Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1948 - Stållastluckor av ny typ, av N Lll - Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1947/1948, av N Lll - Lloyd's Registers Svenska Kommitté, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 maj 1948
I’ig. 3. Profil- och däcksplan till lastångaren "Godafoss" (2 700 tdw, 15 knop), byggd no B&W för isländsk räkning.
luckan isolerande lör lastrummet, men även utan
isola-lionsfyllning minskar luften inuti sektionen möjligheten
av kondensatvattens bildande på lockens undersida.
Den nya konstruktionen har godkänts av Lloyd’s Register
och andra klassificeringssällskap. Ett av de första fartyg,
där dylika luckor använts, är M/S ’Godafoss", ett
lastmotorfartyg om 2 700 tdw och 15 knops fart, byggt hos
Burmeister & Wain för H/F Eimskipafjelag Islands,
Reykjavik, vilket fartyg har följande huvuddata:
längd mellan perpendiklar .................. 290’—0"
mallad bredd .............................. 46’—0"
mallat djup till översta däck ............... 29’—6"
mallat djup till 2:a däck ................... 21’—9"
djupgående ................................. 21’—33/4"
bruttodräktighet ........................... 2 905 rt
"Godafoss" har fyra huvudlastrum, varav 2 och 3 utförts
som kylrum för transport av kött, lisk etc. vid
temperaturer ned till —18°C. Kylruinskapaciteten är 80 000 eng.
kbf och totala lastrumskapaciteten 150 000 eng. kbf
"grain". Fartyget har fyra lastluckor, alla av den nya
B & W-typen. Hur anordningen fungerar synes på fig. 2.
Som ritningen till, "Godafoss" visar (fig. 3), har fartyget
vinschplattformar, under vilka luckornas sektioner
stuvas i verlikalläge efter sammandragningen, ett praktiskt
arrangemang. Även på passagerarfartyg har B & W-luckan
börjat användas, såsom på M/S "Kronprins Olav", som
trafikerar linjen Köpenhamn—Oslo. N Lll
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1947/1948. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var den 31 december i fjol ett
haiidelstoiinage om 1210 fartyg, 3 982 357 brt under
byggnad i världen, vilket jämfört med 1 144 fartyg, 3 846 656
brt den 30 juni 1947 betyder en ökning med 135 701 brt.
Fördelningen på de olika länderna är (motsvarande siffror
vid senaste halvårsskifte anges inom parentes):
Antal fartyg brt
Storbritannien och Irland 488 (461) 2 173 361 (2 062 949)
Frankrike .............. 99 ( 84) 295 389 ( 236 678)
Sverige ................ 67 ( 70) 261 605 ( 266 905)
Holland ................ 121 (101) 255 199 ( 224 428)
Italien ................. 72 ( 77) 219 922 ( 191 342)
Brittiska besittningar____ 91 ( 90) 200 055 ( 221 494)
Förenta Staterna ....... 53 ( 34) 135 852 ( 183 236)
Danmark .............. 30 ( 30) 134 685 ( 139 992)
Spanien ................................50 (55) 108 431 ( 112 524)
Belgien ................................41 ( 55) 81 280 ( 98 146)
Norge ..................................70 ( 68) 80 832 ( 80 906)
Portugal ..............................10 ( 8) 16 203 ( 15 090)
Jugoslavien..........................3 ( 3) 9 300 ( 9 300)
Finland ................................6 ( —) 2 782 ( — )
Kina ......................................1 ( —) 2 600 ( — )
Uruguay ..............................6 ( 6) 2 436 ( 2 436)
Polen ....................................1 ( —) 1 925 ( — )
Egypten ..............................1 ( 1) 500 ( 500)
54,5 % av totaltonnaget faller på Storbritannien och
Irland, varjämte 5.0 % kommer på de brittiska
besittningarna, eller tillsammans 59,5 %. Siffror för Tyskland, Japan
och Ryssland saknas i statistiken. 1 fråga om drivkraften
fördelade sig totaltonnaget på
brt procent av
totaltonnaget
838 (766) motorfartyg 2 529 332 (2 291 330) 63,6 (59,6)
338 (356) ångare 1 442 646 (1 546 753) 36,2 (40,2)
34 ( 22) segelfartyg
och pråmar 10 379 ( 8 573) 0,2 ( 0,2)
Statistiken upptar numera blott uppgifter om sista
slagens fartyg för Storbritannien och Irland. N Lll
Lloyd’s Registers Svenska Kommitté har nyligen
antagit reviderade regler och tabeller för spant,
bordläggning, däck, överbyggnader, förstärkning av bottnen förut
samt isförstärkning. De nya reglerna representerar en del
av pågående omarbetning av nu gällande föreskrifter för
stålfartyg och kan tillämpas i anslutning till dessa intill
de nya reglerna föreligger fullt färdiga. Likaledes har
föreskrifter utfärdats för kvalitet och provning av lättmetall
för fartygsändamål. Av en rapport över
skeppsbyggeri-verksamheten här i landet framgår bl.a. att vid svenska
varv det under byggnad varande eller beställda tonnaget
i order utgöres av 228 fartyg om 1 248 715 brt. Därav äro
96 fartyg om 323 165 brt avsedda för svenska redare; 120
fartyg om 837 950 brt eller 67 % av totaltonnaget är för
norsk räkning, och de övriga 12 fartygen om 87 600 brt
för andra utländska beställare. Antalet tankfartyg under
byggnad eller beställda vid svenska varv utgör 77 om
inalles 711 050 brt eller 57 % av totaltonnaget. Av
totaltonnaget äro 140 fartyg om inalles 784 105 brt eller 63 %
avsedda för klass i Lloyd’s Register. N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
