Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
tid framåt säkerställa läderindustrien i detta
hänseende. Som redan nämnts har försörjningen med
kromsalter för garveriindustrien förbättrats genom
inhemsk produktion.
17. Konstsilke, cellull och folier.
Detta är egentligen en textilfråga och orsaken till
att den finns upptagen i kemiska avdelningens
program är, att dels framställningsprocessen är rent
kemisk och dels att kemiska råvaror erfordras för
framställningen. I samband med den elektrokemiska
industrien har jag nämnt, att man inom landet
lyckats helt tillfredsställa de behov av kemikalier, som
cellull- resp. konstsilkeindustrien erfordrar även efter
avsevärda utbyggnader.
18. Gmnmiindustri.
Att tillgången på rågummi för närvarande är
ytterligt knapp är allom bekant. Genom
ransoneringsåtgärder försöker man på allt sätt begränsa
förbrukningen och samtidigt arbetar man på att få fram en
produktion av syntetiskt gummi. Vid professor
Svedbergs laboratorium har man stegvis gått vidare
på den syntes, som man mycket snabbt lyckats
genomföra. Produkten utgöres av polymeriserad
klor-butadien och den benämnes i U. S. A. neoprene.
Naturligtvis är det icke möjligt att göra en prognos
beträffande utvecklingen, men det är icke otänkbart,
att den laboratoriemässiga undersökningen kommer
att leda fram till industriella metoder som kunna bli
till nytta för försörjningen i detta eller under ett
kommande krig.
19. Fettindustri.
Denna innefattar för industrikommissionens
vidkommande tvål-, tvättmedels- och stearinindustrien.
Inom dessa föreligger en mycket hård ransonering
och man kompletterar bristerna med oorganiska salter,
sådana som soda, metasilikat och trifosfat, i form av
s. k. kupongfria tvättmedel. Man frågar sig om vi
i vårt land planerat någon framställning av
syntetiskt fett. Svaret härpå blir nekande men i detta
sammanhang kan i alla fall framhållas, att
fett-alkoholsulfonaterna varit föremål för
uppmärksamhet, och dessutom ha vi en anläggning för härdning
av fett under byggnad vid Karlshamns oljefabriker
och denna kommer att ganska snart kunna taga
hand om förädling av fett, som är av mycket låg
kvalitet eller som framkommit ur den oljeväxtodling,
som kriget frambringat. Jag har redan nämnt, att
allt det glycerin, som ingår i det fett som industrien
använder, omsorgsfullt tillvaratages.
I detta sammanhang kan framhållas, att önskan att
framställa livsmedelsfett liar fört med sig, att
slakterierna utrustat sig med autoklavanläggningar för
utvinning av matfett ur ben. Dessa anläggningar ha
emellertid delvis berövat benmjölsfabrikerna sin råvara,
vilket i sin tur fört med sig en kännbar brist på
benlim. Benlimmets betydelse ha vi i dagarna fått
påtaglig kännedom om, ty det utgör en omistlig råvara
för en mångfald olika industrigrenar, t. e. för
pappers-säcks-, påsemballage-, möbelindustrien etc., och det
har visat sig ytterligt svårt att finna lämpliga
ersättningsmedel.
Grupperna kemisk-teknisk livsmedelsindustri samt
kemiska produkter, utöver tidigare nämnda, kan jag
förbigå, enär även dessa falla utom den egentliga
kemiska industrien och kanske också därför att jag
redan talat alltför länge om den kemiska industrien
av idag.
Min framställning har med nödvändighet varit
mycket koncentrerad och ingalunda gått till botten
med problemen. Vi ha vandrat genom en labyrint
av produkter och ett vittutgrenat nät av olika
fabrikationer. Krigstiden ger emellertid ingen pardon
och tillåter inte någon försummelse ens av den allra
minsta kemiska detalj. Om försummelse sker, börjar
det genast gnissla, och om man ej hastigt
uppmärksammar detta gnissel, så inträffar lätt en katastrof.
Men det där gnisslet är samtidigt en kraftig
drivfjäder i utvecklingen — en drivfjäder, som uträttar
mycket gott och som gör att en mångfald nya
kemiska produkter och nystartade fabrikationer ha
framfötts av svensk kemisk industri i krigstid.
Forskning.
Ett inlägg i anledning av doktor Ragnar Winbladhs föredrag i avdelning för Kemi och
bergsvetenskap den 13 mars 1942.
I sin klarläggande exposé över den svenska
kemiska industriens ställning under nuvarande
krigstid gav dr Windbladh några exempel på hur den
teknisk-vetenskapliga målforskningen möjliggjort
för industriföretag att fortbestå och ytterligare
utvecklas. Då åtgärder för den teknisk-vetenskapliga
forskningens stödjande och rationella organisation nu
ligga i stöp sleven, kan det kanske vara berättigat att
fästa uppmärksamheten på ett ur ekonomisk och
organisatorisk synpunkt intressant förhållande.
I utredningen rörande den teknisk-vetenskapliga
forskningens ordnande, som nu i sina första delar
varit ute på remiss på många håll i landet, före-
kommer bl. a. en bilaga innehållande uppgifter
rörande den svenska industriens personal,
tillverkningsvärde och laboratorier år 1939 (SOU 1942: 6, bil. 10).
Den som närmare betraktar denna bilaga, finner att
det i fråga om vissa grundläggande specifika värden
måtte föreligga utomordentligt stora skillnader
mellan de olika industribranscherna och deras sätt att
hittills organisera det mera kvalificerade
laboratoriearbete, som under namn av målforskning, experiment
eller helt enkelt prövning, måste antagas vara ett
livsvillkor för alla industrier. I sagda bilaga har för
grupperna inom den officiella statistikens 8
industribranscher sammanställts salutillverkningarnas värde
11 april 1942
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
