Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Utnyttjandet av patent, licens, av Bengt Avellan-Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
TEKNISK TIDSKRIFT
intet som hindrar fruarna från att göra gällande,
att butiken vid återförsäljningen begår intrång i
patentet. Därför måste Eva skydda sina
återförsäljare genom särskilt omnämnande av att
licensen även skall gälla för direkta eller indirekta
avnämare av hennes varor. Ett annat fel, som man
tyvärr ofta finner i licensavtal, är baserat på en
förväxling av tidsbegreppen. Jag har sålunda sett
avtal, uppställda av kunniga personer, som
inneburit en försäkran 0111 att patenthavaren icke
under tiden för avtalet skall göra sitt patent
gällande i rättegångsväg mol licenstagarens
tillverkning. Det är givetvis för licenstagaren mindre
angenämt, om han efter avtalstidens utgång blir
åtalad för patentintrång, begånget under den tid,
då han faktiskt haft vad han trott vara ett
fullgott avtal om licens. Slutligen försummas ofta
vederbörlig hänsyn till det territorium, inom
vilket patentet gäller. Man måste redan vid
avtalsslutet göra klart för sig, om licensen gäller endast
det inhemska patentet, eller 0111 även licens
föreligger med avseende på eventuellt förefintliga,
motsvarande utländska patent. Gäller licensen
endast det inhemska patentet, har licenstagaren
icke rätt att exportera sina avtalsföremål till
andra länder, där motsvarande patent föreligger.
Däremot torde han väl som regel ha full rätt till
export till sådana länder, där intet patent finnes,
såvida icke av en eller annan orsak genom
avtalets formulering särskilt överenskommits, att
rätt till export icke skall föreligga.
Därmed äro vi inne på en annan fråga,
nämligen om licensens eventuella exklusivitet. Man
skiljer nämligen på en exklusiv och en
non-exklusiv eller ’"enkel" licens. Den exklusiva
licensen innebär, att endast en licenstagare
förefinnes i det ifrågakommande avtalsterritoriet. Detta
måste givetvis i så fall särskilt anmärkas i
avtalets text. Det kan då vara lämpligt att i § 1
tillfoga en sats av exempelvis följande lydelse:
"Liknande medgivande skall av patenthavaren icke
lämnas till annan med avseende på tiden för detta
avtal." Finnes icke sådan bestämmelse måste
licensavtalet anses vara non-exklusivt, dvs.
patenthavaren har då rätt att meddela licens till
samma patent eller grupp av patent även till
andra personer än den i avtalet särskilt angivna
licenstagaren. Den exklusiva licensen är vanligen
förenad med särskild uppgift, huruvida
licenstagaren skall ha rätt att i sin tur meddela
underlicenser av samma innebörd. Vid non-exklusiv
licens är det ett naturligt önskemål från
licenstagarens sida, att han icke genom avtal mellan
patenthavaren och annan licenstagare ställes i en
oförmånlig ställning, så att annan licenstagare
erhåller förmånligare villkor än han själv erhållit.
Det är lämpligt att reglera denna sak genom en
särskild paragraf, som i så fall lämpligen
inordnas som § 2 i avtalet. 1 vårt exempel finns två
olika förslag till bestämmelse härom. Av dessa
tar alternativ 2 i allmänhet bättre hänsyn till de
faktiskt föreliggande omständigheterna. Det kan
exempelvis icke anses obilligt, att om två eller
flera licenstagare finns, som var och en blir
lidande av konkurrensen från den andre,
licensbetingelserna bli något mildrade jämfört med
förhållandena, då endast en licenstagare fanns.
Däremot synes det icke föreligga någon logisk grund
för att licensbetingelserna skall förbättras
återverkande även för den tid, då endast en
licenstagare fanns.
Betalningen för licensen regleras genom
avtalsförslagets § Att framlägga normerande regler
härför är praktiskt taget omöjligt. Förhållandena
varierar nämligen alltför starkt från fall till fall.
Jag kan därför endast göra några allmänna
påpekanden om olika praktiska former för
licensersättningen. Det grundläggande i
licensersättningsfrågan är givetvis, att i licensavgift skall
erläggas ett belopp, som är beroende på mängden
av framställda avtalsföremål. Den enklaste
formen finner man i erläggande av ett visst belopp
per enhet av avtalsföremål, t.ex. per meter, eller
kubikmeter, eller kilogram eller styck e.d. En
annan mycket vanlig form är att man sätter
licensersättningen i beroende av köpeskillingen för
avtalsföremålen, t.ex. i procent av
försäljningsvärdet.
Icke sällan förekommer det, att parterna enas
om en stafflad licensavgift, varvid lincensavgiften
inom ett visst tidsintervall, t.ex. ett år, börjar
räknas efter viss skala, efter uppnåendet av visst
gränsvärde sänkes till en lägre skala osv. Ett
exempel härpå ges i första stycket av
avtalsförslagets § 3. Staffling förekommer enligt två olika
system, av vilka emellertid det ena måste
betecknas som matematiskt oriktigt. Enligt det ena
systemet betalas fulla beloppet för första
omsättnings-staffeln, därefter det lägre beloppet för nästa
om-sättningsstaffel osv.; detta system är riktigt.
Enligt det andra systemet betalas för hela
årsomsättningen en avgift, som bestämmes av den
staf-fel till vilken licenstagaren når i sin produktion.
Detta system kan leda till ganska underliga
följder. Antag nämligen följande fall: licenstagaren
producerar för 990 000 sekiner avtalsföremål
inom ett avtalsår, och når följaktligen icke upp
till andra staffeln. Hans licensavgift skulle då
vara 5 % av detta belopp eller med andra ord
49 500 sekiner. Om nu licenstagaren oriktigt
uppger, att han framställt för 1 100 000 sekiner
avtalsföremål, så sjunker licensavgiften för det hela
till 4 % eller 44 000 sekiner. Resultatet har då
blivit, att licenstagaren utsättes för en allvarsam
frestelse att avräkna för stor produktion för att
därigenom spara mellanliggande 5 500 sekiner.
Även om han är så ärlig, att han icke faller för
denna frestelse, kan det rent av tänkas, att
tillverkningen av erforderligt överskott av
avtalsföremål kan hell betala sig genom den minskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
