Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
Redaktör s ERNST J. A. ROTHELIUS
INNEHÅLL: Fasmätning vid elektrisk malmletning, av bergsingeniör Helmer Hedström. — Notiser. — Litteratur.
Fasmätning vid elektrisk malmletning
Av bergsingenjör HELMER HEDSTRÖM.
(Forts. fr. sid. 7.)
Beräkningsarbete.
Såsom ovan nämnts inforas avläsningarna vid
Turam-rekognoscering på kartskisser, på vilka även
inläggas terrängföremål som kunna iakttagas från
mätlinjerna. (Fig. 5 visar en del av ett sådant
mätblad.) När fältarbetet är slut för dagen, hopläggas
dessa kartskisser till en kartstomme, på vilken
omedelbart kan läggas in eventuella elektriska
störningar. Planering av nästa dags arbete kan därför
alltid ske med hänsynstagande till dagens resultat,
vilket är en stor fördel.
Med skisskartorna som underlag uppritas kartor i
skalan 1:2000, varvid baslinjerna och de uppmätta
profilerna inläggas, och fas- och
amplitudavläsningar-na avsättas i form av kurvor utefter profilerna.
Erhållna "indikationer", eller elektriska störningar,
vilka karakteriseras av fasförskjutningar och abnorma
kvoter, förbindas mellan profilerna, så att respektive
ledares form och utsträckning kan uppritas.
När eri indikations strykningsriktning böjer av
alltför mycket ifrån riktningen vinkelrätt emot
matprofilerna, adderas fasdifferenserna längs profilerna
så att ekvifaskartor kunna uppritas, vilka vanligen ge
en klar bild av strykningsförhållandena. Fig. 6 visar
ett exempel på denna användning av fasmätningen.
Den ledande kropp, som här indikeras av fältets
fasförskjutning, är den bekanta Rävlidenmalmen i
Västerbotten, vilken upptäcktes 1933. Ett annat exempel
ger fig. 7. På de nord-syd-gående profilerna, med 60
m inbördes- avstånd, och på de senare inlagda
ost-väst-profilerna, med 100 m inbördes avstånd, hade
erhållits "kvotindikationer", vilkas läge angives av
de korta tjocka tvärstrecken över matprofilerna. Att
på riktigt sätt förbinda dessa indikationer från profil
till profil var tydligen mycket svårt, för att inte säga
omöjligt. När ekvifaskurvorna ritades in, framgick
emellertid sammanhanget, och när sedan kurvor för
lika fasdifferens per 10 m i riktning vinkelrätt emot
ekvifaskurvorna, ritades upp såsom i figuren, erhölls
en fullt klar bild. Den största fasdifferensen per 10 m
erhölls här över den östligaste ledaren, vars
strykning var parallell med nord-sydprofilerna och
vinkelrät emot primärkabeln. I ett flertal gropar, som
grävdes över dessa indikationer (jordbetäckningen
var helt ringa), visade det sig att den elektriska
ledaren i detta fall utgjordes av starkt veckad
grafit-skiffer, med rik svavelkisimpregnation.
Indikationer, vilka på grund av sin karaktär och
sitt geologiska grannskap anses kunna motsvara
malm, detaljmätas med tätt lagda profiler i och för
noggrann bestämning av ledarens läge och form före
blottningsarbeten. Mätresultaten uppritas därvid i
enlighet med fig. 8. Fasanomalien anges av den
prickade linjen i figurens vänstra hälft, vilken erhållits
genom att direkt upprita mätresultaten. Den
heldragna kurvan i samma del av figuren anger
avvikelsen från de "normala" fältkvoterna; den erhålles
genom att dividera de uppmätta kvoterna med
motsvarande normala kvoter (vid användning av en lång,
rak kabel för alstring av primärfältet äro de normala
kvoterna lika med inverterade kvoten av respektive
mätramars avstånd från kabeln).
De två kurvorna i figurens högra del visa de
Fig. 5. Del av fältprotokoll från Turam-rekognoscering.
10 sept. 1938. häfte 9
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
