Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - S. Nordström: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Synpunkter vid planeringen av det svenska nätet - A. G. Arnold: Vilken är den bästa hushållstaxan? Utvecklingen av amerikanska elektricitetstaxor som skolexempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TEKNISK TIDSKRIFT
2 SEPT. 1933
dvs. superfantomsystem, som endast beträffande
använda filter skiljer sig från samma firmas
under-lagringstelegrafsystem. Denna utrustning går bra,
men det har visat sig, att även de svenska
anordningarna arbeta väl i kombination med de
tyska anordningarna, varför utökningar hädanefter
antagligen komma att utföras med svensk materiel.
Som jämförelse kan nämnas, att den sammanlagda
längden blanka telegrafledningar vid 1932 års slut
utgjorde 29 700 km. Härjämte funnos
telegraftrans-formeringar på stam cirka l 700 och på duplex 9 200
km å blanka ledningar. Hälften av
telegrafförbindelserna i landet är således redan omkopplade till
kabel.
Det var järnvägselektrifieringen
Stockholm-Göteborg, som först framtvang en snabb omläggning av
telegrafledningarna till kabel på detta stråk.
Sammanlagda längden telegrafledningar, som på
grund av denna järnvägselektrifiering måste raseras,
var 4 560 km med ett beräknat värde av l million
kronor. Motsvarande siffror för
Stockholm-Malmöstråket med Göteborg-Nässjö är 10800 km och det
beräknade värdet 1,6 millioner kronor. Det direkta
utlägget för de kabeltelegrafanordningar, som ersatt
dessa kraftiga telegrafblanknät, har givetvis endast
utgjort en bråkdel av dessa summor. Man bör
därför icke göra sig skyldig till det felslutet, att
telegrafledningarna icke kosta oss något. En del av den
investerade kostnaden för kabelledningarna synes
rätteligen böra belasta telegrafförbindelserna.
Det kan säkerligen väntas, att f j ärr
skrivmaskinerna komma att få en betydande marknad hos
enskilda abonnenter även i Sverige. Vare sig dessa
apparater komma att förbindas medelst
tonfre-kvent överföring på vanliga telefonförbindelser
under telefonsamtal begärda i vanlig ordning,
"en-kanalig tontelegrafi på telefonledningar utan
samtidig telefonering", eller särskilda
telegrafförbindelser komma att avses för denna art av
telekommunikation, torde telegrafverket stå väl rustat
att tillfredsställa det uppstående ledningsbehovet.
I den mån som det kan befinnas lämpligt att i
ökad utsträckning införa f j ärr skrivmaskiner för
telegrafexpeditionen inom telegrafverket, vilket för
övrigt är en mycket svår och delikat fråga, bl. a. på
grund av personalförhållandena, torde också ett ökat
ledningsbehov uppstå. I samband med studiet av
denna fråga har bl. a. diskuterats en plan på en
central fördelningsstation, till vilken samtliga
telegrafstationer i landet skulle ha egna direkta
ledningar till erforderligt antal, varvid även automatisk
koppling skulle kunna tänkas på denna central. De
olika kabeltelegrafsystemen utgöra en av de
nödvändiga förutsättningarna för ett sådant förslags
genomförande.
VILKEN ÄR DEN BÄSTA HUSHÅLLSTAXAN?
UTVECKLINGEN AV AMERIKANSKA ELEKTRICITETSTAXOR SOM SKOLEXEMPEL.
Av A. G. ARNOLD, Berlin.
Strävandena att åstadkomma större enhetlighet
hos elektricitetstaxorna pågå för närvarande i alla
länder. Dessa strävanden ha till mill skapandet av
"lämpligaste normaltariff". Om en sådan existerar,
synes rätt tvivelaktigt efter de av taxekommittéer i
olika länder hittills gjorda undersökningarna, säkert
är att meningarna äro mycket divergerande.
Teoretiska överväganden gå ofta stick i stäv mot
affärsmässiga principer för taxebildningen, och en lämplig
medelväg kan endast med svårighet utfinnas. Detta
förhållande nödvändiggör att formen och storleken
av taxorna behandlas var för sig. Under det att
man i olika länder mer och mer synes komma till
enighet om lämpligaste taxeformer, råder beträffande
storleken stora meningsskiljaktigheter. Under
problemets begränsning till frågan om den bästa
taxeformen och dess utveckling skall, som ett exempel,
i det följande undersökas utvecklingen av de
amerikanska hushållstaxorna. Av olika orsaker väljes
år 1920 som utgångsår, varvid taxorna under åren
1931-32 användas som jämförelse. Bland orsaken
till att just 1920 valts till utgångsår kan nämnas:
stabiliserade förhållanden efter kriget,
statsmakternas intresse för allmännyttiga tekniska spörsmål,
möjligheter till jämförelse på grund av den redan
1920 långt framskridna elektrifieringen samt
möjligheten att få tillfredsställande statistiskt material.
Det vid undersökningen tillämpade förfaringssättet
går ut på att klarlägga vilken taxa som under året
vunnit största spridningen samt i anslutning härtill
utröna de sannolikaste orsakerna till detta.1 Den
under en viss tid vanligaste taxeformen behöver
därför ingalunda vara den gynnsammaste. Endast om
den utvecklats under konkurrens med alla andra
huvudtaxeformer är det sannolikt, att den är den
bästa för ifrågavarande land. Härmed avses icke
att begränsa vissa taxeformer till ett visst land, så
att t. e. en taxeform, som visat sig lämplig i
England, skulle vara oanvändbar i Holland. Likheten
i produktion, fördelning och förbrukning är så stor,
att de bästa taxeformerna i olika länder mycket väl
kunna jämföras med varandra, under förutsättning
att hänsyn tages till inverkan av olika proportion
mellan vattenkraft och ångkraft. De länder, vilka
med hjälp av en konstlat hög hushållstaxa
understödja sina industrier, måste naturligtvis härvid
undantagas såsom o jämförbar a.
I denna undersökning äro medtagna endast större
kraftföretag eller sammanslutningar, vilka
producerade minst 100 millioner kWh under 1931. Hit
höra 115 kraftverk, vilka enligt senaste uppgifter
1 Uppgifterna äro tagna ur elektricitetsverkens statistik,
NELA samt Electrical World.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
