Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Maskiner och arbetsmetoder vid väg-, flygfälts- och ledningsarbeten i USA, av Björn Börjeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 mars 1948
197
voro traktor tågen (t.ex. Euclid med bottentipp) (fig. 2)
och liknande specialvagnar under alla förhållanden de
mest. ekonomiska, men> dessa vagnar kan också
konkurrera. med scrapervagnarna (Tourna-pull) på kortare
sträckor. Euclid-vagnar såg man därför också på alla
arbetsplatser, där det var fråga om flyttning av jordmassor.
Euclidrvägnarna är påtagligen så bra, att man kanske
skulle vilja tro, att de med god ekonomi kan utnyttjas
även upp till mycket långa distanser. Det finnes dock en
omständighet, som begränsar deras möjligheter därvidlag,
och det är, att påfrestningen på ringarna blir för stor vid
hård körning på längre sträckor. Ringarna blir då för
varmä. Ringtemperaturen och därmed påfrestningen och
slitningen på ringarna sammanhänger med ringtrycket. Att
hålla detta inom riktiga gränser är därför av stor
betydelse. Vanligen kontrollerades och eventuellt justerades
ringtrycket var fjärde timme, som vagnarna var i drift.
Även om alla dessa transportvagnar var mycket kraftigt
byggda och oömma, var man noga med, att de inte
kördes på dåliga körbanor. Man bemödade sig för den skull
mycket om att hålla transportvägarna för dem i gott skick.
Väghyvlar var alltid i arbete på arbetsplatserna enkom för
detta ändamål och man ansåg, att man härför borde ha
en väghyvel på 5 à 6 stora transportvagnar. Som ett
exempel på den vikt, man lade vid att transporterna skulle gå
på goda körbanor, kan nämnas att entreprenören vid Mills
Airfield i San Francisco lagt ned 500 000 $ på
transportvägen till fältet från det sidtag, där man tog
fyllnadsmassorna. Som ovan nämnts bör för transport av
stenmassor användas vagnar med änd- eller sidtipp. En med
bottentipp försedd vagn, som dock också bör kunna
användas för sådana uppgifter, är tourna-trailern, där
överbyggnaden, som rymmer, lasten, skjutes bakåt på en ram
och där tippningen på så sätt sker helt bakom hjulen
(fig. 3).
Att de vanliga bandtraktorerna med schaktblad knappast
omnämnts ovan betyder icke, att sådana ej används i
USA. Tvärtom, de förekom på alla arbetsplatser, där det
över huvud taget finns uppgifter för dem, men
huvudsakligen som hjälpredskap åt andra maskiner. För
uttagning av massor från skärning till tipp utnyttjades de
knappast. I stället användes de till att fösa ihop massor åt
scrapers och till att dra sådana jämte fårfots:- och
gummihjulsvältar. Vidare begagnades de till att dra och skjuta
på scrapervagnar (fig. 4) eller för att ta loss och fösa ihop
massor för lastning med gripskopa. Bandtraktorerna
användes därjämte för utplanering av massor på utkörda
tippar och för komprimeringen. De hörde även till standard
-utrustningen vid krossning och sortering av stenmaterial
liksom vid asfaltverken. De föste då ihop material i högar,
varifrån det flyttades med gripskopa eller direkt för
uppfordring. Man kan säga, att bandtraktorerna ingick i
standardutrustningen för alla väg- och flygfältsarbeten.
Om det var fråga om vanliga schaktningsarbeten såg
man t.ex. två bulldozers på 4—6 scrapervagnar. På
traktormarknaden har nu dykt upp Le Tourneaus
snabbgående gummihjulstraktor. Le Tourneau är en
experimentator och föregångsman, och de av hans ingenjörer, som
Fig. 3. T ourna-trailer.
vi träffade, menade, att denna nyskapelse, Tourna-dozern,
som den benämnes, skulle bli en svår konkurrent till
bandtraktorerna och minska deras användningsområde.
Cater-pillarmännen, som vi diskuterade saken med —1 Le
Tour-neau-verkens huvudfabriker och Caterpillars ligger båda i
samma stad, så att vederbörande bör ha goda
möjligheter att följa varandras tillverkningar — tog dock saken
lugnt.
Även om samtliga av de många arbetsplatser, vi besökte,
förtjänade att beskrivas, kan här av utrymmesskäl endast
lämnas glimtar från några få av dem. Av
terrasserings-arbetena var de, som bedrevs vid Mills Airfield, de
mest storslagna. Entreprenören — en dansk-amerikansk
världsfirma — hade enligt uppgift maskiner för 2 M$ i
bruk där på en gång. Entreprenaden omfattade fyllning
av dels ca 3,5 milj. ms sidtagsmassor för flygfältet på 10
månader, dels ca 2 milj. ms massor från samma sidtag för
en väg på 12 månader. Transportlängden var ca 5 km.
Vid ett arbetsställe i sidtaget användes en grävmaskin med
4,5 m8 skopa. På två andra ställen var 1,8 m*
grävmaskiner i arbete. Sidtaget var mycket högt med nästan lodrätt
stående slänter. Detta förhållande avskräckte emellertid
icke vederbörande ifrån att använda bulldozers till att fösa
massor över kanten ned till grävmaskinerna — ett
minst sagt halsbrytande företag. För transporterna användes
bl.a. 40 Euclid-vagnar, varav flera påbyggts från normal
10 m8 rymd till 13 m®. Vidare användes andra stora
transportvagnar (fig. 5). Inalles hade entreprenören i bruk 85
transportvagnar med upp till ca 22 m* rymd i enstaka fall.
På två skift à 8 h lastades, transporterades, utplanerades
och komprimerades ca 35 000 m8 jordmassor. Allt
material, som kördes ut, vägdes på en våg, som var nedlagd i
transportvägen. Om någonsin kunde man här tala om
flytande drift. För att minska spilltiden vid den stora
grävmaskinen gav maskinisten där signal med en ringklocka,
så fort en vagn var fullastad. När vagnen så lämnade
maskinen, intogs dess plats omedelbart av en annan vagn.
Genom att, som ovan i annat sammanhang antytts, stor
omsorg nedlagts på utförandet av transportvägen, kunde
vagnarna där hålla högsta fart. Ute på fältet var farten
synbarligen densamma, och det var verkligt fascinerande
att där se ett flertal av dessa bjässar till vagnar
samtidigt rusa fram med upp till 50 km/h fart. Det mest
imponerande momentet var måhända tippningen. Maskinerna
pressades då särskilt hårt under ett öronbedövande
motordån. För Euclid-vagnarna ansåg man, att man kunde
räkna med en medelhastighet av 24—30 km/h. Den vid
tippningen utlagda jordsträngen planerades med en
bulldozer och vältades sedan med fårfotsvältar (fig. 6). Om
fårfots vältning ej räckte till, vilket den vanligen icke gjorde
vid flygfälten, där man fordrade något bättre
komprimering än vid vägarna, användes gummihjulsvält med 50 t
vikt (fig. 7).
Vid ett flygfält i närheten av Boston var även arbeten
av betydande omfattning under utförande. Där var bl.a.
en Euclid-elevator i verksamhet (fig. 8). Enligt tillverkaren
skulle den kunna schakta och lasta 1 t/s material. I
praktiken går det nog aldrig att komma upp till den presta-
Fig. 4. Tourna-pull med dragande och påskjutande traktorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
