Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell VIII.
V ä g 8 1 a g Vägbanans beskaffenhet K ö r h a s t i g h e t km/h Medelvärde för 20, 40 och 60 km/h
20 40 60 80 | 90 100
Makadamväg ........ Torr, dålig, potthål 0,551 0,641 0,619 0,604
Kullersten .......... Torr, gropig 0,639 0,568 0,577 0,536 0,595
Yttjärad ............ Torr 0,6 50 0,565 0,543 0,438 0,398 0,586
Tjärmakadam ....... Torr 0,525 0,556 0,578 0,550 0,553
Storgatsten ......... Torr, sliten 0,576 0,542 0,552
Tjärmatta .......... Torr 0,526 0,571 0,528 0,432 0,406 0,542
Rhoubenitebetong ... Torr 0,556 0,534 0,499 0,468 0,401 0,530
Smågatsten ......... Torr, sliten 0,541 0,525 0,521 0,512 0,529
Kallasfalt ........... Torr 0,511 0,543 0,531 0,528
Asfaltbetong ........ Torr 0,488 0,514 0,517 0,479 0,526
Gjutasfalt ........... Torr 0,534 0,519 0,494 0,448 0,516
Stampasfalt ......... Torr 0,458 0,486 0,476 0,444 0,473
Stampasfalt ......... Torr 0,465 0,470 0,467 0,446 0,467
Tjärmatta .......... Fastfruset snölager,
sandad 0,265 0,261 0,277 0,268
Tjärmakadam ....... Isbelagd, sandad 0,223 0,245 0,275 0,248
Kallasfalt ........... Isbelagd, sandad 0,205 0,269 0,271 0,248
Gjutasfalt ........... Ännu ej isbelagd 0,221 0,237 0,243 0,234
Rhoubenitebetong ... Snölager, sandat 0,210 0,226 0,260 0,232
Storgatsten ......... Fastfrusen, isig snö 0,197 0,220 0,257 0,225
Stampasfalt ......... Ännu ej isbelagd 0,185 0,250 0,225 0,220
Smågatsten ......... Nysnö, något fastfru- 0,165 0,241 0,247 0,218
Yttjärad ............ Ovanligt starkt isbe- 0,174 0,209 0,250 0,211
lagd
Sandasfalt .......... Ovanligt starkt isbe- 0,161 0,217 0,245 0,208
lagd
Stampasfalt ......... Starkt isbelagd 0,166 0,266 0,237 0,206
Asfaltbetong ........ Ovanligt starkt isbe-
lagd 0,166 0,2 00 0,213 0,197
Över koefficientens beroende av hjulbelastningen
har Agg gjort försök och ej funnit något beroende.
Påtagligen är vår kännedom om
vilofriktionskoeffi-cientens storlek och beroende av olika
omständigheter i hög grad bristfällig.
Sambandet mellan vilo- och glidfriktionskoefficient
Schenck har utfört värdefulla laboratorieförsök,
vid vilka full klarhet råder beträffande vilo- och
glidfriktion. Han anför att den utnyttningsbara
dragkraften växer, så länge hjulets beröringsyta mot
underlaget ej glider. Då ett maximivärde på
dragkraften uppnås, börjar ett knappt märkbart
vandrande av hjulets stödyta längs försöksvägens yta.
Under denna korta tidsperiod förblir dragkraften
oförändrad. Men så fort detta övergångstillstånd
övervunnits minskar plötsligt dragkraften och hjulet
kommer i hastig glidning utefter vägytan.
I tabell IX återges Schenks resultat över
vilo-och glidfriktion för luftringar och olika vägar och
olika tillstånd hos vägbanan, då kraften är parallell
med hjulets plan. Motsvarande för kraften vinkelrät
mot hjulets plan (sidoglidning) återgives i tabell X.
I tabell XI och XII anges för de två föregående
tabellerna skillnaden mellan vilo- och
glidfriktionsko-efficienternas storlek, alltså i den förra för kraften
parallell och i den senare för kraften vinkelrät mot
hjulets plan. Skillnaden mellan vilo- och
glidfrik-tionskoefficienternas storlek är, som synes, tämligen
konstant.
Det är att observera att den största skillnaden
mellan vilo- och glidfriktion vid kraften parallellt
med hjulets plan inträder vid 9 g siam + 7 g H20,
Den engelska undersökningen har givit uteslutande
sjunkande värden. Väginstitutet fann vid sina
hastigheter upp till 30 km/h sjunkande värden.
Andersson och Lundeberg funno mellan 15 och 60 km/h
stigande tendens. Resultaten äro alltså i hög grad
motstridiga.
Enligt Ariano är koefficientens värde lika för
hög-och lågtrycksringar samt för massivgummiringar.
Dock inverkar ringmaterialet, ävensom ringens
mönstring. Mycket uppdelat ringmönster minskar
koefficientens värde på torr väg men ökar den på
smutsig.
Det uppgives emellertid även att koefficientens
värde är vida större vid luftgummiringar än vid
massivgummiringar.
De olika åsikterna kunna möjligen förklaras
därav att koefficientens värde blir olika vid
laboratorieförsök och vid verklig körning, vid vilken det
uppstår en växelverkan mellan hjul och väg, vilken har
till följd att koefficienten blir större vid luft- än vid
massivgummiringar.
Mönstringens inverkan på koefficientens storlek har
studerats av Weil samt Brandley och Allen. Några
lagbundenheter ha ej kunnat uppställas av dem.
Möjligen kan ett samband finnas med slirningen och
vid mycket stora hastigheter, varför ett fortsatt
studium av detta problem är av vikt.
Att koefficientens värde ändras vid vissa bestämda
hastighetsområden på grund av uppkommande
svängningar är att vänta. Svängningar framkallas särskilt
av korrugerad vägbana. Svängningarnas amplitud
kan vid resonansfall bli så stor att hjulet tidvis
lämnar vägbanan. Då går koefficientens värde väl
mot noll.
18 sept. 1943
AM 69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
