Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 febr. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TEKNISK TIDSKRIFT
14 FEBR. 1931
malm. Som synes av fig. 15 b kunna dessa vagnar
emellertid ej tippas utan särskilda därför avsedda
anordningar, men då dessa äro stationära och av
enkel men god konstruktion, kunna de tippas på
ett mycket enkelt och föga tidsödande sätt.
Tipp-ningsanordningens princip grundar sig på det
förhållandet att tyngdpunkten för en lastad vagn ligger
högre än för en tom, varför hela anordningen består
av ett slags dubbelhjul, som gives så stor diameter
att vagnen kan placeras däri på sådant sätt, att
hjulets axel kommer att ligga mellan de båda
tyngdpunkterna (fig. 15 b). När därför en lastad vagn
ställes i hjulet, får hela systemet ett labilt
jämviktsläge, som endast behöver en obetydlig kraft för
att svänga runt och tömma vagnen. Då hjulet svängt
180°, ligger den tomma vagnens tyngdpunkt över
axeln, varför vi fått ett nytt labilt jämviktsläge som,
då det rubbas, återför vagnen till utgångsläget.
Då och då förekommer även lokdrift i de olika
nivåernas transportorter, varvid man använder sig av
små ackumulatorlok, tillverkade av Mancha Storage
Battery Co., S:t Louis, U. S. A., och med data, som
framgår av nedanstående tabell II:
Tab. II.
Spårvidd .......... 600 mm
Största längd ...... 1750 "
" höjd ....... 1200 "
bredd ...... 900 "
Vikt .............. 1,5 ton
Motor ............. 5 hkr.
Dragkraft...... c:a 300 kg - 8 vagnar eller era
16-18 tons last.
Antal celler........ 40 st.
Laddningstid....... 8 tim.
Utfört arbete med en
laddning ........ 90 tonkm.
Med en laddning kan loket vanligen arbeta ett skift,
och därför kan man, genom att använda två eller
tre uppsättningar celler, hålla loket i kontinuerlig
drift dygnet runt om så erfordras.
Utom med avseende å redskap skiljer sig ej
handlastningen i någon väsentlig detalj från den i Sverige
vanliga metoden, varför själva lastningens utförande
här kan förbigås. Verktygen äro mycket primitiva
och bestå här. liksom vid dagbrytningen, dels av
bredhackan, dels av en av espartogräs förfärdigad korg,
rymmande c:a 20 kg, som till utförandet är ganska
Fig. 16.
bastant, men det oaktat en ganska bräcklig tingest
för det tunga arbete det här är fråga om. De båda
här nämnda redskapen äro typiska för den spanska
giuvhanteringen, men deras användbarhet kan på
långt när ej jämföras med de hos oss vanliga
malmfaten och fyllhamrarna.
Då malmen är av sådan beskaffenhet att ett större
område kan utstrossas utan omedelbar Igensättning,
använder man sig ganska ofta av pendelrännor för
såväl igensättningsbergets som malmens transport.
Samtidigt har även brytningsmetoden i någon mån
omändrats genom mittortens slopande och
fyllnads-bergets intransport genom den ena av de tvärgående
sidoorterna (fig. 16).
Här, liksom vid förut beskrivna metod, drives alltså
några meter från och parallellt med de gamla
gruv-rummen tvenne orter, av vilka den ena står i
förbindelse med två i liggväggen placerade rullschakt, som
mynna i huvudutfraktsstollar, under det att den andra
orten står i förbindelse med ett från dagbrotten
kommande störtschakt. Från malmorten drives därefter
arbetsorter utefter häng- och liggvägg fram mot
gråbergsorten, vilken här liksom förut genom fyllning
erhållit en högre liggande "sula" än övriga orter. Då
dessa förberedande arbeten äro utförda, påbörjas
skivans uttagande genom att i arbetsorternas ena sida
borttaga malmen fram till malmgränserna, samtidigt
som motsatta sidan uppborras för att vara färdig till
utstrossning. Medelst pendelrännor igensättes orterna
åt malmgränssidan, men lämnas mot den borrade
sidan en passage så att laddningsarbetet och
tandningen utan svårighet kan äga rum. Utstrossningen
börjar vid malmfraktsorten, där så många hål
skjutas, som man för tillfället anser lämpligt, varefter den
lösa malmen upplastas. Därpå skjutes en ny salva
längre in, som likaledes upplastas osv. Först när
rnan nått gråbergsorten påbörjas igensättningen av
det utstrossade rummet, dock med kvarlämnande av
en gångväg närmast den ånyo färdigborrade ortsidan.
Vid detta förfaringssätt går man alltså med stross
endast i orternas ena sida, varför man mötes i
skivans mitt.
Då pendelrännor användas för transport av gråberg
till de utstrossade rummen, uppbyggas vid
störtschaktets botten, c:a l-1,5 m över ortsulan, ett med en
öppning försett plan, på vilket berget från dagen
stannar. Då pendelrännan går fram under öppningen,
har arbetaren endast att sönderslå eventuellt
förekommande stora skut och sedan raka ned gråberget
genom öppningen, då det faller direkt på den
därunder befintliga pendelrännan. Rännan
i huvudtransportorten avlastar sedan
godset i andra pendelrännor, som föra det till
de ställen där Igensättning skall äga rum.
Vid malmlastning i pendelränna låter man
rännans ena ända sluta fritt i "taget" utan
någon bärrulle, varigenom malmen dels rasar
i av sig själv, dels rakas i och dels plockas
i för hand. För att kunna följa efter med
rännan då "taget" går fram, har man försett
sista delen av rännan med ett slags
teleskopmatning, bestående av ett löst stycke
med sådan profil att den passar inuti
rännsektionen. Genom att lossa på de fyra
ving-muttrar, som fasthålla den lösa delen, får
man densamma skjut- och inställbar för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
