Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1948 - Tunnelbanor i London och Paris, av Sigwid Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(5
TEKNISK TIDSKRIFT
GSr-tfS-MOUJMCAUX
Fig. 3. Paris Métronät; på grund av Metrons ytläge har det
slingrande gatnätet måst följas.
emellertid fördröjt ett par år. Företaget är
privat men under stark kommunal och statlig
kontroll. Dess framtida organisation och finansiering
är för närvarande i stöpsleven. Före kriget
inlevererades biljettinkomsten till staden, som därav
betalade alla kapitalkostnader samt returnerade
en viss överenskommen summa per biljett för
bolagets verksamhet; 40 % av eventuell vinst skulle
dock återgå till staden, medan 60 % disponerades
av aktieägarna. Métron har för närvarande 30 000
Tabell 1. Allmänna trafikuppgifter
London—LT Paris—Métro
Invånare,
innerstaden ........... 5 milj. 3 milj.
storstaden ............. 10 milj. 6 milj.
Trafikområde ...... km2 5 000 900
Bussar, trolley (1938) ... 1 000 50
olje- (1938) ..... 6 400 3 500
(5 000 1946) (1 000 1946)
Spårvagnar (1938) ...... 1 700 —
Tunnelbanevagnar (1938) 5 000 2 500
Tunnelbanenät,
öppen linje, km enkelspår 330 60
dubbelspårstunnei,
km enkelspår 80 338
tub ..... km enkelspår 190 2
Totalt km enkelspår 600 400
anställda. Under trycket av en ruinerande
konkurrens mellan Société Nationale des Chemins de
Fer (SNCF), Métron, och Société des Transports
en Commun de la Région Parisienne (STCRP)
och 21 000 droskbilar, tillsattes 1938 genom
dekret "Conseil des transports parisiens" för att
reglera transportväsendet inom Paris
trafikområde (fig. 4), som gavs en omfattning av ca 9 000 km2.
Tunnelbanorna transportera nominellt en ganska
begränsad del av passagerarna (utom i Paris
1945, där Métron fick överta även
yttrafikmed-Iens passagerare). I aveseende på transportarbetet
är dock tunnelbanornas del avsevärt större då
pa deras lott faller de mera långväga
trafikanterna. I båda städerna är avsikten att sanera
citypartierna och utflytta stora befolkningsgrupper
till perifera delar samt dessutom att söka skapa
drabantstäder med "eget liv". County of London
Plan 1943 och Greater London Plan 1945 upptar
sålunda en omplacering av över 1 milj.
londonbor. Trafiken på tunnelbanor och järnvägar
kommer härigenom att få än större betydelse
jämfört med yttransportmedlen. I både London och
Paris ansåg man, att man bör kalkylera med
minst 500 resor per innevånare och år (övergång,
gratispassagerare). I London är biljettavgiften i
runt tal 1,5 d per mile — 6 öre/km för kortare
resor, vid längre resor något lägre kilometerpris.
På Métro-nätet i Paris tillämpas en enhetstaxa
av 2 frs i 2:a klass och 5 frs i l:a klass. Man avsåg
att införa endast en klass med en avgift av 4 frs.
Linjenät
I London utbreder sig tunnel- och
förortsbane-nätet ("Underground") över ett område på ca
Passagerare (1938)
bussar och spårvagnar.. 3 150 milj. 860 milj.
tunnelbana ........................500 milj. 760 milj.
(1500 milj. 1945)
järnvägar ...................600 milj._270 milj.
Totalt 4 250 milj. 1 890 milj.
Resor per invånare och år
(1938) ................................ca 430 320
Medelreslängd, tunnelbana
km 7,5 4—5
Tågtäthet, max....... s 90 100
Tågstorlek ...... vagnar 7—8 3—5
Platsantal per timme och
riktning, max..................40 000—50 000 24 000
Fig. 4. / Paris ombesörjer det regionala järnvägsnätet
förortstrafiken i stor utsträckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
