Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 19 juni 1948 - Världens tonnageproduktion 1947, av N Lll - Järnvägsstyrelsens omorganisation, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
TEKNISK TIDSKRIFT
302 173 brt med kolvångmaskiner och 25 om 95 589 brt med
kombinerade kolv- och turbinmaskinerier. 198 ångare om
846 433 brt voro anordnade för oljeeldning, och blott 34
om 87 604 brt för annat bränsle, dvs. huvudsakligen kol.
Av statistiken framgår även hur det sjösatta tonnaget
varit grupperat på ångare, motorfartyg samt segelfartyg
och pråmar under åren 1915—47, varav följande utdrag
med angivande av sammanlagda bruttotonnaget för
respektive grupper här återges:
år ångare motorfartyg segelfartyg
och pråmar
1938 ......................1 152 543 1 823 399 57 651
1939 ......................970 133 1 504 179 65 112
1940 ......................961 306 744 722 47 170
1941 ......................1 716 107 775 056 6 888
1942 ......................7 064 530 750 839 13 336
1943 ......................13 093 548 791 228 9 202
1944 ......................10 382 617 786 886 12 807
1945 ......................6 082 271 1 110 388 4 723
1946 ......................1 193 083 921 619 12 719
1947 ......................934 037 1 168 584 9 265
Ären 1941—45 dominerades världsskeppsbyggeriet av den
amerikanska produktionen av oljeeldade turbinångare,
särskilt "Liberty"- och "Victory"-typerna, vilket förklarar
de höga siffrorna för ångtonnaget under nämnda period.
Efter 1940 lämnar Lloyd’s statistik blott uppgifter om i
Storbritannien och Irland byggda segelfartyg och pråmar,
vilket tydligt märks i tabellen för de följande åren.
De under 1947 sjösatta tankfartygen utgjorde 35 om
308 292 brt, jämfört med 92 om 434 503 brt år 1946. N Lll
Järnvägsstyrelsens omorganisation. Svenska
Teknologföreningen har genom en kommitté, bestående av
majorerna F Hansen och J A Ericsson samt f.d. förste
ban-ingenjören A Poring, yttrat sig om första delen av ett
betänkande om Statens Järnvägars organisation, "Den
centrala ledningen" (SOU 1948 nr 13), avgivet av inom
Kommunikationsdepartementet tillkallade utredningsmän med
generaldirektör TOR Wijnbladh som ordförande.
Som i betänkandet framhålles, måste ett företags
organisation byggas upp med tanke på dess uppgift; förändras
uppgiften, behövs jämkningar i organisationen. Den
väldiga expansion som SJ har undergått sedan den
nuvarande organisationen skapades, har motiverat en utredning av
möjligheterna till en organisationsförbättring. De
organisatoriska förändringar, som utredningen föreslår, bygger i
allt väsentligt på den bestående organisationen. Som
alternativ till nu gällande styrelseform har diskuterats statlig
bolagsform och en kollegialt organiserad lekmannastyrelse.
Utredningen har dock kommit till uppfattningen, att den
nuvarande fackmannastyrelsen med generaldirektören
såsom ensam beslutande bör behållas. Den bör emellertid
kompletteras med ett rådgivande lekmannainslag, som är
effektivare än den nuvarande ordningen med fullmäktige
och järnvägsråd. Fullmäktigeinstitutionen bör sålunda
utbytas mot ett förvaltningsråd, bestående av sex
ledamöter, som bör väljas så, att de tillsammans bildar en så
allsidig representation som möjligt.
Svenska Teknologföreningen har i sitt yttrande biträtt
utredningens förslag att den nuvarande styrelseformen i
stort sett bibehålles, men har framlagt ett eget, från
betänkandet något avvikande förslag till centralorganisation.
Föreningen framhåller bl.a., att den grundläggande
synpunkten vid uppläggande av en slagkraftig och ej för tungt
arbetande organisation är att cheferna så mycket som
möjligt kan befrias från allt rutinarbete och att
beslutanderätten dirigeras så långt ner som möjligt; denna regel
gäller kraftigare ju högre upp i organisationen man kommer.
Cheferna och speciellt högste chefen skall under en viss
tidsperiod kunna ägna sig åt ett visst avsnitt av sin
organisation för att rätta fel, åstadkomma förbättringar och
planera för framtiden. En logisk följd härav är att en
chef icke skall ha för många direkt underlydande chefer.
