Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1948 - STF:s höstmöte 1948, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Från
Bofors’
skjut-fält.
Fig. 2. 30,5
cm
pansarplåt beskjuten med
30,5 cm [-pansargranater.-]
{+pansar-
granater.+}
krut ut 6 Mkr/år. Bland dagsaktuella forskningsproblem
på det metallurgiska området nämnde disponent
Wijkander varmhållfasta material för gasturbiner och
reaktionsmotorer, pulvermetallurgiska frågor och värmebehandling
med högfrekvent ström. På krigsmaterialområdet arbetar
man oförtrutet vidare på firmans specialitet, automatiska
luftvärnspjäser, där man nu har kommit fram till snabbare
och grövre pjäser upp till 12 cm kaliber. De moderna
flygplanens kolossala hastigheter har gjort riktproblemen för
dessa kanontyper mycket svåra; maskinriktning och
servo-teknik har därför blivit ett stort forskningsfält, ökad
utgångshastighet för projektilerna och ökad motståndskraft
mot slitning och urbränning av eldrören är också problem,
som i väsentlig grad tillhör det moderna
luftvärnsartilleriet. Då det gäller ammunitionen pågår även en ständig och
intensiv utveckling, där raketerna är ett ännu långt ifrån
utexperimenterat område.. Raketerna är ännu icke något
precisionsvapen. Vad man närmast arbetar med är
artilleriraketer av olika typer och storlekar, med lysraketer,
med startraketer för flygplan samt med olika slags
ut-skjutningsdon för raketer. Mättekniken vid artilleriförsök
är besvärlig, och man måste i stor utsträckning bygga egna
mätinstrument och oscillografen tryckmätare o.d. Man
måste kunna mäta förbränningshastigheten hos olika
krutsorter och sprängladdningar, man studerar hastigheten hos
stötvågen vid en detonation, man mäter tryck och
temperatur i kanonrören samt drivkraften och gastrycket vid
raketexperimenten. För provning och experiment har
Bofors ett eget skjutfält, beläget endast några kilometer från
verkstäderna. Fältet har dimensionerna 32 X 3 km och
där avlossas årligen 75 000 skott.
Den övriga förmiddagen ägnades åt en rundvandring i
verkstäderna i Bofors och bergverkstäderna i Boåsen.
Rundvandringen avslutades med besök på en för detta
tillfälle iordningställd utställning av en del av företagets
produkter. Man fick där se bl.a. en 21 cm fältkanon i
eldställning, en 57 mm fältautomatkanon samt en 40 mm
automatkanon. Stort intresse väckte en
utskjutningsanord-ning för 18 och 10 cm raketer och räkneapparaturen i
40:ans eldledningsinstrument. Deltagarna fick även se
flera exempel på de nya underkaliberskotten, vilka har en
mycket stor pansarbrytande förmåga. Dessa projektiler
har en kaliber, som är endast ca 60 % av de normala
projektilerna för samma vapen; loppet fylles ut av en
krage omkring projektilen, som vid mynningen passerar
en förträngningskon, där kragen pressas samman.
Hastigheten hos dessa projektiler blir härigenom mycket stor.
Projektilen är fylld med volframkarbid, som vid
genomgången av pansarplåten kommer upp i
förbränningstem-peratur och på andra sidan pansaret splittras i små
partiklar, som lätt tänder t.ex. en tank.
På eftermiddagen gällde det första besöket skjutfältet,
där man fick se — och höra — bl.a. 40:an och hennes
stora syster 57:an i funktion. Vid en rundvandring på
fältet efter skjutningarna var man i tillfälle att beundra
resultaten av underkaliberskott mot grova pansarplåtar.
Från skjutfältet körde busskaravanen till Nobelkruts
fabriker i Björkborn, där man gjorde en rundtur genom
det 275 ha stora fabriksområdet. Denna säregna industri
är utspridd på 450 byggnader, av vilka många för
explosionsriskens skull är skyddade med höga jordvallar på tre
sidor; den fjärde sidan är "utblåsningssida". Från
Björkborn styrde karavanen vidare till Kilsta, där ett helt nytt
imponerande industriområde håller på att växa upp,
omfattande Bofors’ metallurgiska avdelningar. Det nya
valsverket på 22 000 m2 var redan under tak, och
byggnadsarbetena pågick även på den nya smedjan, som skall få
en golvyta av 24 000 m2. Efter en spatsertur genom den
300 m långa valsverksbyggnaden samlades deltagarna i
Kungsbiografen i Karlskoga, där direktör Sverre Sohlman
höll ett föredrag om Bofors’ Nobelkrut.
Av detta företags produkter är för närvarande ca 40 %
militära och 60 % civila. Bland de senare kan nämnas
kloramin, lack-nitrocellulosa, eter, sackarin,
acetylsalicyl-syra, syntetiska luktämnen osv. Exporten uppgår till ca
40 % av omsättningen. Sina viktigaste råvaror får företaget
från hemlandet, t.ex. cellulosa, syror, ammoniak, bensol
och natron. En viss import är dock nödvändig, av
exempelvis toluol, fenol och glycerin. Direktör Sohlman
konstaterade till sist, att företaget nu står bättre rustat än
någonsin under sin femtioåriga tillvaro att motsvara eventuella
kommande krav från försvarets sida.
På kvällen var deltagarna av AB Bofors inviterade till
middag på Stadshotellet i Karlskoga. Tacktalet hölls av
STF:s ordförande, civilingenjör Bo Ekelund, som
konstaterade, att det torde finnas få sammanslutningar, som
känner sig så intimt förbundna med den svenska industrin
som Svenska Teknologföreningen. Föreningen har även
fått många och vältaliga bevis på industrins förståelse
och sympati. Det var tack vare industrins frikostighet som
t.ex. Nim 3 år 1946 kunde genomföras utan ett öres
statsanslag; det finns även många industriföretag, som direkt
uttalar det önskemålet, att deras ingenjörer så vitt
möjligt skall vara medlemmar i STF, och som betalar deras
medlemsavgifter. Det är ju inte heller några småsaker som
man ber en industrichef om, .då man frågar om han vill
stå som värd vid ett av STF:s höstmöten, men de
framställningar som har gjorts under årens lopp, har alltid blivit
älskvärt och positivt behandlade. I all synnerhet hade detta
varit fallet i Bofors. Deltagarna i besöket här tar
emellertid med sig hem mera än minnet av en strålande
gästfrihet. "Vi ha fått se hur idoghet, omtanke och
framsynthet har skapat en industri på höjden av modernitet
och produktionskraft. Vi har fått se hur den med kraft
planerar och bygger för sin framtid, och vi vet att det
hela är grundat på sunda och väl prövade ekonomiska
förutsättningar. Det är med andra ord ett monument över
den fria företagsamhet, som har gjort den svenska
industrin till vad den är i dag, den fria företagsamhet, som
varit, är och i all framtid måste förbli grunden för vårt
lands framåtskridande och dess folks trivsel."
Som ett tecken på föreningens tack till Boforsledningen
för den storartade gästfrihet som hade präglat hela
besöket, har STF:s förtjänstplakett överlämnats till AB
Bofors, till direktörerna Wijkander och Sohlman samt till
mötets organisatör, ingenjör Gustaf Hansson. W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
