Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Otto Stålhane: Elektriska ugnar för järnindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l APRIL 1933
ELEKTROTEKNIK
61
Fig. 8. 30-toris Héroultugn.
även de kunna taga 25 tons charge. Vid kall
char-gering är chargetiden i dessa ugnar ca 41/2 timme, vid
hälften kall och hälften smält charge nedgår
chargetiden till 3 timmar. Elektrodåtgången är ca 4 kg
per ton.
Fig. 7 visar en ugn av samma typ som dessa
nyssnämnda ugnar. Redan år 1916 hade man en
Héroult-ugn i drift i Carnegie Steel Co:s verk i Duquesne
med en maximalcharge av 30 ton, och så vitt jag vet
rymmer den största Héroultugn som hittills byggts
80 ton stål.
Den nyssnämnda Duquesne-ugnen chargeras med
flytande metall och lämnar vid sex tappningar per
dygn en färdigraffinerad produkt med en
energiåtgång av endast 175 kWh per ton. Den har tre
grafitelektroder med 30 cm diameter och
elektrodför-brukningen är ca 1,75 kg per ton. Den vanligaste
storleken av Héroultugnarna har en effekt av 2000
å 3 000 kW, och i genomsnitt får man vid kall charge
räkna med en energiförbrukning av mellan 600 och
Fig. 9 b. Stassanougn i Turin, horisontalsektion.
900 kWh per ton, beroende på vilken produkt som
skall framställas, graden av raffinering etc.
Ehuru många stora Héroultugnar alltjämt byggas,
komma de dock aldrig eller åtminstone inte på
mycket länge att helt uttränga martinugnarna. Detta
bl. a. därför, att man ej har tillgång till så stora
energimängder, som skulle erfordras. Men att de
komma att spela en mycket betydande roll inom
ståltillverkningen, är säkert.
Fig. 9 a. Stassauougn i Turin, vertikalsektion.
Fig. 10. Stassanougn i Bonn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
