Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tills vidare må vid temperaturer upp till 300°C
användas följande värden på sträckgränsen för
stålgjutgods motsvarande fordringar för:
"Stahlguss I" (draghållfasthet 35—45 kg/mm2):
13,5 kg/mm2.
"Stahlguss II" (draghållfasthet över 45 kg/mm2):
15 kg/mm2.
Enligt de nya bestämmelserna, vilka närmast
avse gavlar till ångpannor, skall värdet på det
använda materialets sträckgräns vid en
temperatur av lägst 300°C läggas till grund för
beräkningen. Denna undre temperaturgräns gäller
emellertid icke för alla tryckkärl. Enligt av
Riksförsäkringsanstalten meddelade direktiv får
nämligen vid beräkning av gavlar till andra tryckkärl
än ångpannor det sträckgränsvärde användas,
som svarar mot den högsta temperatur, för vilken
gavlarna under tryckkärlets användning komma
att utsättas.
Riksförsäkringsanstalten har dessutom
medgivit, att för ostagade, kupade gavlar av koppar eller
rostfri plåt av god kvalitet de eljest föreskrivna
tilläggen c till plåttjockleken tills vidare få
minskas med 0,7 mm, dvs. till 1,8 resp. 2,8 mm, under
förutsättning att gavlarna icke i någon högre grad
bli utsatta för slitage, korrosion e.d. Dessutom
får vid beräkning av koppargavlar värdet på ut-
°0J K
trycket „’ sättas lika med „ , om K är
brottliåll-åf 3
fastheten i kg/mm2 hos det använda materialet vid
den ifrågakommande högsta drifttemperaturen.
I detta sammanhang erinras om den av
Sveriges Standardiseringskommission fastställda
standardtabellen SMS-482 för djupkupade gavlar. Det
är givetvis önskvärt, att däri angivna
gavelstorlekar så långt som möjligt komma till användning.
Kring en gammal vattenturbin
CIVILINGENJÖR MAGNUS O LED AL, LSTF, FINNSHYTTAN
Vid Getterå Snickerifabrik, Torpshammar,
finnes en vattenturbin, levererad år 1893, vilken
fortfarande är i drift och "går oavbrutet varje
dag året runt och arbetar till full belåtenhet".
Denna turbin utfördes på sin tid för 17’ fallhöjd
och garanterades utveckla 20 hk vid 235 r/m.
Dess data äro alltså blygsamma, men
prestationen — 50 års tjänstgöring utan andra
reparationer än ett utbyte av några pådragsdetaljer —
torde vara ganska enastående.
Turbinen är av en typ, som Finshyttans Mek.
Werkstad började tillverka år 1892, och under
åren 1892—1906 levererades ett stort antal
sådana i olika storlekar, av vilka många ännu äro
i bruk. Ytterligare ett exempel bland de äldsta
kan anföras från Lysvik i Värmland, där vid
Medarnes Kvarn "de gamla kvarnturbinerna ha
varit i gång allt sedan 1894. De äro nu mycket
slitna och tager mycket vatten annars så arbetar
de tillfredsställande."
Konstruktionen, som i vissa detaljer blev
patenterad (sv. patent nr 5307), utfördes av
Finshyttans tekniske chef, ingenjör C J Bergström (f.
1844, d. 1917) och turbintypen fick efter hans
initialer benämningen CBm-turbin (fig. 1 och 2).
Den har vidare betecknats såsom partialturbin.
DK 621.24
Vid fullt pådrag arbetade den dock som
fullturbin, alltså med vattentillopp runt löphjulets hela
omkrets, under det att vid mindre pådrag
vattentillförseln, såsom framgår av det följande,
uppdelades i fyra från varandra skilda partier.
Turbiner av denna typ ha därför även kallats för
gränsturbiner.
Det nya i konstruktionen får anses vara, att
vattnet tillfördes löphjulet i en mot dess
rotationsaxel sned riktning. Man har för denna
utföringsform ibland använt benämningarna
kon-eller diagonalturbin. Tidigare hade man arbetat
med rent axiell eller radiell strömningsriktning
mellan inledning och löphjul.
Pådragsanordningen kunde med
diagonalprincipen utbildas på ett sätt, som var förmånligt ur
tillverkningssynpunkt, och som även erbjöd vissa
fördelar strömningstekniskt sett.
Inledningsapparatens ledskovlar uppdelades i
fyra partier, av vilka två — diametralt motsatta
— böjdes om i axiell riktning, de två andra,
mellanliggande, i radiell riktning. Härigenom blev
det möjligt att för avstängningen av turbinen
använda två plansegment A och två
cylindersegment B, sammangjutna till ett koncentriskt kring
turbinaxeln vridbart "stämbord", se fig. 1.
M 64
19 juni 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
