- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
463

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Utnyttjandet av patent, licens, av Bengt Avellan-Hultman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 augusti 1948

■463

ningen har jag tillåtit mig att formulera ett
fingerat licensavtal, fig. 4, som vi kan lägga till grund
för behandlingen av frågan. I licensavtalen
brukar § 1 som regel definiera den genom avtalet
medgivna licensen. Då måste först påpekas, att
vår svenska patentlag icke känner till begreppet
licens. § 19, som handlar om "patentintrång",
anger i sitt första moment, att "patentintrång
föreligger om någon olovligen inom riket
yrkesmässigt utnyttjar patenterad uppfinning". I ordet
"olovligen" har inan ansett ligga, att
patenthava-ren skall ha möjlighet att avstå från sin
förbudsrätt eller att ge licenstagaren lov att utnyttja den
patenterade uppfinningen. Det är denna enda lilla
bestämmelse, som bildar grundval för hela
licensinstitutionen, som i övrigt här i landet helt och
hållet vuxit upp på grundval av tillämpad praxis.
Man kan inte rekommendera att i detta
hänseende använda lagens alltför enkla och kortfattade
hänvisning till, att olovligt nyttjande av
uppfinningen innebär patentintrång, så att man i
licensavtalet använder uttryckssättet, att man ger
licenstagaren "lov" att nyttja uppfinningen. Detta
skulle nämligen med rätta kunna tolkas som oin
patenthavaren gåve licenstagaren en positiv rätt,
dvs. en rätt att utan hänsyn till tredje mans patent
i godtycklig form nyttja uppfinningen. Men
uppfinningen kan vara ett beroendepatent. Det kan
inträffa, att patenthavaren särskilt i ett land med
negativ patentprincip inte råder över det i
beroendeförhållandet överordnade patentet. Ger då
patenthavaren ett förbehållslöst medgivande åt
licenstagaren, kan avsevärda komplikationer
inträffa.

Licenstagaren kan nämligen sedermera bli
åtalad för intrång i ett av patenthavaren icke
kontrollerat, överordnat patent, och licenstagaren kan
då föreställa sig, att han vore skyddad häremot
genom licensavtalet, men det är han icke.
Visserligen föreställde vi oss i det antagna exemplet, att
det var Eva som var licenstagare, och hon var
samtidigt tillfälligtvis innehavare av det
överordnade patentet, men i de normalt förekommande
fallen är det snarare så, att om ett överordnat
patent finnes, så innehas det av en helt
utomstående. Ett avtal mellan de båda fruarna och Eva
kan ju då icke få påverka tredje mans rätt till
sitt patent. Antag nu, att licenstagaren blir åtalad
för intrång och blir dömd att betala skadestånd
till patenthavaren. Kanske han lagt ned
avsevärda kostnader på maskinell utrustning, reklam
eller annat i samband med en nyss startad rörelse,
som han på grund av domen måste avbryta. Även
av andra orsaker kan han lida avsevärd förlust
vid rörelsens plötsliga upphörande. Blir ban då
berättigad till skadestånd från patenthavaren, för
det att denne givit honom ett förbehållslöst
tillstånd, som patenthavaren i själva verket icke
haft rätt att ge honom? Blir patenthavaren
skyldig att betala licenstagaren skadestånd med be-

lopp, som kanske rent av kan överstiga vad
patenthavaren uppburit i licensavgifter? Det är
frågor, som ännu icke är i prejudikatsväg
avgjorda i Sverige, men i andra länder med
liknande patentsystem har avgörandena fallit än i
den ena, än i den andra riktningen. I varje fall
måste det betraktas som en tvistig fråga, och den
patenthavare gör klokt, som i förväg tar
hänsyn härtill och icke i licensavtalet lovar mer än
han vet att ban kan hålla.

Jag har i licensavtalet satt upp fyra alternativa
förslag till form för första paragrafen. Av dessa
är de båda första negativt formulerade, och
beroende på omständigheterna kan den ena eller
den andra formen användas. Den tredje formen,
som är positiv, har jag endast medtagit som ett
avskräckande exempel på hur ett licensavtal icke
bör formuleras. Se vi då först på alternativ 1, så
förklarar enligt denna paragraf patenthavaren,
att han avstår från sin eljest föreliggande rätt att
inskrida mot licenstagarens nyttjande av den
patenterade uppfinningen. Härigenom har han
icke lovat mer än han kan hålla, och oförutsedda
omständigheter kan icke förorsaka något krav
från licenstagarens sida mot patenthavaren. Icke
sällan inträffar det, att innehavaren till ett
grundläggande patent under tiden för sin egen utövning
av den patenterade uppfinningen kan göra
tillläggs- eller förbättringsuppfinningar, och på detta
sätt kan ett helt patentkomplex uppkomma. Det
kan då befinnas lämpligt att meddela licens, icke
till ett enstaka patent utan till hela komplexet,
och detta trots att man icke ens i förväg känner
till, vilka nytillskott, som under patenttiden kan
förenas med patentkomplexet. Denna
omständighet har föranlett den reviderade formen i
alternativ 2. Även om dessa två första alternativ
täcker de vanligen förekommande möjligheterna,
kan givetvis från fall till fall omständigheterna
variera, och man kan ofta nog se sig tvungen att
lämpa om dessa standardparagrafer till
överensstämmelse med de särskilda förhållandena.
Exempelvis kan man tänka sig, att ett licensbyte
över-enskommes mellan Eva och fruarna, så att icke
blott fruarna ger Eva licens till beroendepatentet
på den vågformiga hårnålen, utan samtidigt Eva
ger fruarna licens till det fundamentala patentet
på hårnålar. Ett sådant avtal kan exempelvis
erhålla en paragraf 1 av den lydelse, som anges i
alternativ 4.

Jag skall nu omnämna några av de vanligare
fel, som förekomma i licensavtal, som uppställts
av personer, som icke haft erforderlig vana
därmed. För det första glömmer man lätt bort, att
försäljning, uthyrning och annan användning i
yrkesmässig verksamhet även är patentintrång.
Om nu Eva framställer hårnålar, och genom
avtalet är tillförsäkrad, att hon icke skall bli åtalad
för patentintrång, men lion försäljer sina hårnålar
genom en butik i Edén, så finns i själva verket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free