Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 febr. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
14 FEBR. 1931
gjord för detta ändamål. Haspelns pådragsarm har
förlängts för erhållande av en känsligare
manövrering, den regleras med hjälp av en lina, som löper
över ett par trissor. Gruvvagnen väger lastad med
gråberg ca 1,1 ton och lyftes utan svårighet vid det
i gruvan vanliga trycket av ca 6 åto. Genom att
använda ett dubbelverkande block kan lasten givetvis
ökas till det dubbla med samma lufthaspel.
Den konstruktivt intressantaste delen är den klave,
varmed vagnarna fästas. På grund av den låga
orthöjden (1,9 å 2 m) måste såväl klaven som löp vagnen
utformas för minsta möjliga vertikalutrymme.
Konstruktionen framgår med önskvärd tydlighet av
ovanstående foton, endast en detalj torde böra framhållas,
nämligen den lilla bygel, som synes å den längre
armen (till höger å fig. 2). Denna är löst påträdd på
armen och försedd med en sprint. Bygeln glider av
sin egen tyngd ned efter den fasta armen, tills
sprin-ten stannar mot den rörliga armen och åstadkommer
en effektiv låsning av denna i olika lägen oberoende
av vagnsbredden.
Längdåkningen av löpvagnen utföres med
handkraft och går mycket lätt även i kurvor tack vare att
de små hjulen äro försedda med SKF-lager. All
övrig manövrering, såväl spelning som firning och fast-
hållande av vagnen i ett visst höjdläge under
längdåkningen sker med hjälp av luftmotorn.
Vid lastning av det lössprängda berget är arbetet
organiserat så att den ena av arbetarna kör ut den
lastade vagnen till schaktet, och den andra arbetaren
under tiden lastar i en annan. Den återkommande
tomvagnen sättes med hjälp av telfern ned framför
eller bakom den lastade, varefter klaven flyttas över
till denna, vagnen spelas upp och drages eller
skjutes in över spåret på övre nivån samt nedsattes på
rälsen, varvid båda arbetarna hjälpas åt.
P^nda svårigheten har varit att effektivt skydda
spåret i taket vid skjutning av de horisontellt slagna
borrhålen. För detta ändamål har använts tämligen
grovt virke, som vid skjutningarna hängts under
spåret, men det har ej kunnat undvikas, att
byggnaden emellanåt blivit ramponerad.
Till slut några viktuppgifter på "spelet":
Lufthaspeln väger .................... 90 kg.
Löpvagnen exkl. haspel väger.......... ca 80 "
Klaven väger ........................ " 40 "
Summa ca 210 kg.
Anordningen är även användbar för uppfordring av
berget vid utsprängning av vattenbassänger eller
andra mindre sänkningar.
KISFÖREKOMSTERNA VID RIO TINTO.
Av bergsingenjör OLOF BERGGREN.
(Forts. fr. sid. 6.)
Malmens upplastning för hand sker medelst
skyfflar direkt i vagnar, eller också använder man räkor
och av espartogräs flätade korgar. Vagnarna, som
äro sidotippare av V-typ, skjutas av lastarna för
hand till schakt eller uppställningsspår (fig. 13).
Effekten vid handlastning uppgives till cirka 20 ton
per man och skift. På sådana ställen där
"malmtagets" avstånd till störtschakt ej är stort, har man
på senaste tid börjat använda skrapor, vilka skrapa
malmen direkt i schakten. Försöken ha slagit väl
ut, och flera skrapor komma att insättas på därför
lämpliga platser. Det har nämligen visat sig, att
icke all malm är lika lämplig för skrapning, utan
på en del ställen erhålles högre effekt, beroende på
att malmen därstädes vid skjutning sönderfaller i en
jämnare och för skrapan lämpligare styckestorlek.
Från dagbrytningen kommer numera cirka 50 %
av all bruten malm, men denna siffra kommer helt
naturligt att undan för undan sjunka, samtidigt som
underjordsbrytningen får allt större betydelse. Plär
nedan angivas i tab. I några effektsiffror vid
dag-brytningen.
Tab. L
Malm Gråberg
ton/skift.......... 9,0 m3/skift ......... 7,0
" (alla man i " (alla man
gruvan) 7,0 i gruvan) 4,0
ton/1000 feet3 luft 4,0 m3/! 000 feet3 luft 3,0
ton/kg dyn........14,0 m3/kg dyn....... 5,0
ton/borrarskift ___90,0 m3/borrarskift––- 100,0
Då den lösskjutna pyriten i blandning med en del
magnetkis har en ganska stor benägenhet för Själv-
antändning, har det icke varit möjligt att utan
vidare använda sig av de brytningsmetoder, som skulle
ställa sig billigast, utan man tvingades att välja en
metod, där krossning och friktion malmstyckena
emellan var så liten som möjligt.1 Härigenom korn
man fram till en igensättningsmetod, som dock ur
ekonomisk synpunkt ej är den bästa tänkbara.
Genom äldre, på cirka 100 m avstånd belägna
gruvrum, uppdelas malmen vinkelrätt mot
stryknings-riktningen i ett flertal brytningsområden, som i sin
tur indelas i 12,5 m mäktiga skivor, vardera
utgörande en brytningsetage, som således fordrar
särskilda förberedande arbeten. Dessa ställa sig dock
något olika, beroende på om handlastning eller
mekanisk lastning skall komma till användning vid
malmens och fyllnadsbergets behandling.
I först nämnda fall (fig. 14) drivas i liggväggen
schakt för såväl malm som gråberg. Malmschakten,
som till antalet äro två eller fyra, beroende på om
skrädning behöver förekomma eller ej, ligga på ett
avstånd varierande mellan 90 och 100 m och mynna
i huvudutfraktsstollen, under det att
gråbergsschak-*tet - placerat mitt mellan malmschakten - drives
till genomslag med dagen. Från rullschakten drivas
sedan 3 X 3 m orter parellellt med, och på några
m avstånd från de äldre gruvrummen fram till
häng-väggen, under det att orten från gråbergsschaktet
dels drives in i liggväggen till förbindelse med
ventilationssystemet, dels drives med något större höjd,
beroende på att den före användandet igenfylles till
i Träns. Inst. Min. & Met., London, vol. 31, 1921:
"Under-ground Methods of Mining Wide Pyritic Orebodies" av A. V.
Reis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
