Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 621 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 28 nov. 1931 - Mål och medel i modernt husbyggande, av G. Chatillon-Winbergh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lättare konstruktioner för byggnadsstommen än vad hittills varit det
normala. Ett 6-våningshus från 1880-talet väger 10–12 ton pr m² av den bebyggda
ytan, ett tegelhus av i dag 6–7 ton, ett hus i skelettkonstruktion 5–6 ton.
I en framtid, som sannolikt icke är så särdeles långt avlägsen och då
industrimässig framställning sker av byggnadsdelar i större element, som
fabriksfärdiga monteras på byggnadsplatsen, kommer man förmodligen att helt överge
stenmaterialen för byggnadens omslutnings- och skiljeväggar och ersätta dem
med mera lättransportabla, mindre spröda ämnen: metall, fibermaterial
m. m. Problemet att åstadkomma en som utfyllnads vägg nöjaktig styv,
värmeisolerande, väderbeständig och brandsäker vägg kan redan nu
lösas inom en konstruktionstjocklek av 10 cm.

Mellanbottnarna i de moderna husen utvisa
åtskilliga nya anordningar. Avsevärda reduktioner av
järnvikten för de bärande balkarna uppnås bl. a.
genom användande av den från brobyggnadskonsten
hämtade metoden att inlägga kortare spann mellan
de överhängda ändarna av balkarna i angränsande
fack (kantileverkonstr.), genom utnyttjande av
balkärnas kontinuitet över eller inspänning i pelarna
för minskning av böjningsmomenten, genom
tröghetsmomentens variation efter de böjande momentens
växlingar etc.

För själva bottenkonstruktionen i bjälklagen har
man i betydande omfattning börjat använda
lättbetong av olika sammansättning: gasbetong,
torrgasbetong m. m. Tekniska förbättringar pågå alltjämt
i fråga om dessa material, på vilka man synes hava
anledning att ställa stora förväntningar.

I de nya träfibermaterialen: masonit, treetex,
jonitex m. fi. har vunnits en ersättning för trä, som
finner allt större användning för de mest skilda
ändamål, där stora, fogfria ytor äro önskvärda såsom
för väggbeklädnader, golv, dörrar, skåp och annan
snickeriinredning. Materialen förarbetas till skivor
av full rumshöjd. De lämpa sig fördenskull
synnerligen väl för tillverkning av standardiserade vägg-

Fig. 8. Här uppföra 46 byggmästare var sitt hus. (Stockholm, Norr Mälarstrand 1931.)

Fig. 9. Här bygger ett storföretag 1 200 bostäder. (Berlin 1931.)

element, där materialets egenskaper i övrigt låter det
komma ifråga för sådant ändamål.

Jag har här lämnat exempel på några
byggnadstekniska nyheter, som kommit till en mera allmän
användning inom modernt husbyggande. De vittna
om den vikt, som alltmer börjar fästas vid ett
sorgfälligt genomtänkande av husets olika uppbyggande
element och hava otvivelaktigt bidragit till en
rationalisering av material- och konstruktionsproblemen.
Som förut redan nämnts är den ekonomiska
betydelsen av dylika tekniska förbättringar ännu icke
anmärkningsvärd, men den kommer att ökas i det
långa loppet och med den mänskliga arbetskraftens
fördyring.

Byggnadsarbetets rationalisering.

Rationaliseringen inom byggnadsindustrien, dvs.
åstadkommandet av den mest ändamålsenliga och
kostnadsbesparande lösningen av de olika uppgifter
som föreligga vid husbyggande, bör f. n. kanske
främst inriktas på själva arbetsutförandet och
därmed sammanhängande frågor, särskilt transporten av
byggnadsmaterialen till och inom byggnadsplatsen.
Det gäller här att verkligen göra husbyggandet till
en industri och avlyfta den hantverksmässighet, som
råder på snart sagt alla områden därav. Man
behöver blott iakttaga, huru murarna på ett nybygge
lägga in tegelstenar på samma sätt som vi veta att
de gamla egyptierna gjorde det redan
för 4 000 år sedan, eller studera
transportsättet för tegel från tegelugnen till
murarställningen för att få klart för sig,
att husbyggnadstekniken icke hållit
jämna steg med utvecklingen på
övriga områden av teknik och
ingenjörskonst. Flertalet arbetsoperationer
utföras rent hantverksmässigt, och det
ligger ingen överdrift i att beteckna
byggnadsyrket i stort sett som ett hantverk.

Användningen av mänsklig
arbetskraft i stället för maskiner i den
utsträckning, som förekommer vid
husbyggnadsarbete, ger en förklaring såväl
till byggnadskostnadernas dyrhet i
förhållande till kostnaderna för andra
nyttigheter som till den maktställning, som
byggnadsarbetarna och deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>