Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 11 juli 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK T I D S K Px I F T
T ah. 4. Härdningsbara ädelmetattegeringar.
11 JULI 1931
L e g e r i n g
Upplösningsbehandling
Utfällnings-behandling
Brinelltal kg/mm2
Brottgräns kg/mm2
Sträckgräns kg/mm2
Förlängning
%
A n m.
92 Äg, 8 Cu .................. ..{
1 tim. 725°
__
.
51
24
10,7
35
( Fraenkel u., Schal-ler, Z. Met. 1928/237
d:o
11/2 tim, 280°
107
41.3
24,2
8
80 Äg, 20 Cu ............ ....... j
1 tim. 725°
70
-
-
d:o
21/2 tim. 280°
99
-
-.
__
80 Äg, 6 Cu, 4 Cd ........ |
i. tim. 725°?
__
43
- _
-
-
j Fraenkel un d l No w ack
| Z. Met. 1928/243
d:o
1 tim. 280°?
101
_~
__
-
80 Äg, 6 Cu, 14 Cd ........ {
1 tim. 725°?
T
47
-
__._
.
d:o
1 tim. 280°?
120
-
_
75 Au, 25 Pt .................... |
ca 1 200°
66
-
_
-
Nowack
d:o
3 tim. 550°
108
-
_.
Z. Met, 1930/98
77 Au, 23 Ni .................... {
ca 900°
-
242
. -
-
__
d:o
d:o
3/4 tim. 450°
306
-
. -
- .
75 Au, 25 Cu ........... . ........ 1
över 450°
120
-
38
d:o
6 tim. 300°
220
_
~~*
12
75 Au, 6 Äg, 19 Cu ........
över 450°
_ .
120
_
d:0
= 18 karat ........................
d:o
4 tim. 300°
210
__
66,7 Au, 11 Äg, 22.3 Cu
över 450°
110
..-
__
d:o
= 16 karat ........................
d:o
2 tim. 300°
200
__
__
58,5 Au, 16 Äg, 25,5 Cu
över 450°
-
130
-
_
d:o
- 14 karat.. .................. .,
d:o
21/2 tim. 300°
220
–
__
-
till detta system hörande legeringar, nämligen en ren
An–Cu-legering samt några Au-Äg-Cu-legeringar
(18-16 resp. 14 karat), vilka senare hava fått större
användning. Genom härdningsbehandlmgen kan
hårdheten ökas från 120 å 130 kg/mm2 till 200 å 220.
Dispersionsteorien tillämpad på järnlegeringar,
Som i det föregående omnämnts har teorien om deri
kritiska dispersionen utarbetats i samband med
forskningsarbeten utförda speciellt på
ahiminiumlege-ringar, och densamma är en produkt av det senaste
årtiondets arbeten. Denna teori har sedan, som vi
sett, givit impulsen till omfattande arbeten å
koppar-legeringar och därvid visat sig vara i hög grad
fruktbärande (koppar-beryllium- och Corsonlegeringar).
Av stort intresse är det ytterligare att fastställa, att
som en följd av de framgångar, man uppnått vid de
nämnda legeringssystemen, man även sökt finna
dylika system baserade på järn som huvudraetall.
c
1000 –––––-
C
1000
O 12024
%N %Cu
Fig. 14. Löslighet av G, N resp. Cu i « järn.
Man har därvid funnit att härför lämpade
tillståndsdiagram finnas vid exempelvis Fe-W och Fe-Mo.1
och att vid dessa en betydande härdningseffekt kan
åstadkommas. Andra sådana system äro Fe-Be2
och Fe-Ni-Be.3 I alla dessa legeringssystem
1 W. P. Sykes, Träns. Am. Inst. Min. Mot. Enss. 1026/968
och Träns. Am. Soc. Steel Treat 1928/839.
2 G. Masing. Z. Met. 1928/19.
.’i W. Kroll. Wiss. Ver. a. d. Siernens-Konzern 1929/220.
sträcker sig området för den fasta lösningen från
rumstemperatur ända till smältkurvan. Om däremot
i järnet ingår kol, avbrytes gränslinjen för
tillsatsämnet vid temperaturen för omvandlingen a-y, var
för en härdningseffekt genom titskiljning ur den fasta
lösningen endast kan äga rum under denna
temperatur. Då i dessa system lösligheten i a-järn i
allmänhet är högst obetydlig, har man tidigare ej räknat
med någon sådan härdningseffekt. De senaste årens
undersökningar ha emellertid klarlagt, att i a-järn
kan lösas såväl kol1 som kväve2 och koppar,-3 och att,
lösligheten ökas med temperaturen (se fig. 14). En
betydande härdningseffekt kan följaktligen påvisas
i dessa system, och detta redan vid ytterst låga
tillsatshalter, t. e. 0,07 % C. Förhållandet, att denna
härdningseffekt upptäcktes vid aluminiumlegeringar och
icke vid tekniskt järn, är förvånansvärt, då på
järnets värmebehandling nedlagts det mest omfattande
arbetet, och därtill vid järnet föreligger en del
egenskapsändringar vid lagring, vilka kunnat föranleda
upptäckten av densamma. Kännedomen om de vid
nonferrolegeringarna påvisade härdningsföreteelserna
hava sålunda visat sig fruktbärande även vid
järnlegeringar och medfört speciellt en vidgad kännedom
om det tekniska järnet.
Diskussion.
Professor Carl Benedicks uttalade sin tillfredsställelse
över att föredr. icke sökt försvenska det tyska ordet
"Vergiitung", som numera så ofta användes; de svenska
orden härdning resp. hårdnande, äro särdeles goda.
Bättre än nonferrolegeringar är det helsvenska
icke-järnlegeringar. Det hade ävenledes berett tal. en särskild
tillfredsställelse att finna, att den nu givna
framställningen för det generella fenomenet vid härdningar av
legeringar sammanföll med den av honom redan 1904
för fasta lösningar givna. Tal. hade emellertid senare
kompletterat denna framställning genom att särskilja
överkylda fasta lösningar - såsom austeniten, fast
gammajärnlösning - vilka icke utmärkas genom
särskilt hög hårdhet, och övermättade fasta lösningar
l G. Masing-, L. Koch. Wiss. Ver. a. d. Siemens-Konzern
1927/202. W. Koster. Ären. Eisenhiittenw. 1928 och 1929.
- A. Fry. Kruppsche Monatshefte 1923.
3 H. Buchholz u. W. Koster. Ståhl u. Eisen 1930 m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
