Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1948 - Framställning av högprocentig syrgas och användningar i organisk storindustri, av Anders Rasmuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1948
157
Fig. 6. Turbinhjul till Kapitzas
försöksturbin.
Fig. 7. Turbinhjul, de Laval-axel
och stabilisator till Kapitzas
försöksturbin.
Fig. 8. Winkler-generator.
enligt Linde—Franki uppges till ca 0,64 kWh per
m3 98-procentig syrgas. Energikostnaden utgör
omkring två tredjedelar av produktionskostnaden
inberäknat kapitalkostnader såsom
avskrivningar, ränta och aktieutdelning. I högtryckscykeln
förbrukas 20 % av energin. I de amerikanska
fabrikerna åtgår ca 0,5 kWh/m3. Ofta kan man
räkna med, att kraftåtgången skall kunna täckas
av kraftöverskott i den fortsatta
fabrikationsprocessen, vilket medför, att av
produktionskostnaderna endast kapitalkostnaden behöver täckas
"utifrån".
Användningsområden
Den enligt ovan nämnda metoder framställda
billiga syrgasen har sitt största
användningsområde inom framställningen av syntesgaser.
Utgångmaterialen i övrigt för dessa har i
Tyskland utgjorts av brunkol, brunkolskoks,
koks-stybb m.m. och i Amerika av naturgas.
Syntesgas ur brunkol
För utnyttjande av de tyska
brunkolstillgångarna för syntesgasframställning har sedan
1920-talet pågått försök med Winkler-generatorn
(fig. 8). Denna arbetar med en "kokande
bränslebädd". Till att börja med användes luft och
vattenånga som förgasningsmedel, senare syre och
vattenånga. "Kokningen" i bränslebädden
åstadkommes genom att förgasningsmedlet inpressas
med så stor hastighet under bränslebädden att
bränslet delvis svävar i gasströmmen.
Winkler-generatorn har i de senaste utförandena närmast
formen av en masugn med en schaktvolym av
ca 15 gånger bränslebädden. Det stora utrymmet
ovanför bränslebädden skall möjliggöra en
fullständigare omsättning. Här tillsättes dessutom
sekundär syrgas. De från generatorn kommande
stoftrika gaserna avger större delen av sitt
värmeinnehåll i en avgasångpanna med ekonomiser
(fig. 9). Det medföljande stoftet avskiljes i cyklo-
ner och användes som bränsle i kraftcentralen.
Avgasångpannan levererar tillräckligt med ånga
för att täcka generatorns behov och av ett sådant
tryck, att ångan först kan användas för
kraftalstring i en mottrycksanläggning.
Winkler-generatorns arbetssätt medför en
mycket dålig verkningsgrad, då upp till 50 % av
kolet i bränslet lämnar generatorn med flygstoftet
utan att ha omsatts till svntesgas. Dessutom är
kapitalkostnader och ångförbrukning större än
för andra generatortyper med samma
gasproduktion. Den stora fördelen med denna generatortyp
är dock, att man däri kan förgasa finkornigt
brunkol och brunkolsstybb. Det använda bränslet
har en styckestorlek av 1—10 mm.
Huvudbeståndsdelarna i den från
Winkler-generatorn erhållna gasen är 20 % koldioxid,
35 % koloxid och 40 % väte. Gasen har ett
värmevärde av 1 800—2 200 kcal/m3. Syrehalten i den
använda ångblandningen varierar med det
använda bränslet och kan ligga mellan 20 och 50 %.
10—30 % av den totala syremängden tillsättes
sekundärt. För att förhindra, att slaggen sintrar
i den nedre delen av bränslebädden, måste
temperaturen där vanligen hållas under 950—1 000°.
Fig. 9. Winkler-anläggning med generator, avgasångpanna
och reningsanläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