I konsekvens härmed bör under byråcheferna — eller
motsvarande — ej sortera för många avdelningar. Varken den
nuvarande eller den av utredningen föreslagna
organisationen synes föreningen rationell i detta avseende.
Då å ena sidan antalet byråer ej kan minskas om de
icke skall bli för stora och å andra sidan de direkt under
generaldirektören sorterande byråerna är för många för
att han skall kunna arbeta tillräckligt fritt, bör byråerna
sammanföras i grupper. Varje grupp bör ha en gruppchef,
överdirektör, som skall kunna avgöra ärenden som endast
berör gruppen och som är av den naturen att de icke
behöver dras inför generaldirektören. En dylik uppdelning
är som bekant införd inom stora enskilda bolag för att
avlasta den högsta chefen för bolaget och denna princip
borde tillämpas även för SJ, som är landets största
företag. Givetvis måste många, för att icke säga de flesta, av
de olika byråerna samarbeta mer eller mindre intimt. De
kan emellertid uppdelas i tre grupper — inom vilka
samarbetet mellan byråerna måste bli avsevärt intimare än
mellan byråer inom lika grupper — nämligen den
tekniska gruppen, trafikgruppen samt den kamerala gruppen.
För dessa grupper föreslår föreningen tillsättande av tre
överdirektörer: en teknisk överdirektör, en
trafiköverdirektör och en ekonomidirektör. En av dessa bör på
generaldirektörens förslag av K.M:t förordnas som souschef på tre år.
Den nuvarande resebyrå- och reseackvisitionsavdelningen,
reklamavdelningen, presstjänstavdelningen och
Järnvägsmuseet, som för närvarande synes tämligen löst påhängda
persontaxebyrån, borde sammanslås under en gemensam
byrå, propagandabyrån, insorterad under trafikgruppen,
där den logiskt hör hemma. Härigenom tillkommer en
byråchefsbefattning, varigenom den bäste mannen på dessa
avdelningar kunde beredas en högre lön, vilket torde vara
nödvändigt i konkurrens med den enskilda
reklamverksamheten.
Järnvägsstyrelsen arbetar för närvarande så, att koncept
till skrivelser sättes upp inom en viss byrå och
kommuniceras till de byråer som skall beröras av ärendet,
varefter detta föredras av vederbörande byråchef för
generaldirektören, som fattar beslut. Har några av de byråer, dit
ärendet kommunicerats, haft avvikande mening är
också cheferna för dessa byråer närvarande vid
föredragningen. Föreningen föreslår, att i princip samma
arbetssätt skall tillämpas vare sig det gäller gruppärenden som
skall avgöras av en överdirektör, eller ärenden som skall
avgöras av generaldirektören. De flesta rutinfrågor torde
kunna avgöras av överdirektörerna. Genom det
förberedande arbete, som överdirektörerna gör för att
samman-jämka eventuella skiljaktiga åsikter hos sina underlydande
byråchefer, kommer föredragningarna inför
generaldirektören att kunna gå fort och leda till snabba resultat. Inför
generaldirektören borde ärendena föredras av respektive
överdirektör och byråchef gemensamt; beröres flera
grupper av ärendet borde respektive överdirektör och byråchef
vara närvarande vid föredragningen, såvida icke fullt
samförstånd tidigare vunnits.
Enligt föreningens åsikt kan stora olägenheter uppkomma
genom att generaldirektören ensam har beslutanderätt i
alla frågor, även om hittills inga olägenheter har uppstått
därigenom. En i framtiden tillsatt generaldirektör kan vara
olämplig och det kan tänkas att hans karaktär genom
sjukdom eller på annat sätt ändras under hans mandattid.
Så långtsamt som statsmakterna fungerar kan man i ett
sådant fall knappast vänta sig, att hans förordnande
upphäves inom rimlig tid. Man borde därför införa en
bestämmelse i den andan, att om vid en föredragning inför
generaldirektören mer än 3/4 av de närvarande reserverar sig
mot dennes beslut, ärendet ånyo kan upptas in plenum
med samtliga överdirektörer och byråchefer, och att
därvid generaldirektörens beslut skall kunna överröstas med
ß/3 majoritet. W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
