Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1948 - Bilmotorns försmutsning vid intermittent drift, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
TEKNIS K TIDSKRIFT
förbränningsprodukter etc. Förhållandena
motsvarar ungefär Quaker State i labell 1 och fig. 0.
Låga drifttemperaturer i motorn medför
kondensation av vattenånga och vattnets
nedskölj-ning till vevhuset, där vid otillfredsställande
ventilation kondensationen fortsätter. Vevhusoljan
blir alltmer uppblandad med flytande och fasta
föroreningar, som föras omkring i motorn ocli,
då vattnet förstör oljans dispersenta förmåga,
utfälles smutsen som vattenhaltigt siam.
Försmutsningens beståndsdelar
Analyser har visat, att avsättningarna i motorn
huvudsakligen är av tre slag: slamartade,
medelhårda (ofta korniga) samt mycket hårda, nästan
förkoksade. De sistnämnda är givetvis mycket
svåra att få bort sedan de en gång bildats. Tabell 2
visar typiska analyser av de tre slagen.
Uttorkningsprov visade, alt det först bildas löst
siam, som sedan genom uttorkning (t.ex. vid
påföljande perioder av hög belastning av motorn)
bildar allt hårdare avsättningar. De fasta
beståndsdelarna öka därvid från 40 till 63 %. Vid
kolvarna, särskilt oljeringarna, är
avsättningarnas vatten- och oljehalt mycket ringa, blysalterna
kunna uppgå till 46 %, sot 23 hartser 11 %
och järn och kisel 1 % enligt en typisk analys,
sammanlagt sålunda 81 % fasta beståndsdelar,
vilket torde bero på de höga temperaturerna, som
hastigt uttorkar slambildningarna.
Varhelst det finnes avsättningar kan vatten
konstateras i dessa och i större mängd ju mjukare
och färskare de är, även om spår av vatten icke
kan påvisas i vevhusoljan. Vid smutsutfällningen
övergår sålunda vattnet till största delen
tillsammans med de fasta partiklarna från oljan till
slammet. Vatten bildas i regel genom
kondensation vid låg motortemperatur såväl i
förbränningsrum som i vevhus och för övrigt vid alla
kalla motorväggar, där oljedimmorna, som alltid
är utblandade med vattenånga, finnes. Vatten
kan även komma ned i vevhuset genom läckage
från kylrummen. Som bekant bildar vatten också
korroderande syror med vissa
förbränningsprodukter (COL-, Sö2, S03 iii.iii.), vilka i närvaro av
vattenånga eljest är ofarliga. Kol- och sotpartiklar
finns i stor mängd, i synnerhet vid dieselmotorer,
och orsakas av ofullständig förbränning resp.
krackning av smörjolja. Blyföreningarna härrör
från antiknackningsmedel i förgasarebränslet och
Tabell 2. Typiska analyser au nwtorförsmutsniny
Hård Kornig Siam
smuts smuts
Olja ........................... % 36 45 50
Vatten ......................... % 1 4 8
Kolhaltiga beståndsdelar (sot o.d.) % ’26 23 21
Blyföreningar .................. % 21 15 10
Hartser ........................ % 14 11 10
Järn, kisel o.d.................. % 2 2 1
/
Fig. 7. Vevliustemperaturer för en lätt lastbil vid
längfärds-och intermittent trafik.
förekommer icke vid dieseldrift. Järn och kisel,
som endast uppträder i relativt små mängder,
kommer från normal nötning samt korrosion i
motorn samt från kvartsbemängt damm,
inkommande genom luftrenaren.
Hartserna är av stort intresse. Man ansåg förr,
att de huvudsakligen härrörde från oxiderad
smörjolja, men tror sig nu med säkerhet kunna
fastställa, att de komma från bränslet.
Vevhusoljan är i regel utspädd med mer eller mindre
flytande bränsle, som dock icke är av samma
slag som det som förbrännes i motorns
förbränningsrum. Under ogynnsamma omständigheter
undergår nämligen en del av bränslet, som icke
deltar i förbränningsprocessen, krackning under
inverkan av relativt höga temperaturer och tryck
i cylindern, varvid det bildas hartser, som med
det oförbrända bränslet blåses ned i
vevhusoljan. Enligt analys motsvarar dessa exakt de
biprodukter, som erhålles vid oljeraffinaderierna
vid fraktionering och krackning och vilka
föl-övrigt säljes till färg- och fernissindustrierna.
Dessa föroreningar bildas i särskilt stor mängd
vid medelhöga drifttemperaturer.
Driftförhållandenas och konstruktionens inverkan
De nya smörjoljorna har, som nämnts, visat sig
vara stabila vid förekommande höga
drifttenipe-raturer hos motorerna såväl i fråga 0111
viskositeten som även i fråga om sina detergenta och
dispersenta egenskaper. Det stora flertalet bilar
arbetar emellertid vid intermittenta
driftförhållanden, varigenom motorns temperatur ständigt
undergår tämligen stora förändringar. Härvid är
cylinderkorrosionen av intresse. Denna innebär,
att vid kall motor kondenserat
förbränningsvat-ten förstör oljefilmen, till dess daggpunkten
60—70°C för förbränningsgaserna överskrides.
Som nedblåsning till vevhuset av
förbränningsgaser i större eller mindre utsträckning alltid
äger rum, särskilt vid större belastningar (vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
