Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Patentansökningarnas handläggning, av Gunnar Reiland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 augusti 19i8
445
lingar ("sekretesslagen") gäller, att handlingar i
ärenden angående ansökan om patent ej utan
sökandens samtycke få utlämnas till annan i
vidare mån än som föranledes av gällande
lagstiftning rörande patent; dock att, såframt ej annat
där är stadgat, sådana handlingar få utlämnas,
då de angå uppfinning, varå patent beviljats.
Bestämmelser berörande sådant utlämnande
finnas i patentförordningen § 7, 8 och 20. I § 7
stadgas: "–-har ej anledning förekommit
att–-avslå ansökningen, låte
patentmyndigheten –-i allmänna tidningarna införa
kungörelse om ansökningen med uppgift om dess
huvudsakliga innehåll; och skola därefter
samtliga till ärendet hörande handlingar hållas
tillgängliga för en var, där ej patentmyndigheten
finner särskilda skäl föreligga att göra undantag för
viss handling, som angår uppfinning å vilken
patent ej sökes i ärendet." I § 8 stadgas att
motsvarande skall äga tillämpning med avseende på
de handlingar, som kunna inkomma till Konungen
i tidigare kungjord ansökning (som besvärsvägen
underställts Konungens prövning). Det
nytillkomna är här främst att hela ansökningen i och
med kungörandet blir tillgänglig och att
offentligheten består även efter kungörandetidens (2
månader efter kungörandet) slut.
I den händelse en ansökning är utbruten ur en
annan ansökning — stamansökningen — från
vilken giltighetstid får räknas, tolkas
bestämmelserna så, att då den utbrutna ansökningen
kungöres bli även handlingarna i stamansökningen
tillgängliga för allmänheten i den mån detta
erfordras för prövningen av det berättigade i den
framställda begäran om giltighet — detta trots
att stamansökningen ej kungjorts, vilket fall här
förutsättes. De ifrågakommande delarna av
stam-ansökningen räknas med andra ord som
tillhörande utbrutna ansökningen.
I patentverket har varje ledamot ett register över
behandlade ansökningar, där givna eller befarade
nyhetshinder osv. antecknas. Dessa anteckningar
om ett visst ärende anses icke tillhöra akten, och
allmänheten har icke rätt att ta del av dem.
De undantag från offentlighet, som
patentmyndigheten enligt författningen kan medge, gälla i
regel handlingar i ansökningar, som
ursprungligen avsett två eller flera av varandra oberoende
uppfinningar; närmare bestämt handlingar som
beröra uppfinning, för vilken enligt de sedermera
godkända handlingarna patent ej begäres i
ärendet. Av författningen framgår, att undantag
endast beviljas då särskilda skäl föreligga. Har vad
som begäres hemlighållet redan blivit känt för
allmänheten, t.ex. genom en ansökningen
motsvarande utländsk patentskrift, torde undantag
från offentlighet ej medges.
I patentförordningens 20 § stadgas om den
ersättningspåföljd, som intrång före ett patents
meddelande kan medföra. Ersättning kan erhål-
las ej endast vid intrång efter kungörandet utan
även i viss utsträckning vid intrång före detta,
om sökanden medgivit att
ansökningshandlingarna hållas tillgängliga för en var hos
patentmyndigheten. Denna skall i sådant fall införa
meddelande härom i de allmänna tidningarna.
Invändningsförfarandet
Som bekant kan envar inom två månader sedan
en ansökning kungjorts inkomma med skriftlig
invändning mot att patent meddelas. Efter
invändning förekommer i regel en skriftväxling mellan
patentverket samt sökanden och invändare,
varvid de senare ha tillfälle att ta del av vad
motparten anför och bemöta detta. Sedan denna
skriftväxling avslutats har patentverkets
vederbörande anmälningsavdelning att ta ställning till
ansökningen. I den händelse
anmälningsavdelning före 1945 härvid fann, att hinder för patents
meddelande ej framkommit och att ansökningen
således trots invändningen borde leda till patent,
underställdes ansökningen besvärsavdelningens
prövning. Från och med 1945 bifalles däremot i
sådant fall ansökningen på
anmälningsavdelningen, varvid den som i behörig ordning framställt
invändning har rätt att inom två månader efter
dagen för godkännandebeslutet påkalla
besvärsavdelningens prövning i ärendet. En avgift av
75 kr. erlägges vid påkallningen. Sker ej detta
anses ej påkallningen ha skett i behörig
ordning. Att märka är här, att
anmälningsavdelningens beslut att godkänna ansökningen trots
invändningen är ett beslut, som vinner laga kraft och
således blir definitivt, om ej en i behörig ordning
gjord påkallning — och endast en sådan —
föranleder annat. Påkallas således ej
besvärsavdelningens prövning eller återtages en påkallning
eller göres en påkallning i icke författningsenlig
ordning, blir patentmeddelandet en ren
rutinåtgärd. Det är tydligen av vikt, att en påkallning
göres i behörig ordning. Det är härvid att märka,
att endast den, som författningsenligt framställt
invändning, äger påkalla besvärsavdelningens
prövning. Den som gör invändning genom ombud
gör därför säkrast i att vid invändningen ingiva
ombudsfullmakt. Annars kan det möjligen bli
svårigheter, om invändaren vill byta ombud, och
även andra komplikationer äro tänkbara. Särskilt
då sökanden påtalar formfel, gjorda i samband
med invändning och påkallning, torde även
obetydliga men ostridiga brister kunna föranleda att
påkallningen ej anses vara gjord i behörig ordning.
Det förhållandet, att ett godkännande trots
invändning på anmälningsavdelning är ett beslut,
som kan vinna laga kraft, medför vissa
konsekvenser, som åtminstone vid första påseendet
kunna verka egendomliga. Vanligen förutsätter
man ju, att varje hinder för patent, som har
kommit till patentverkets kännedom före
patentmeddelandet i ett ärende, kan beaktas av patentver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>