- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Mekanik /
123

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

och för 20

= 0,304

Med användande av 20° ingreppsvinkel får man
sålunda 36 % större ned fjädring på snäckan,
vilket kan betyda minskad belastningsförmåga hos
växel samt störande gång (varmgång etc.).

Vid standardisering av snäckfräsarna bör man
därför vid måttliga stigningsvinklar säkerligen
hålla sig till a = 15°.

Beträffande specifika yttrycket ser man av ekv.
(13) att för exempelvis z = 30, c = 30
är

Om

1280 kg/cm2

s0 = 2,45 • t] v sin cx ■ sin 2 <x • n •

bi

För hastigheten v finner man lätt, att man har
rätt att endast räkna med hastighetskomposanten
i snäckans axelriktning och ej med snäckans
periferihastighet. I snäckans tangentriktning finns
nämligen ej någon excentricitet mellan kuggarna

utan här råder full parallellism i kontaktytan,
varigenom ej några hydrauliska tryckkrafter
kunna uppkomma i filmen. Detta är givetvis
mycket beklagligt eftersom periferihastigheten är
avsevärt mycket större. Genom att göra snäckans
stigning något olika mot hjulets skulle visserligen
en dylik excentricitet kunna ernås. Genom den
oundvikliga slitningen försvinner den dock
tämligen snart.

Jag sätter sålunda

o = vitgß (17)

= snäckans periferihastighet i delningscirkeln,
ß = snäckans stigningsvinkel.
Alltså

Som "lagertryck" är det ju ganska fantastiskt och
man gissar nog inte fel, om man antar, att man
här måste få halvtorr friktion i likhet med vad
som är fallet vid oljesmorda kuggväxlar.

De värden, som man funnit på
friktionskoefficienten jM, visa också tydligt på halvtorr
friktion (n = 0,01—0,02).

Man finner emellertid av den viktiga formeln
(13), att man kan välja högre c-värde, om man
ökar kuggtalet z, allt givetvis under förutsättning
att detta är tillrådligt ur hållfasthetssynpunkt.

Som exempel kan framhållas, att om man ökar
kuggtalet till det dubbla, dvs. man tar två
ingångar i stället för en, får man 80 % så stor modul
och endast 70 % så stort yttryck. Hjulet blir
visserligen 60 % större på diametern, men endast
80 % så brett. Hela växelns merkostnad torde
därför ej vara så stor, men man har fått en
avsevärt mycket bättre växel.

Siiätkväxlais smörjningsförhållanden

På grund av de stora förluster, som ofta
förefinnas hos snäckväxlar, är smörjningsfrågan av
största vikt. Det är sålunda av betydelse, att man
väljer rätt oljekvalitet, och att man applicerar
oljan så, att man också får en effektiv kylning
av snäcka och hjul. Vid överföring av större
effektbelopp måste man givet förse växeln med
kylare.

Det är lika svårt att beskriva det exakta
hydrauliska förloppet i oljefilmen som det specifika
yttrycket. Man torde dock även här få en god
hållpunkt, om man tillämpar de formler som jag
utarbetat i samband med cylindriska kuggväxlar".

Oljefilmens tjocklek skulle i detta fall
sålunda vara

tg/? =

i m
2n

Härav får man (med alla mått i m och kg utom
c, som är kg/cm2) filmtjockleken

So = 0,39 • 10~4 • rj vi ig ß sin <x ■ sin 2 oc (18)
eller om man sätter e = 2,23 och «= 15°

su = 0,113- 10-4 ■ vi tgß-~ (19)

Som exempel tas en cylinderolja med en
viskositet av rj

r|b = 2" 10"2kgsek/m’

1



. 2 ti • 4 m 1500

60 • 1000

= 2 ti för m = 10.

Insättas dessa värden i (19) får man
s„ = 0,36/1 000 mm

Oljefilmen är sålunda vida mindre än
eventuella ojämnheter i kuggytan. Halvtorr friktion
kan därför förväntas.

Man får dock även räkna med att man får rätt
mycket hjälp särskilt av kapillärkrafterna, som
sträva att öka oljefilmens tjocklek.

Det är givet att med en så tunn oljefilm måste
man också erhålla en mycket låg teoretisk
friktionskoefficient. Friktionskoefficienten är
nämligen (min loc. cit.)

M :

< ,I V v E b sin 2 <x
V P

eller med förut angivna värden på v och b/P och
771 uttryckt i mm

fi ■■

0,262 j/

jI vi tg ß sin 2 a

(20)

(10)

Om man insätter e
man

cm

2,23 och a = 15° får

fi:

0,28 y

V "i tf?/?

c m

(21)

Med förut valda siffervärden blir således
,u = 0.00286

20 nov. 1943

M 123-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943m/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free