Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
REDAKTÖR: NILS GUSTAFSSON
Häfte 4
4rg. 73
Svensk armémotorcykel m\A2 • Tidskrifter
17 april
1943
Svensk armémotorcykel m/42
CIVILINGENJÖR FOLKE MANNERSTEDT, LSTF, STOCKHOLM
För att tillgodose arméns behov av motorcyklar har nu
en inhemsk produktion igångsatts. Denna bygger till
stor del på tidigare inom landet vunnen erfarenhet.
Denna armémotorcykel, kallad m/42, tillverkas i två
utförandeformer, den ena med toppventilmotor, den
andra med sidventilmotor.
Med utgångspunkt från de goda resultaten våra
svensktillverkade motorcyklar visat i
konkurrensen med utländska märken såväl vid
landsvägstävlingar som andra tävlingsformer och det
förtroende, som därmed skapats för dessa
maskintyper, som ju konstruerats för våra speciella
förhållanden, valdes dessa som förebild för den
planerade armémodellen. Många hade kanske
väntat, att maskinen skulle ha tagit den tyska
BMW-maskinen som modell; denna sak diskuterades
också allvarligt inom den kommitté av
sakkunniga, som tillsatts för att utreda frågan om
lämpligaste typ av armémotorcykel, och vid de
sammanträden mellan militära och civila
motorcykelexperter, konstruktörer och fabrikanter, som
höllos för detta ändamål. Kardandrivningen och
den skrymmande cylinderplaceringen, som
karakteriserar BMW-typen, ansågos emellertid
erbjuda större reparationssvårigheter och mindre
framkomstmöjligheter i terräng, vartill först och
sist kom, att leveranstiden för den färdiga
produkten skulle blivit flerfaldigt förlängd om
BMW-typen valts.
Ett vidare arbetande på de svensktillverkade
typerna innebar i huvudsak ett arbete efter
samma riktlinjer, som den engelska
motorcykelindustrien håller fast vid, omlagd efter svenska
förhållanden. Den engelska
motorcykelindustrien har ju äldre anor än den tyska och torde väl
ha vägt sina skäl för och emot i frågan om
kardandrift med den därvid följande omläggningen
av fabrikationsmetoder och blockkonstruktioner
kontra kedjedrift och separata växellådor.
BMW-typen innebär utan tvivel den
elegantare och ur civil synpunkt kanske den bättre
utföringsformen, men under fältmässiga förhållan-
DK 629.118.5
den, då det gäller att lätt kunna utföra
reparationer med enkla verktyg, är det sannolikt
svårare att reparera en brusten kardanaxel eller rikta
en skadad ram så noga som kardandriften
fordrar än att få en kedja att fungera så hyggligt, även
på en illa deformerad maskin, att maskinen kan
ta sig fram till depåverkstaden.
Det är lättare att byta ut en skadad växellåda
på den svenska (dvs. engelska) typen, där
växellådan är en separat enhet, än på BMW-typen, där
den utgör ett med motoraggregatet. Det finns
sålunda en hel del starka och goda skäl för den
typ, som nu valts, även om huvudskälet har varit
tidsvinsten.
Att arbeta vidare på en maskin, som redan
anses god och ändamålsenlig, och att på basis av
kännedomen om denna maskin fixera den
önskelista, som är rimlig med hänsyn dels till de
framsteg motorcykeltekniken gjort sedan den
Hus-qvarnamaskin kom till, som här tagits till
förebild, och dels till militära krav, förenklar
problemet avsevärt.
Maskinens vikt har framhållits som en sak av
stor betydelse. Man vet vad Husqvarnamaskinen
väger, och den nya maskinen behöver i varje fall
ej bli tyngre än förebilden utan skall säkert kunna
göras några kilogram lättare. Då man
samtidigt vet, att Husqvarnamaskinen redan är
avsevärt lättare än såväl den tidigare
armémaskinen som BMW-typen, är detta ett starkt skäl för
typ valet.
Om väghållningsegenskaper, enkelhet i skötsel
och pålitlighet vet man likaledes, att vad man har
är bra, och att om någon förändring skall ske,
bör den kunna ske till det bättre. I en ren
nykonstruktion vet man ej förrän efter omfattande prov
och ändringar vilka egenskaper, som kunna
uppnås, och först därefter kunna de slutgiltiga
ritningarna färdigställas, verktygen framställas och
tillverkningen planeras.
Tillverkningen av maskinerna sker dels vid
Albin Motor i Kristinehamn, som svarar för mo-
17 april 1943
A 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
