Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1948 - Enheter och måttsystem inom värmetekniken, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEKNISK TIDSKRIFT
"kip" är troligen icke så stor. Förutom i Sverige
har kilopond införts i Österrike11 och i Finland.
Enheten kilopond har dock icke antagits med
någon större entusiasm och man gör sig då
frågan om det icke vore bäst att så snart som
möjligt helt övergå till MKS-systemet och som
kraftenhet använda 1 newton (n), varvid 1 n är den
kraft, som ger massan 1 kg accelerationen 1 m/s".
Gentemot enheten 1 newton har anmärkts, att
den icke är internationellt antagen. Det beslöts
emellertid i slutet av år 1946 internationellt, att
de "internationella" elektriska enheterna skulle
avskaffas och från och med den 1 januari 1948
ersättas med de absoluta elektriska enheterna.
Härigenom blir de elektriska enheterna
definierade ur de mekaniska. Sålunda definieras
ström-styrkan på följande sätt. Enhet för elektrisk
ström, 1 ampere, är styrkan av den konstanta
ström, som, om den flyter genom två raka
parallella ledare av oändlig längd och med liten
cirkulär area, placerade i vakuum på ett
axelavstånd av 1 m från varandra, mellan dessa
ledare åstadkommer en kraft av 2 ’ 10 7
MKS-enheter per meter av deras längd. Namnet newton
kan visserligen icke sägas vara formellt antaget.
I beslut 1946 angående kraftenhet angavs
namnet endast förslagsvis till newton, emedan den
internationella elektriska kommissionen icke hade
uttalat sig i frågan. Nu lär emellertid denna
kommission ha tillstyrkt förslaget, så att
benämningen newton kan anses vara fastställd. Några skäl
av formell natur synas därför icke föreligga mot
införande av newton som kraftenhet, utan frågan
får bedömas ur praktiska synpunkter. I detta
sammanhang kan även omnämnas, att K.
Mynt-och Justeringsverket fått i uppdrag att utarbeta
förslag till de bestämmelser som kan finnas
påkallade med anledning av besluten 1946.
MKS-systemet inom värmetekniken
Frågan om användning av newton som
kraftenhet sammanhänger intimt med frågan om
införande av MKS-systemet i sin helhet i
värmetekniken. Ett införande av MKS-systemet stöter
visserligen på stora svårigheter men erbjuder
också stora fördelar. Svårigheterna torde främst
ligga i att de flesta tabellverk och litteraturen på
området hänför sig till det tekniska måttsystemet.
Vidare är alla ingenjörer utbildade att använda
detta system och en omläggning skulle enligt
mångas åsikt medföra oöverstigliga svårigheter.
Det är ju givet, att plötslig omläggning av
måttsystemet knappast är möjlig att genomföra, men
jag tror dock, att en successiv övergång skulle
vara möjlig. Redan nu meddelas, i varje fall vid
K. Tekniska Högskolan, undervisning om
MKS-systemet, så att de ingenjörer, som nu
utexamineras, ha kännedom om detta system. De
tabellverk över olika data, som vid en ändring av
måttsystemet i viss mån blir föråldrade, kan ju fort-
farande användas, varvid man vid insättning av
värden i formler och dylikt dock får räkna om
tabellvärdena till MKS-enheter. Under
övergångsperioden finns det dock en viss risk för
förväxlingar mellan kilogram, använt som kraftenhet,
och kilogram, använt som massenhet. För att
undvika denna risk har Bäckström föreslagit, att
man till en början icke skall beteckna massa med
kg utan i stället använda beteckningen nsJ/m.
Risken till förväxlingar är dock enligt min
mening inte så stor. Det synes även vara principiellt
olämpligt att för grundenheten införa en härledd
enhet.
En övergång till MKS-systemet borde även
innefatta en övergång till värmeenheten joule, som
är identisk med en newtonmeter. Inom
värmeläran blir härvid många ekvationer och uttryck
avsevärt förenklade, då man i allmänhet slipper
såväl tyngdaccelerationen som mekaniska
värme-ekvivalenten. Exempelvis får man formeln för
utströmningshastigheten för en gas eller ånga vid
värmefallet U — L enligt det nu använda
måttsystemet
">=Vt(,’I-’’j)
under det att man vid användning av
MKS-systemet belt enkelt får
w = V2 (fi — laj
Det måste även betraktas som en stor fördel att
man använder samma energienheter inom
värmetekniken som inom elektricitetsläran.
Att övergå till värmeenheten joule skulle således
medföra många fördelar men skulle också
innebära vissa nackdelar. Bäckström har framhållit,
att man av pedagogiska skäl icke borde frångå
värmeenheten kcal, då det ju dröjde avsevärd
tid innan ekvivalensen mellan mekaniskt arbete
och värmeenergi klarlades, men detta skäl
förefaller åtminstone mig knappast vara tillräckligt
starkt. Med bibehållande av kcal som
värmeenhet och användning av ns/nr som massenhet
skulle ovan nämnda strömningsekvation bli
w — \’2 J {ii — 12)
0111 J är mekaniska värmeekvivalenten i nm/kcal.
Denna formel är visserligen enklare än den
hittills brukliga men den är dock mer komplicerad
än formeln med de rena MKS-enheterna.
En viss olägenhet är att värmeenheten kcal
redan har blivit ett väl inarbetat begrepp,
exempelvis i fråga 0111 värmevärden för bränslen och
kanske framförallt därigenom att vattnets specifika
värme blir 1 med denna enhet som grundval.
Såsom framgår av det följande finnes det många
olika definitioner på kalori, och av denna
anledning vore det även en fördel att övergå till joule.
Ur internationell synpunkt är det likaledes av
fördel att övergå till joule, då det väl är uteslutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
