Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1948 - Elektriska småmotorer, av Erik Morath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 september 1948
549
Fig. 11. En ej
kompenserad universalmotors egenskaper
vid likström och
växelström av
nätfrekvens; driftspänning som funktion
av antal
lindningsvarv per pol.
större än fullastmomentet uppnås om
dämplind-ningarnas omfattning göres relativt stor, ca 2/3
av den egentliga polbågen, samt om deras
re-sistans hålles låg. Startmomentökningen erhålles
på bekostnad av fullastverkningsgraden. Motorn
har alltid — även för små startmoment —
mycket låg verkningsgrad och bygges därför sällan
i enheter större än 25—50 W uteffekt. Dess
styrka ligger dels i prisbilligheten, dels i den
robusta konstruktionen.
Likströms- och universalmotorer
Det vanliga utseendet av stator- och rotorplåten
för en mindre likströms- eller universalmotor
framgår av fig. 10. För en likströmsmotor är det
givetvis ej nödvändigt att laminera statorn; av
tillverkningstekniska skäl begagna dock
fabrikanterna ofta samma snitt för likströms- och
universalmotorer.
Likströmsmotorernas egenskaper öro alltför
välkända för att här behöva diskuteras. Möjligen bör
påpekas att vid nätspänning den rena
shuntmo-torns fältlindning ibland måste utföras i så fin
tråd att lindningstekiska skäl göra dess pris och
utrymmesbehov orimligt höga. I sådana fall
tillgripes antingen en kompoundlindning,
varigenom ju en större eller mindre del av
fältlindningarna kunna utföras i relativt grov tråd eller också
göres maskinen permanentmagnetiserad. Den
rena shuntmotorns startmoment kan för en del fall
vara så lågt, att en kompoundering även av detta
skäl är nödvändig. För de allra minsta
enheterna medför en permanentmagnetisk stator en
betydande verkningsgradförbättring.
En seriemotor med laminerad stator är givetvis
användbar även för växelström. Egenskaperna
vid drift med växelström kunna dock skilja sig
från motsvarande egenskaper vid likströmsdrift.
Dels tillkomma ju de induktiva spänningsfallen,
vilka tendera att sänka motorns hastighet, dels
kommer den eller de av borstarna kortslutna
härvorna att försvaga motorns i detta fall
alternerande huvudfält, vilket tenderar att höja
motorns hastighet. Då dessa tendenser motverka
varandra, bör det alltså åtminstone under vissa
förhållanden, vara möjligt att bygga en motor
som har samma egenskaper vid likström och
växelström. Så är också fallet inom vissa
hastighetsgränser om universaliteten begränsas dels till
att omfatta blott en enda driftpunkt,
arbetspunkten, dels till att gälla växelström av viss frekvens.
Förhållandena studeras kanske enklast i ett
diagram sådant som fig. 11 visar. En motor med
given rotor har därvid för olika antal
lindningsvarv hos fältspolarna drivits vid de spänningar,
som i varje fall fordrats för att ge rätt
arbetspunkt (rätt hastighet hos det drivna organet).
Diagrammet överst visar de resulterande
kurvorna för dels likström, dels växelström av 50 p/s.
Punkter långt till vänster på kurvorna ge svaga
fält med åtföljande tendens till gnistbildning vid
kommuteringen, punkter långt till höger ge
starka fält med åtföljande god kommutering och lång
livslängd. Verkningsgraden har maximum
någonstans i närheten av mitten på kurvorna. I detta
sammanhang bör påpekas möjligheten av att
genom ändring av förhållandet mellan antalet
lindningsvarv i stator och rotor "förskjuta" en
farlig övertemperatur till den i detta hänseende
minst ansträngda delen. För att en motor skall
vara fullt universell fordras nu att kurvorna för
lik- och växelström skära varandra eller
sammanfalla. Detta är ej fallet för det betraktade
exemplet: det visar sig i praktiken att inom det
användbara området på kurvorna dessa förlöpa i det
närmaste parallellt. En närmare undersökning
av motorer för olika hastigheter visar emellertid
att för hastigheter lägre än ca 10 000 r/m
växelströmskurvan ligger över likströmskurvan,
medan för hastigheter större än ca 15 000 r/m
förhållandet är det motsatta. Inom det ungefärliga
hastighetsområdet 10 000 till 15 000 r/m
sammanfalla däremot kurvorna praktiskt taget, dvs.
inom detta område är det möjligt att göra en
motor av det hittills betraktade utseendet universal.
Fig. 12 visar till vänster den resulterande
hastighet-momentkurvan för en universalmotor med
märkhastigheten 10 000 r/m. Önskas
universali-tet vid lägre hastighet, exempelvis 5 000 r/m, kan
detta uppnås med en kompenserad seriemotor,
dvs. en motor där en kompensationslindning helt
eller delvis neutraliserar ankarreaktionen. Den
mot ankarreaktionen svarande reaktansen utgör
nämligen en stor del av den totala, varför en
hastighetsökning vid växelström på detta sätt nås.
I detta fall begagnas en stator utformad
ungefär på det sätt som visats i fig. 7 för
induktions-motorerna. Fig. 12 återger till höger
hastighet-momentkurvorna för en relativt långsamgående,
kompenserad universalmotor.
Fig. 12.
Hastighet-momentkurvor
för
universalmotorer;
t.v. med [-märkhastigheten-]
{+märkhastig-
heten+} 10 000
rim, t.h. för
5 000 rim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
