Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR: TORSTEN WIDELL
Siiänninysiitlösande och normaliserande glödgning vid svetsade konstruktioner
Notiser • Böcker • Föreningar
Spänningsutlösande och normaliserande
glödgning vid svetsade konstruktioner
INGENJÖR ELIS HELIN, LSTF, GÖTEBORG
Då man resonerar 0111 glödgning av svetsade
konstruktioner, tänker man i första hand på
sådana, som utförts av vanligt mjukt stål, under
det att konstruktioner, som byggts av andra
material, t.ex. rostfritt stål, i de flesta fall uteslutas
ur diskussionen. Just vid de rostfria stålen är det
nämligen mera påtagligt, när en glödgning är av
behovet påkallad, och problemställningen blir
därför vid sådana material en annan, än om det
gäller vanliga stål.
Vad man först och främst vill vinna genom
en glödgningsoperation, är en reglerad utlösning
av i konstruktionen befintliga spänningar, så att
man får garantier mot eventuella risker för
sprickbildning under driften. Samtidigt kan
ändamålet emellertid vara en utjämning av
struktur-olikheter i svets och grundmaterial, dvs. en
om-kristallisation av stålet med därav betingad
återverkan på hållfasthetsegenskaperna. I detla
senare fall måste normalisering tillgripas, under
det att man kan nöja sig med spänningsglödgning,
om man enbart syftar till att avlägsna spänningar.
Normalisering
Normaliseringen utföres enligt SMS-2006 så,
att föremålet upphettas till
normaliseringstemperaturen, som ligger cirka 30° över materialets
övre omvandlingspunkt Ac3 resp. Accm, och efter
full genomvärmning hålles där minst 15—30
min, varefter det får svalna fritt i luften,
skyddat för väta och starkare drag. Genom denna
värmebehandling får man en omkristallisering i
stålet samt når en finkornigare struktur och i all-
DK 621.785 : 621.791
mänhet förbättrade egenskaper. Sådan glödgning
användes t.ex. för att förfina strukturen hos
stålprodukter, som vid varmbearbetning slutformats
vid så hög temperatur, att kornet blivit grovt,
samt för stål, som blivit grovkorniga genom
re-kristallisation. Emellertid måste man - - särskilt
vid grövre gods — tillse, att upphettningstideii
blir tillräckligt lång, så att kärnan hinner bli
fullt omkristalliserad.
Vid föremål med grövre dimensioner eller
med ojämn form kan avsvalning fritt i luften
direkt ned till rumstemperatur förorsaka farliga
spänningar i godset. Avsvalningen bör i sådana
fall ske på annat sätt, t.ex. fritt i luften, tills den
undre omvandlingspunkten Ai\ underskridits, och
därefter långsammare i lämplig värmeisolering
eller värmeugn.
Temperatur
°C
1000
Föredrag i avd. Mekanik den 9 februari 1943.
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1.2
Kolhali i %
Fig. 1. Värmebehandlingsdiagram för kolstäl.
17 juli 1943
M 69
Häfte 7
Årg. 73
17 juli
1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
