Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 33. 15 aug. 1931
- Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 33 ÅRG. 61 15 AUG. 1931
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. – En diskussion inom teknologföreningen om
beredskapsarbeten ur teknisk synpunkt. – Notiser.
DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.
Av Rütger Essén.
Den allmänna världsdepressionen. –
Hoover-initiativets bakgrund. –
Hoover-planens mottagande. – Moratoriet godtages
med vissa av Frankrike dikterade
inskränkningar. – Ett förberedande steg mot
Young-planens revision. – Kredit- och valutakris
i Tyskland. – Försöken till en stor
internationell hjälpaktion stranda på Frankrikes
politiska villkor. – Det paradoxala inre
läget i Tyskland. – Regeringen Brüning-Curtius
hotade inre ställning. – Dess anseende utåt. – Förestående
folkomröstning om lantdagsupplösning i Preussen.
– De inre framtidsmöjligheterna i Tyskland.
– Regeringen Laval-Briand-Tardieu i Frankrike.
– Briands nederlag mot Dounier i presidentvalet.
– Ökad intransigens i den franskautrikespolitiken.
– Det inre-politiska läget i England. –
Besparingskommitténs förslag. –
Arbetarregeringens beträngda ställning. –
Konflikten påven–Mussolini. – Dansk–norsk
Grönlandskonflikt. – -Europa på väg mot
avrustningskonferensen 1932. – Den
Närmare östern: Egypten, Turkiet, Palestina,
Persien. – Kommunistiskt nederlag i Kina.
Stockholm den 7 augusti 1931.
Under de tvenne sista månaderna har den sedan
snart två år rådande allmänna världsdepressionen
utlösts i en akut kris av både finansiell och
politisk natur, en kris, vilken ännu ingalunda har
övervunnits utan tvärtom alltjämt synes ha sin
kulminationspunkt framför sig.
Bakgrunden till denna situation är i kortast
möjliga sammanfattning följande:
Den ekonomiska depressionen med en allmän
köpkraft sjunken långt under produktionsnivån har i de
västerländska industriländerna framkallat en
arbetslöshet och ett prisfall av hittills enastående
proportioner. Antalet arbetslösa utgör för närvarande i
U. S. A. över 5 millioner, i Tyskland nära nog samma
siffra, i England 2 à 3 millioner. Underhållet av dessa
nödlidande massor ställer växande krav på
statsfinanserna, vilka endast kunna tillgodoses genom ett
ständigt ökat skattetryck. Underlaget för skatterna,
nämligen de arbetande befolkningarnas
näringsinkomster, minskas emellertid samtidigt alltmer.
Härtill kommer att Tyskland genom sin i
Versailles-freden pålagda tributskyldighet till de segrande
makterna, senast fastställd i Youngplanen av 1929, är
skyldigt att utbetala väldiga årslikvider som
krigsskadestånd, främst till Frankrike. Dessa prestationer
kunna självfallet verkställas endast genom överskott
av tysk varuexport eller tillsvidare genom tysk
upplåning i utlandet med åtföljande ökning av
räntelik viderna. England, Frankrike, Italien m. fl. länder
erlägga dessutom huvudsakligen till U. S. A., likvider
för amortering ,av sina krigslån. Dessa understiga
dock betydligt de tyska skadeståndslikvidernas
belopp. Slutligen äro stora delar av världen – främst
Kyssland, Indien och Kina – genom självvald
isolering eller genom politisk oro i större eller mindre
utsträckning utestängda från sin skäliga andel i
världshandeln.
De politiska ledningarnas möjligheter att direkt
ingripa till förbättrande av detta svåra läge äro i
allmänhet ringa. Däremot äga de tyvärr stora
möjligheter att ytterligare tilltrassla och försämra läget.
På ett område – nämligen i fråga om de stora
statliga likviderna länderna emellan för skadestånds-
och krigsskuldsändamål, vilka sedan ett årtionde
tillbaka på ett så utomordentligt olyckligt sätt
belasta och förrycka världens betalningsbalans –
finnes dock en möjlighet att politiska uppgörelser på
ett välgörande sätt kunna påverka läget, självfallet
dock endast i den mån dylika uppgörelser gå i
riktning av ett lättande av dessa betalningsförpliktelser.
Det är på denna punkt som presidenten Hoovers
initiativ av den 19 juni – den s. k. Hoover-planen –
inriktats. Presidentens förslag är ställt till samtliga
de i krigsskadeståndet och krigsskuldsuppgörelserna
intresserade makterna och innebär i korthet ett
moratorium för samtliga betalningar av denna art
regeringarna emellan under ett års tid, räknat från
den 1 juli 1931. De under moratorieåret förfallna
betalningarna skulle därefter enligt vad som avsågs
fördelas under en följd av år.
Den största omedelbara lättnaden enligt detta
förslag kommer Tyskland till godo, som icke skulle
mista några statsinkomster men för ett års tid slippa
ifrån de betungande Youngplanslikviderna på över
500 millioner $. Det största direkta statsfinansiella
offret faller på U. S. A:s regering, som får avstå från
bl. a. Englands, Frankrikes och Italiens betalningar
på krigsfordringarna. Därnäst lägges emellertid det
största - och helt visst det kännbaraste – offret
på Frankrike, som får avstå den betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0459.html
