Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1948 - Enheter och måttsystem inom värmetekniken, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 1948
41
Enheter och måttsystem inom värmetekniken
Docent Torsten Widell, Stockholm
De måttsystem, som användas inom
värmetekniken, är förutom CGS-systemet, som mest
förekommer i rent fysikaliska sammanhang, det s.k.
"tekniska måttsystemet" samt MKS-systemet. Det
är egentligen ganska egendomligt, att det över
100 år använda "tekniska måttsystemet" ej har
någon kort benämning såsom CGS- och
MKS-systemet. För många tekniker ligger det kanske
nära att tro, att MKS-systemet avser det gamla
"tekniska måttsystemet", som förefinnes i all
teknisk litteratur fram till ca 1944.
Det tekniska måttsystemet bygger liksom de
båda andra nämnda systemen på grundenheter
för längd och tid, men som tredje grundenhet
användes här en enhet för kraft, under det att
CGS- och MKS-systemen har enheten för massa
som tredje grundenhet. Ända tills för några år
sedan har kraftenheten i teknisk litteratur
betecknats kg, varvid alltså samma beteckning
använts som enheten för massa i de andra systemen.
För att undvika de olägenheter, som är förenade
med denna dubbeltydighet, har man
rekommenderat benämningen kilopond (kp) som enhet för
kraft1’12, varvid med 1 kp avses den kraft, som
ger massan 1 kg normalaccelerationen 9,80665
m/s2. Benämningen kilopond har dock icke riktigt
slagit igenom, även om den börjar användas på
många håll. Det råder emellertid fortfarande
delade meningar om, vilket måttsystem som
ingenjörerna lämpligen bör använda.
För att närmare dryfta frågan hade Svenska
Teknologföreningens kommitté för
värmeströms-teknik inbjudit till diskussion den 25 februari
1947 över ämnet "Enheter för kraft och massa
och därmed sammanhängande frågor".
Diskussionen, som i huvudsak var inriktad på vilken
kraftenhet man borde använda, blev synnerligen
livlig. Någon resolution fattades icke vid
sammanträdet, men för dem, som var närvarande, fick
frågan enligt min mening genom diskussionen en
så klar belysning, att någon större tveksamhet
icke behöver råda, om vilken väg man bör gå.
Kraftenheten
Såsom nämnts utgjorde kraftenheten
huvudfrågan vid diskussionen. I en resolution, som
fattades 1945 vid ett sammanträde på K. Mynt- och
Justeringsverket mellan representanter för olika
536.081
av frågan intresserade institutioner och
sammanslutningar, rekommenderade man att icke
använda kilogram som enhet för kraft utan
reservera kilogram som enhet för massa3. Då
metersystemet skapades, avsågs att 1 kg skulle vara en
massenhet, men redan i början av 1800-talet
började man i teknisk litteratur använda kilogram
om enhet för kraft, och på denna bas har såsom
nämnts det tekniska måttsystemet byggts upp.
Redan vid den första internationella konferensen
för mått och vikt 1889, då metersystemet
internationellt antogs, förklarades, att kilogrammet
skulle betraktas som en massenhet. Detta
förtydligades ytterligare vid en konferens 1901, då det
dels framhölls att kilogram avsåg massa, dels
förklarades att uttrycket tyngd (poids) skulle
beteckna en storhet av samma natur som en kraft
(force)4, men någon enhet för kraft föreslogs icke.
I Sverige har vikt identifierats med massa i 1934
års lag om mått och vikt3, vari det fastlägges, att
enheten för vikt (massa) är kilogram. Ytterligare
synpunkter på måttsystemet speciellt med
hänsyn till frågan om kraft och massa har lämnats
av Wennerberg6, Bäckström7 och Blomqvist8,
varvid de båda sista författarna behandlat frågan
speciellt ur mekanisternas synpunkt. En utförlig
redogörelse för de olika måttsystemen och för
prototyper och likare har gjorts av Svensson9’10.
Då kilogram alltså enligt gällande lag avser en
massenhet, är det icke lämpligt att samtidigt
använda kilogram som kraftenhet. Denna åsikt
måste nog anses vara riktig, trots framförda
motargument av såväl historisk som praktisk
natur. Mot den föreslagna benämningen kilopond
har framhållits möjligheten till förväxling med
det i Amerika använda uttrycket kilopound för
1 000 pounds, förkortat "kip". I stället för
kilopond skulle man även kunna tänka sig den
tidigare använda benämningen kilogramkraft (kgf),
men denna har ej ansetts lämplig, då den dels
använts för att uttrycka en kraftenhet hänförd till
den lokala tyngdaccelerationen och dels
innehåller ordet kilogram, som man ju ville undvika vid
benämning av kraftenheter. För benämning av
en kraftenhet, som skulle motsvara den hittills
använda kraftenheten benämnd kilogram, måste
man nog godtaga kilopond, som ju också redan
införts på många håll. Risken för förväxling med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
