- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
653

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1931 - Specialiserings- och försäljningssammanslutningar med särskild hänsyn till maskinindustrien, av Robert Kristensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 51 ÅRG. 61         19 DEC. 1931


UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN


INNEHÅLL: Specialiserings- och försäljningssammanslutningar med särskild hänsyn till maskinindustrien, av
civilingenjör Robert Kristensson. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar.

SPECIALISERINGS- OCH FÖRSÄLJNINGSSAMMANSLUTNINGAR
MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL MASKININDUSTRIEN.

Av civilingenjör Robert Kristensson, D. H. S.


En i hög grad aktuell organisationsuppgift är att
åstadkomma samarbete mellan de talrika
självständiga och konkurrerande företagen inom en
industrigren och därmed råda bot på de stora tekniska och
ekonomiska olägenheter, som splittringen medför.
Maskinindustrien är sedan gammalt i särskilt hög
gr,ad utsatt för splittring och lider av brist på
planmässig organisation, arbetsfördelning och samarbete
de olika företagen emellan.

I vårt grannland Tyskland har särskilt under det
senaste decenniet under trycket av svår inhemsk och
internationell konkurrens ett målmedvetet .arbete
pågått för bildande av specialiserings- och
försäljningssammanslutningar. I spetsen för detta arbete ha
stått olika industriföreningar – inom
maskinbyggnadsindustrien Verein Deutscher
Maschinenbauanstalten (VDMA), som både genom praktiskt
organisationsarbete och publikationer främjat
sammanslutningstanken inom maskinindustrien.

Nödvändigheten av samverkan framgår för
Tysklands vidkommande av dess industristatistik, som
visar det stora antal mångsysslande fabriker, som
tillverka liknande alster. Sålunda funnos 1925 till
VDMA anslutna icke mindre än omkring fyrtio
fabriker för bryggerimaskiner, ett femtiotal för
svarvar och bandsågar, ett sextiotal för metallfräs- och
metallborrmaskiner, ett sjuttiotal för ångmaskiner, ett
åttiotal för kemiska apparater och maskiner och ett
hundratal för transportanläggningar. De flesta av
dessa fabriker tillverka ett eller flera tiotal olika
produkter i en mängd utföringsformer. Naturligtvis
måste under sådana förhållanden antalet produkter
av viss typ inom varje företag bliva högst begränsat
och specialisering samt massproduktion omöjliggöras.

För Sveriges vidkommande äro givetvis det
absoluta antalet företag, som äro sysselsatta inom varje
produktgrupp ej så stort som i Tyskland, men vi få
ändå en tydlig bild av splittringen, när vi exempelvis
i Sveriges industrikalender studera förteckningen
över de företag, som sysselsättas med samma
produktion. Tar man hänsyn till, att den svenska
hemmamarknaden ej är en tiondedel av den tyska
samt att Tyskland har ett bättre läge för export till
angränsande länder, får man ett starkt intryck av,
att splittringen här hemma har ändå ödesdigrare
omfattning och verkningar än i Tyskland.

När man jämför vad som göres för typisering av
maskiner och andra industriella alster med arbetet
för åstadkommande av ökad specialisering får man
ett starkt intryck av att det sistnämnda arbetet i
vårt land ej är tillfredsställande allmänt beaktat.
Detta är desto mera olägligt som typiseringsarbetet
först kan lämna full fördel vid genomförandet även
av specialisering. Det kunde för specialiseringsarbetet
behövas en specialiseringskommission som
motsvarighet och komplement till svenska
standardiseringskommissionen. Eller kunde de olika
industriföreningarna, var och en för sin bransch i större
utsträckning upptaga detta viktiga arbete, som
berör industriens organisation i stort.

Fördelar av specialiserings- och
försäljningssammanslutningar.


Gemenskapen mellan företag i en sammanslutning
av den karaktär vi här behandla kan omfatta olika
delar av verksamheten – inköp, tillverkning och
försäljning.

Gemensamma inköp kunna självfallet ordnas utan
något som helst samarbete i övrigt, dvs. utan att
specialiserings- eller försäljningsgemenskap finnes.
Erfarenheterna från den tyska maskindustrien hava
emellertid visat, att de fördelar, som kunna vinnas
genom gemensamma inköp och som taga sig uttryck
i billigare pris vid inköp av större partier motvägas
av svårigheter, som hänföra sig till synnerligen
växlande behov av material och halvfabrikat inom
maskinindustrien. Samarbete, som inletts för
gemensamma inköp, har därför i flera fall upphävts eller
begränsats till att omfatta vissa halvfabrikat och
normdelar.

Mycket större betydelse för tillverkningen och
dennas ekonomiska organisation har en konsekvent
genomförd specialiseringssammanslutning. En sådan
möjliggör en fullständig omgestaltning av
tillverkningen genom begränsningen av fabrikationsprogrammet
till några få produkter. I samband med
specialisering öppnas möjligheter att anordna
serietillverkning där förut enstaka enheter tillverkats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free