Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1948 - Näringslivets Granskningsnämnd, av WS - Standardköket - Insänt: Ytbehandling av spik, av Pär Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
TEKNISK TIDSKRIFT
Näringslivets Granskningsnämnd. Styrelseberättelsen
för 1947 är i sin välgörande ordkarghet en intressant
läsning. Under året inkom 38 ansökningar om
kontrollgiro-konto med 116 år 1946 och 181 år 1945. Antalet har
sålunda minskat betydligt vilket synes visa, att de flesta
insamlingsaktionerna numera har kontrollgirokonto. Av
särskilt intresse är att antalet publikationer som ansökt om
och erhållit kontrollgirokonto för upptagande av
understödsannonser har ökats. På kontona har under året
influtit ca 32 Mkr. Två konton har spärrats; i det ena fallet
har insamlingen trots påminnelser icke avslutat sitt
kontrollgirokonto, fastän aktionen för länge sedan slutförts,
och i det andra har två auktoriserade revisorer avsagt sig
uppdraget som kontrollanter, då ledningen för
insamlingen inte skött denna tillfredsställande. Nämnden har även
funnit anledning att närmare granska några av de
inkomna revisionsberättelserna; vissa revisionstekniska
svårigheter har uppstått vid insamlingar genom kontantkvitton,
och i vissa fall har omkostnaderna varit oproportionerligt
höga.
Kampanjen mot den okontrollerade
understödsannonseringen har skärpts; över 5 000 annonsörer i publikationer
med understödsannonser har tillskrivits. I ett fall har
nämnden efter underhandlingar med en organisation, vars
medlemmar är statsanställda och som ger ut en
publikation med understödsannonser, icke kunnat erhålla rättelse
och därför begärt att lämpliga åtgärder skulle vidtas från
statsmakternas sida. I samband med pappersransoneringen
har nämnden vädjat till de anslutna riksorganisationernas
medlemmar att hellre lämna understöd genom insättning
av kontanta medel på kontrollgirokonto än genom att
ta annonser av välgörenhets- eller understödskaraktär
(Tekn. T. 1948 s. 235). För att få en uppfattning om
antalet skoltidningar och dessas ekonomiska skötsel har
nämnden tillskrivit nära 500 skolor. WS
Standardköket. Byggstandardiseringen har utarbetat ett
förslag till standard för köksinredning, garderober och
andra förvaringsskåp. Förslaget, som i sin helhet har
publicerats i Byggmästaren 1948 h. 4, gäller närmast
köksinredning i stadslägenheter, företrädesvis i hyreshus. Det
har tillkommit i samarbete med ett otal institutioner och
företag men baserar sig i huvudsak på det resultat SAR:s
och Svenska Slöjdföreningens Bostadsutredning kom till,
och de mycket noggranna undersökningar som Hemmens
Forskningsinstitut sedermera har utfört.
Byggstandardiseringen anser det särdeles angeläget att så många som
möjligt insänder motiverad kritik eller positiva förslag, innan
förslaget fastställes som standard.
Insänt
Ytbehandling av spik
Läser man amerikanska specifikationer över lådemballage,
lastpallar etc. förekommer nästan alltid för spiken
beteckningen "cement coated nails".
I "Army Service Forces Manual M 402-2" februari 1944
s. 24 säges: "Spik, använd vid lådtillverkning, kan vara
slät eller hartsad. Om spiken slås genom två bräder, som
skall fästas samman, och nitas i den ena kan slät spik
Fig. 1. Hållkraft
hos spik med olika
ytbehandlingar,
inslagna i l1!"
furuplank (enl.
BonnelVs Manual)
Fig. 2. Relativ hållkraft hos spik
med olika ytbehandlingar I I
omedelbart, ■■ efter 14 dagar
(enl. Markwardt och Gahagan).
användas. Hartsad (en hartsmassa, vanligen applicerad
varm av spikfabrikanten) spik skall användas då två bräder
spikas ihop utan nitning."
I "War Department Technical Manual TM 10-250", mars
1946, återfinnes exakt samma men med tillägget: "Dessa
spikar har ofta mellan 50—100 % större
fasthållnings-förmåga än släta spikar med samma diameter och längd."
I ’"Packaging, Marking & Loading Methods for Steel
Products for Overseas Shipments", september 1944, utgiven
av American Iron and Steel Institute, New York, anges
på s. 25, att hartsad eller etsad spik alltid skall användas
vid tillverkning av lådor — med undantag för träslag
tillhörande "grupp 4": ask, bok, ek, lönn etc., hårdträ sålunda.
I Bonnelis "Manual ön Packaging and Shipping" 1941 s. 180
återfinnes följande passus: "Hartsad spik har ett skikt av
harts, vilket ökar dess fasthållningsförmåga i trä med ca
40 %. Som en följd härav lämnar sådan spik bästa
resultat i jämförelse med varje annan spiktyp. Hartsad spik
skall alltid användas för lådspikning etc." På s. 181
återfinnes här återgivna fig. 1.
1 American Management Association’s "Packaging Series"
1947 nr 20 återges ett föredrag av John Mount i Marine
Service Department, Insurance Co. of North America. Han
anger fem anledningar till ej alltför sällsynta kollapser
hos amerikansk exportförpackning, den femte så
karakteriserad: "Dålig spikning och speciellt underlåtenhet att
använda hartsad spik."
I en annons i "Modern Materials Handling" oktober 1947
s. 42 har Industrial Pallet Co. som försäljningsargument,
att lastpallen är hopspikad med "Helyx skruvspik, hartsad".
Inom parentes kan nämnas att skruvspik och taggad spik
utan förborrning anses försämra fasthållningsförmågan i
alla de fall lådvirket ej utsättes för upprepade växlingar
mellan torka och höggradig fukt.
Slutligen återger civilingenjör G Bjursten i sin
förträffliga "Normer och forskning i USA rörande spikförband",
april 1947 s. 27, ett diagram, fig. 2, över
fasthållningsförmågan hos spik med olika ytbehandling. Uppgiften är
hämtad från L Y Markwardt och J M Gahagan vid Forest
Products Laboratory, vilka har inrett detta.
Om man allra sist citerar George A Garratt ur American
Management Association’s "Packaging Series" 1943 nr 6
s. 21: "Man har uppskattat merförbrukningen till 25 %
vid användning av vanlig spik i förhållande till hartsad.
Som ett alternativ till hartsad spik har föreslagits sådan,
som etsats i en lösning av monoammoniumfosfat. I själva
verket har man fastslagit, att dylik etsad spik är
överlägsen den hartsade under de flesta förhållanden."
I Sverige har enligt uppgift hartsad spik för ca 20 år
sedan kommit till användning, vilka emellertid i
exportlådor till tropikerna skulle visat sig föga tillfredsställande.
I den tropiska hettan smälte sålunda hartsen och
tjänstgjorde närmast som smörjmedel för spikarna, vilka på
detta sätt behändigt lossnade: lådorna föll isär.
Tydligen har amerikanarna utexperimenterat en lämplig
hartsmassa, som väl lämpar sig för tropiska förhållanden
— de militära specifikationerna ovan har ju gällt både
invasionerna i Afrika, Stilla Havet och Europa.
Att finna en dylik massa och spara 20 % av den spik,
som användes för lådtillverkning, kan anses som en
angelägen forskningsuppgift. Pär Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
