Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1948 - Rörisolering och korrosion, av Folke Hagman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 maj 1948
343
Tabell 1. Isoleringen försedd med utvändig beklädnad av
wellpapp; vattendränkning med tre dygns mellantid
Prov Isoler- Isoler- Volym- S so3 Prov-
Viktmaterial tjocklek vikt tid förlust
nr mm kg/dm3 °/o °/o dygn g/dm2
1 a Stenull 27 0,26 46 2,7
b c » 27 27 0,30 0,30 > 0,28 0,04 < 151 230 5,8 6,5
(1 » 27 0,27 263 7,2
2 a Slaggull 27 0,28 46 3,2
b c » 27 27 0,26 0,26 0,18 Spår 151 230 5,5 6,8
d 27 0,27 263 8,2
3a Glasull 27 0,17 t 46 2,2
b „ 27 0,18 151 4,4
c d » 27 27 0,18 0,18 0,21 0,06 ■ 230 263 5,6 6,5
e 27 0,15 263 6,4
f „ 27 0,18 - 263 6,3
Fig. 3. Samband mellan vikt förlust och provningstid
(upptill) samt mellan korrosionshastighet och provningstid
(nedtill); 1 stenull, 2 slaggull, 3 glasull.
hastigheten ha kurvorna för viktsförlusten
deri-verats på grafisk väg och korrosionshastigheten
som tidsfunktion uppritats nedtill i fig. 3 och 4.
De erhållna kurvorna böra givetvis bedömas med
en viss försiktighet med tanke på det begränsade
antal prover som utförts. Av kurvorna synes dock
framgå att korrosionshastigheten genomgående
visar en avtagande tendens för prover utan tät
ytbeklädnad medan förhållandet är det omvända
med sådan beklädnad. Som framgår av
diagrammen varierar korrosionshastigheten för proverna
utan tät ytbeklädnad efter exempelvis 150 dygn
mellan 0,5—0,6 g/dm" och månad. Med tät
ytbeklädnad ligger motsvarande värde mellan 1,5—2,0
för glas- och stenullsproverna samt något högre
för slaggull. Den genom bestämning av
viktsförlusten erhållna korrosionsbilden verifieras, vad
beträffar angreppens relativa styrka, av den
utförda vtindikeringen (fig. 5 och 6). Som medel-
värden för de fem djupaste korrosionshålen i
vart och ett av de ytindikerade rören (4 c, 5 c,
6 c, 7 c) erhöllos följande värden för håldjupet:
glasull 400 ju, stenull 450 u, slaggull 1 240 .u, vadd
900 jx (fig. 6).
I jämförelse med mineralull (stenull) visar de
med magnesiamassa isolerade rören — såväl med
som utan tät ytbeklädnad — en rätt betydande
ökning av korrosionsangreppen (tabell 3).
För de undersökta mineralullsproverna ligger
halten av sulfatsvavel, uttryckt som S03, genom-
gående under 0,1 medan mängden totalsvavel,
uttryckt som S, varierat mellan ca 0,15—0,40 %.
För de två magnesiaproverna voro motsvarande
värden — speciellt för sulfatsvavel — något
högre, nämligen S03= 0,16 och 0,30 % samt
S = 0,24 och 0,46 %. Vid jämförande
svavelbestämningar, utförda före och efter
korrosionsprovningen har genomgående en viss ökning av
Tabell 2. Isoleringen försedd med utvändig beklädnad av
takpapp; vattendränkning med sex dygns mellantid
Prov nr Isoler-
Isolermaterial tjocklek mm [-Volymvikt-] {+Volym- vikt+} kg/dm8 s o/o SOa [-Provtid-] {+Prov- tid+} dygn [-Viktförlust-] {+Vikt- förlust+} g/dm2
4 a Stenull 30 0,24 102 2,1
b c » 30 30 0,24 0,23 0,34 0,07 - 132 175 3,4 5,7
d „ 30 0,25 175 6,4
5 a Slaggull 30 0,19 ’ 102 4,2
b c » 30 30 0,35 0,33 • 0,23 Spår 132 175 6,6 10,6
d i, 30 0,27 175 13,3
6 a Glasull 30 0,12 102 4,1
b ,, 30 0,14 > 0,21 0,07 ■ 132 5,4
c 30 0,14 175 7,8
d „ 30 0,12 175 7,8
7 a Vadd 30 0,08 102 7,0
b ,, 30 0,12 132 8,3
c ,, 30 0,11 175 11,3
d ,, 30 0,09 175 11,4
Fig. A. Samband
mellan viktförlust
och provningstid
(upptill) samt
mellan
korrosionshastighet och
provningstid
(nedtill); 4
stenull, 5 slaggull,
6 glasull, 7 vadd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
