Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Fig. 3 visar resultatet av en storskottsprängning vid Minas
del Rif, vid vilken ca 130 000 ton väl sönderslaget berg
erhölls på en laddning av omkring 15 ton dynamit.
Av borrningarna ha 64,1 % utförts i malm och
35.9 % i kalksten och skiffer och medeleffekten för
all stötborrning uppgives vara 3,55’ meter per
skift.
Innan borrhålen laddas, beräknas den
approximativa kubikmassan på det berg, som skall utskjutas
i pallen på följande enkla sätt. Tvärprofiler av
bergmassan, med noggrant angivande av huru mycket
som är malm respektive gråberg, uppmätas
vinkelrätt mot hålraderna på ungefär var tionde meter av
pallens längd, varefter volymen och vikten på
berg-massan inom en sektion mellan två sådana profiler
beräknas. När man sålunda känner bergmassans
vikt och från tidigare sprängningsarbeten vet huru
mycket sprängämne, som erfordras per ton
bergmassa, får man härifrån fram den ungefärliga
kvantitet sprängämne som erfordras för sektionen. Sedan
sprängämnesåtgången på liknande sätt beräknats för
de övriga sektionerna, fördelas hela den beräknade
kvantiteten lika på antalet borrhål.
När borrhålen sedan laddas, måste man givetvis
även taga hänsyn till förekomsten av sprickor, slag
etc., varför ett borrhål kanske bör ha mera
sprängämne, ett annat mindre. Sprängladdningarna
ned-stampas väl i hålen med hjälp av en lång spak av
runt, hårt trä och sedan hålen fyllts upp till ungefär
en tredjedel av sin längd med sprängämne, packas
borrmjöl eller jord över detsamma upp till
mynningen. Laddningarna tändas samtidigt på elektrisk
väg. Som sprängämne användes dynamit tillverkad
speciellt för bolagets räkning i Spanien. Åtgången
härav synes variera ganska avsevärt. Yid den
överslagskalkyl, som göres för att beräkna den totala
sprängämnesförbrukningen för en viss salva, räknar
man enligt Morris med ca 80 gram sprängämne per
ton brutet berg. Utgår man emellertid från
kostnadsuppgifter, som lämnas på annat ställe i
beskrivningen och som meddelas här nedan, uppgår
förbrukningen i det angivna fallet till icke mindre än
omkring 140 gram per ton berg. Sannolikt inkluderar
emellertid denna kvantitet även det sprängämne, som
åtgår för renskjutning av roten samt för skjutningen
av skut.
Från en skjutning av en serie av 47 borrhål,
varvid sammanlagt 155 000 ton berg lössprängdes,
meddelas följande kostnadsuppgifter:
Borrning:
Arbetslöner ....... kr. 3 965
Materialslitning 928
Amortering av borr-
materiel ........ ., 1 850 kr. 6 743 = 13,2 %
Sprängning:
Förladdning inkl.
arbetslöner .....kr. 375
22 ton dynamit, tänd-
hattar, cordeau.. „ 44 113
Transport av d:o „ 110 kr. 44 598 = 86,8 %
Sammanlagd kostnad ........ kr. 51 341 = 100 %
motsvarande en borrnings- och sprängningskostnad
av 33 ore per ton brutet berg.
För samtliga inom gruvfältet utförda borrnings- och
sprängningsarbeten, vid vilka grova borrhål kommit
till användning, angivas följande medelkostnader:
Borrning:
Arbetslöner ............ 2,95 öre/ton berg 9,0 %
Materialslitning ......... 1,00 .. „ 3,0 %
Amortering av borrmateriel 1,39 .. „ 4.3 %
5,34 öre/ton berg
Sprängning:
Förladdning inkl.
arbetslöner ................ 0.36 öre/ton berg 1,1 %
Dynamit, tändhattar,
cordeau ................ 26.91 .. ., 82,4 %
Transport av d:o ...... 0,05 .. .. 0,2 %
Sammanlagd kostnad .... 27.33 öre/ton berg 100.0 %
Vid Minas del Rif ställde sig kostnaden för
kammarsprängningen från stoilar och orter 7 % lägre
än skjutning från grova borrhål, men på grund
av den förstnämnda
sprängningsmetodens
avsevärda olägenheter,
bl. a. i form av
besvärligt och tidsödande
laddningsarbete samt
risker för bommar,
användes metoden endast
i tvingande fall.
Stötborrmaskiner äro
i arbete vid åtskilliga
amerikanska gruvfält,
speciellt inom Lake
Su-perior-området. Cleve-land-Cliffs Iron Co.
bryter sålunda
järnmalm i Tildens
dagbrott, norra Michigan,
genom
storskottspräng-ningar från stötborrade
hål. Pallhöjden är 30 à
35 meter, och man har
nyligen bl. a. funnit, att
det på grund av
pallar-nas betydande höjd är
lämpligare att använda
225 mm håldiameter än
150 mm, som tidigare
använts. Borrhålen
placeras med omkring 6
t
j
Fig. 4. Borrning av 225 mm
hål vid Tildens dagbrott,
Michigan.
12 febr. 1938
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
