgångar, genom de stora
avsättningsmöjligheterna inom landet, särskilt med
hänsyn till jordbrukets behov, och genom de billiga
transportkostnaderna på de vitt utgrenade, i stor
utsträckning segelbara floderna. Härtill komma de
betingelser, som skapats genom den nuvarande
regimen, i form av statsmonopol på handel och industri.
Bland Rysslands ofantliga naturrikedomar märkas:
järnmalmsfyndigheterna i Ural, vid Krivoj Rog i
Ukraina, Kertj på Krim samt de i mellersta Ryssland,
Sibirien och Turkestan, tillsammans uppskattade
till milliarder ton, oberäknat de nyupptäckta ofantliga
magnetitlagren vid Kursk; kolfälten i Donets-bäckenet
(alla slags stenkol från antracit till gaskol), i Ural
samt i trakten av Tula och Kaluga (på båda ställena
lågvärdiga kol) och de i asiatiska Ryssland, tillsammans
beräknade innehålla ca 800 milliarder ton, varav mer
än hälften i Kusnezk-bäckenet vid floden Tom i
Västsibirien (till större delen ej förkoksningsbara
kol); manganmalmen i Kaukasus, ca 65 millioner
ton; kopparmalmerna i Ural, Kaukasus och Sibirien,
ca 24 millioner ton; guld i Ural och Sibirien, (ja 8
millioner kg; platina i Ural, ca 100 000 kg;
petroleumkällorna i Kaukasus, Nordryssland,
Ostsibirien och Turkestan; skogsregionen i norra
Ryssland och Sibirien, ca 900 millioner ha; vidare
silver, bly, zink, nickel, kvicksilver, krom, magnesit,
ädelstenar, fosfat, stensalt, kalisalt (varibland de
1926 till 1 500 à 1 650 millioner ton K2O
uppmätta kalilagren i Solikamsk), världens största
lager av glaubersalt vid Kara-Bugasa vid Kaspiska
havet samt de 1928 upptäckta lagren av förhållandevis
ren soda vid Petuchovo och Mikailovsk i Sibirien.
De ryska vattenfallen beräknas ha en natur ef fekt
av ca 30 millioner hkr, varav ca 2 millioner inom
europeiska Ryssland.
I det centrala industriområdet kring Moskva kommer
i första hand att tillverkas superfosfat av råfosfat från
Jergojevsk samt syntetiska kväveprodukter, där jämte
färger och garvämnen för därvarande textil- och
läderindustri, gummivaror, aluminium och aluminiumsalter
m. m. En 195 km lång rörledning för gas planeras från
Tula till Moskva. På det förra stallet skall vid ett stort
gasverk utvinnas gas och diverse produkter ur brunkol,
som därefter skola användas för kraftalstring vid ett
stort ångkraftverk i Bobrik o v om 300 000 kW. Redan
färdiga äro kolkraftverket Kasjira om 172 000 kW
och torvkraftverket Sjatura om 180 000 kW, båda
belägna nära Moskva.
l Donetsbäckenet kommer att byggas flera stora koksverk
med tillhörande anläggningar för utvinning a v biprodukter
samt på dessa i sin tur baserade fabriker för tjärfärgämnen
och farmaceutiska produkter. Vidare märkes där det nya
kolkraftverket i Stjerova om 88 000 kW.
De inom Volga-området befintliga stora råfosfatlagren
komma först att utnyttjas sedan man efter öppnandet
av Volga-Don-kanalen kan erhålla kol från Donetslagren
till billigare pris.
Inom Leningraddistriktet skall enligt femårsplanen byggas
ett flertal kemiska fabriker. Även här blir konstgödselindustrien
den viktigaste, baserad på råfosfatlagren vid Chibinsk.
Energitillgången skall i första hand besörjas genom det
nya torvkraftverket Krasny oktjobr om 100 000 kW
och Volchovstroys vattenkraftverk om 56 000 kW. Vid
Svir bygges dessutom ett vattenkraftverk om 96 000 kW.
Vid bägge dessa vattenkraftföretags projektering har
Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm medverkat. Vid full
utbyggnad beräknas Svirverkets effektbelopp bli tredubblat
varigenom det blir Europas näst största vattenkraftverk.
Nummer ett blir Dnjepr-verket om 250 000 kW vid en
första och 500 000 kW vid full utbyggnad.
I Nordkaukasien och Transkaukasien är petroleumindustrien
den viktigaste. För tillgodoseende av dess behov komma
flera svavelsyrefabriker att anläggas. Dessutom ingå i
planen 4 kolugnsanläggningar, 2 fabriker för utvinning
av pottaska ur solrosstänglar. 1 konstgödsel- och 1
alkali-klor-fabrik.
Inom Uralområdet har sedan gammalt funnits en betydande
industri, representerande bl. a. Rysslands hela kopparproduktion,
1/3 av tackjärnstillverkningen, större delen av landets
koksaltproduktion och före kriget 90 % av världens
platinaproduktion. Här finnes även en av Solvaytrusten
uppförd ammoniak-sodafabrik med en kapacitet av
60 000 ton per år. Vid nationaliseringen var i Uralindustrien
nedlagt ett utländskt kapital på 126,5 millioner rubel,
varav över hälften engelskt. Den kemiska industrien
inom detta område är nu uppdelad i tre stora statliga
kombinat. Det planeras här en betydande ökning,
respektive nytillverkning av metallurgiska produkter,
konstgödsel, krom- och bariumföreningar,
träkolningsprodukter, kalisalter, soda, kaustika alkalier,
klorprodukter m. m. samt ett kolkraftverk om 240 000
kW vid Magnitogorsk.
Asiatiska Ryssland har som bekant tidigare varit så gott
som utan industri. Här kommer arbetet att i första hand
inriktas på förbättrandet av kommunikationerna och
utforskandet av naturtillgångarna men dessutom äro en
hel del nyanläggningar planerade. Det viktigaste
industriområdet blir här Altai-Kusnezk-reviret, med
stora kolgruvor, koksverk och hyttor. Genom
nyanläggningarna här och i Ural och genom den nya
centrala stambanan för Sibirien beräknar man kunna
häva industriens hittillsvarande nästan ensidiga beroende
av kol- och råvaruproduktionen inom Donets-området
med därav följande allt större transportsvårigheter. De
förut omnämnda lagren av natursoda och glaubersalt
komma att bearbetas, likaså lagren av svavel och
Ozokerit i mellersta Asien. I anslutning till ett kraftverk
vid Tsjirtsjik-floden och de 1928 upptäckta råfosfatlagren
vid Aktjubinsk skall bildas ett konstgödselkombinat.
Vidare planeras en olje- och tvålindustri, baserande sig
på bomullsodlingen i Kasakstan.
Det ovan skisserade programmet för utvecklande av
Rysslands kemiska industri är som synes synnerligen
omfattande. Då nu statistiska uppgifter föreligga för
de två först.a åren av femårsplanen är det av intresse
att se i vad mån programmet hittills kunnat förverkligas.
Under budgetåret 1928/29 uppnådde de till B-gruppen
hörande industrierna i det närmaste den beräknade
produktionen, gummi- och tändsticksindustrierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
