Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 623 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 28 nov. 1931 - Mål och medel i modernt husbyggande, av G. Chatillon-Winbergh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tekniska förarbetet för en husbyggnad bedrives på
det sätt, som nyss skisserats, då ett stort flertal av
byggnadsföretagarna icke intressera sig för eller inse
värdet av ett kvalificerat sådant arbete. Den
fullständiga näringsfriheten inom yrket, där den
övervakande byggnadsmyndigheten endast kan fordra en
viss måttlig teknisk kompetens och i sina strävanden
att höja de allmänna fordringarna på företagarnas
kvalifikationer icke röner något understöd av de
kreditgivande penningeinstituten, har gjort, att kreti
och pleti utan nödig fackutbildning kunnat giva sig
i kast med spekulationsbyggande. Hos sådana
personer saknas intresset for yrket i annan mån än det
ger möjlighet till en god affär. Ofta ligger den
verkliga ledningen av byggnadsföretaget i händerna på
folk av detta slag. En annan grupp inom denna
heterogena kår utgöres av personer, som utgått ur
hantverkarnas egna led eller blott erhållit en
fackutbildning, som i huvudsak varit byggd på de rent
hantverksmässiga traditionerna. De må visserligen i
sådant avseende hava erhållit en god teknisk
kompetens, men de besitta i regel icke förutsättningar
för att kunna följa med i den tekniska utvecklingen.
Slutligen utgöra de verkliga fackmännen, vare sig
de nu fått sin huvudsakliga utbildning rent praktiskt
och komplettera denna genom medfödd teknisk och
organisatorisk begåvning, eller erhållit en mera
teoretisk förskolning, ett ganska ringa antal, som icke
uppväger vad som hos flertalet saknas av kompetens.

De teoretiskt kvalificerade ingenjörerna hava i
stort sett hållit sig borta från byggnadsyrket, som
av dem icke betraktats som teknik och därför icke
lyckats avvinna dem det intresse, som husbyggandets
olika arbetsuppgifter dock förtjäna. Tidigare har
väl även den högskolebildade byggnadsingenjörens
("väg- och vattenbyggaren", som den något för
snäva yrkestiteln lyder) inträde i husbyggarnas led
på arkitekthåll ansetts såsom icke önskvärd på
grund av befarad yrkeskonkurrens, ett förhållande,
vari åsikterna numera torde vara helt omkastade.

Till belysning av i vad mån högskolebildade
arkitekter och ingenjörer för närvarande verka inom
husbyggnadsfacket hänvisar jag till efterföljande
tablåer över yrkesfördelningen inom detta fack i
Stockholm för året 1930.

Inom byggnadsbranschen sysselsatta yrkesmän
Stockholm 1930
(inre staden och ytterområdena).

Byggmästare . . .	ca	420
Arkitekter . . .	,,	250
Byggnadskonstruktörer . . .	,,	50
Grovarbetare . . .	,,	4 000	(+ 2 000 tillfälliga)
Murare . . .	,,	2 500
Snickare . . .	,,	2 000
Timmermän . . .	,,	2 000
Målare . . .	,,	3 000	(+ 1 000 tillfälliga)
Parkettläggare . . .	,,	300	(+ 100 littfälliga)
Smeder, glasmästare,
arbetare i platt-
och murbruksfabriker m. m. . . .	,,	1 000

Fig. 12. Fabriken tillverkar huset, oskolad arbetskraft monterar det.

Byggnadsföretagare och tekniska medarbetare vid
1930 års nybyggnader (226 st.) i inre delarna av
Stockholm.

Byggnadsföretagare:
	Antal hus.
1) Bostadsföreningar, fastighetsbolag o. d. . . .	44
2) Byggmästare med högskoleutbildning . . .	5
Byggmestare med byggnadsfackskoleutbildning . . .	95
utan teoretisk utbildning . . .	51
3) Andra företagare . . .	31
Arkitekter:
1) Med högskoleutbildning . . .	161
2) Utan högskoleutbildning . . .	5
Byggnadsledare:
1) Högskoleutbildade . . .	26
2) Byggnadsfackskoleutbildade . . .	156
3) Utan teoretisk utbildning . . .	44
Byggnadskonstruktörer:
1) Högskoleutbildade . . .	73
2) Byggnadsfackskoleutbildade . . .	153

Av de av Stockholms stads byggnadsnämnd
auktoriserade byggmästarna leva f. n. enligt tillgängliga
uppgifter 614 st. Av dessa hava endast 31 st. eller
5 % åtnjutit högskoleutbildning. Under de 3 sista
åren har följande antal av sistnämnda kategori
auktoriserats såsom byggmästare:

1929	. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	3
1930	. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	2
1931	. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .	4

Högskoleingenjörernas inträde i byggnadsyrket
som arbetsledare och företagare bör efter det nyss
anförda anses vara högeligen önskvärt med hänsyn
till det av utvecklingen inom husbyggnadstekniken
betingade behovet av kvalificerade tekniker. Utan
tvivel behöver högskoleingenjörens utbildning
förbättras och göras grundligare i sådana ämnen som
socialkunskap, teknisk organisation, arbetsledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>