Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1948 - Magnetisk ljudfilm, av Str - Registrering av snabba förlopp, av E L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Blockschema använt
vid 16 mm projektion.
Fig. 3. Komplett
magnethuvud.
spåret kan fogas till bilden sedan filmen framkallats,
redigerats eller kopierats samt kan placeras utanför
perforeringen, så att stumfilmer kan förses med ljud; god kvalitet
med liten spårbredd kan erhållas både vid 16 och 8 mm
film; flera ljudspår kan inspelas samtidigt eller i följd
efter varandra.
Magnetisk ljudfilm är speciellt lämpad för
eftersynkro-nisering av ljud till en redan färdig film.
Eftersynkroni-sering utföres vanligen i kortare etapper. Vid den optiska
metoden förbrukas ofta mycket film på grund av
nödvändiga omtagningar, som även blir tidsödande av den
orsaken, att ljudet ej kan kontrolleras förrän efter
framkallning. Vid magnetljudfilm sättes filmen ihop till ett
ändlöst band, som köres genom bildprojektorn samtidigt som
utplånings- och inspelningshuvudena är i funktion. Varje
gång den ifrågavarande bilden framträder på duken
försöker skådespelaren att tala synkront med bilden. Så snart
en lyckad inspelning synes vara för handen urkopplas
utplånings- och inspelningshuvudena och avspelningshuvudet
anslutes för avlyssning. Om någon felaktighet upptäckes
tas proceduren om igen. Inspelning av magnetiskt ljud på
kopior kan utföras under själva kopieringsoperationen,
varvid en arbetsoperation inbesparas. Magnetiskt ljud kan
konverteras till optiskt för reproduktion i nuvarande
apparater.
Mycket stora fordringar uppställes på det magnetiska
materialet, som användes för ljudspåret. För att ge god
återgivning i det lägre registret och maximum effekt bör
det ha hög remanens. För att återgivningen av de högre
frekvenserna skall bli så god som möjligt samt för att det
inspelade ljudet skall hålla sig stabilt och permanent skall
materialet ha hög koercitivkraft. Denna karakteristik skall
kunna erhållas vid relativt låg fältstyrka; i annat fall är
ljudet svårt att utplåna. För att störningsnivån skall
vara låg måste kornstorleken vara liten, så att ett slätt
och homogent spår erhålles. Ett nytt magnetiskt material
med de nödvändiga egenskaperna har följande data:
korn-störlek mindre än 1 /<, remanens 900 gauss, koercitivkraft
350 örsted, mättning H == 1 000 örsted.
För 35 mm filmen innebär magnetljudfilmen en stor
förenkling. Tonlampa, tonoptik och fotocell tas bort och
er-sättes med en platta, som uppbär tre magnethuvuden, se
fig. 3. Dessa huvud pressas med endast lätt fjädertryck
mot filmen, vilket är tillräckligt för god återgivning och
underlättar skarvarnas passage genom apparaturen.
Frekvenskurvan för 35 mm filmen vid 24 bilder per sekund
är rak mellan 50 och 12 000 p/s inom ± 3 db. Brusnivån
är mindre än 45 db under signalstyrkan. Distorsionen
håller sig vid ca 4 % vid normal inspelningsnivå.
Den optiska ljudfilmen i 16 mm formatet har funnits att
tillgå för undervisnings- och förströelsebruk men innan
magnetljudfilmen introducerades fanns det ingen
tillfredsställande metod, som amatörer kunde använda för att
själva framställa sin ljudfilm. De hittills tillgängliga
apparaterna har dels fordrat professionell skicklighet för
användningen, dels dragit stora anskaffningskostnader. En
projektor utrustad med magnethuvuden för utplåning,
inspelning och avspelning är ej mera komplicerad än den
vanliga 16 mm optiska ljudfilmsprojektorn. Vid en pro-
jektor av denna typ tillfogas ljudet sedan filmen
framkallats och redigerats. I stället för att framställa
fotografiska texter, kan amatören själv tala in ett reportage
till bilderna efter redigeringen. Om han önskar komplettera
eller ändra texten har han sin frihet att utplåna och göra om
det intalade. Tillämpningen för undervisningsändamål är
särskilt lovande, emedan läraren själv kan efter sitt eget
tycke kommentera en film, som särskilt intresserar honom.
Ett ljudspår kan lätt tillfogas redan färdiga stumfilmer,
då det placeras utanför perforeringen, där det ej kan
inkräkta på bilden. Framkallningslaboratorier kunna
utrustas med apparatur för anbringande av magnetiska
ljudspår på vanlig film, när den sändes till framkallning.
Oexponerad film bör även kunna tillhandahållas med
mag-netljudspår. Frekvenskurvan för 16 mm filmen är rak
mellan 70 och 5 000 p/s inom ± 3 db och kan med
omsorgsfull utformning och användning av apparaturen
utvidgas till 7 000—8 000 p/s vid 24 b/s. Den harmoniska
distorsionen är under 3 % och signal : brusförhållandet
ligger över 40 db.
Med 8 mm filmen har hittills alla försök med optisk
ljudfilm givit nedslående resultat. Detta beror på filmens låga
hastighet i projektorn och på det begränsade utrymmet för
ljudspåret. Om man sätter 35 mm filmen till 100 %, har
8 mm filmen till förfogande endast 4—6 % utrymme.
Experiment med den magnetiska metoden har utvisat att
utmärkta resultat för amatörfilm kan erhållas med ett
ljudspår endast 0,8 mm brett placerat i kanten av filmen. Det
har föreslagits att en projektionshastighet av 18 b/s skulle
standardiseras för 8 mm film, fotograferad vid 16 b/s.
Många amatörer projicerar redan nu sina bilder med
denna något högre hastighet, emedan flimret minskas och
handlingen blir mera dramatisk. Vid ljudfilm förbättras
frekvenskarakteristiken, då bildhastigheten ökar. Vid 24 b/s
kommer man upp till ca 4 000 p/s, vilket ungefär motsvarar
små bordsradioapparaters prestationsförmåga och är
användbart för vanligt amatörbruk. Brusnivå och distorsion
är ungefär som vid 16 mm filmen (M Camras i Electr.
Engng febr. 1948). Str
Registrering av snabba förlopp. Den vanliga
sling-oscillografen har en enkel registreringsanordning, med vars
hjälp man lätt erhåller många samtidiga förlopp utan
större driftkostnader. Det har visat sig svårt att få fram
en lämplig registreringsanordning för katoskopet. En
engelsk lösning av problemet är följande. Varje värde
upptas av ett katoskop, varvid upp till 15 katoskop samtidigt
kommit till användning. I en speciell kamera får man
sålunda en avbildning av 15 förlopp jämte en tidsskala
bredvid varandra på samma filmruta, fig. 1. Anordningen har
även utförts för 6 samtidiga förlopp. Denna form har
under kriget använts för lokalisering av ljus- och
ljudkällor. Upptagningsanordningarna innehåller både
fotoceller och mikrofoner. E L
1
Fig. 1. Kamera jör registrering av 15 samtidiga förlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
