Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1948 - Förskolor och daghem, av C Erik Bergkvist - Mémoires 1947, av Sune Brodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Förskolor och daghem, av Yngve Alwå, HSB:s
Byggn.-tekn. Utredn. nr 6, Stockholm 1948. 34 s., 50 fig. 3 kr.
HSB har under senare år i stor utsträckning anlitats av
kommunerna vid planläggning och förvaltning av
bostadsområden. Kollektiva anordningar har därvid givits en
stegrad uppmärksamhet, icke minst barnens vård och fostran
utanför föräldrahemmen vid barnstugor. Alltsedan år 1929
har HSB i Stockholm bedrivit en ganska omfattande
lekstugeverksamhet, soin sedermera utsträckts även till andra
städer.
Förenämnda skrift utgör en sammanställning av de
undersökningar om lämplig planläggning, utformning och
inredning av barnstugor, som utförts av förf. Redogörelsen
inledes med definitioner på vissa vedertagna termer inom
barnstugeverksamheten (t.ex. förskola, daghem,
eftermiddagshem, skolbarnsklubb, barnhage, jordbruksdaghem,
barnkammare, -krubba och -trädgård) samt indelning av
barnen i lämpliga åldersgrupper. Därefter följer en kort
historisk exposé över barnstugornas utveckling genom
tiderna. "Småbarnsskolor", som utgjorde den första
formen av sådana anstalter, grundades på privat initiativ
redan år 1836 i Stockholm och det första daghemmet
(barnkrubba) öppnades år 1854 i Kungsholms församling
i Stockholm på initiativ av den kände läkaren Magnus
Huss. År 1945 frekventerades barnstugorna av 1,7 % eller
18 250 st. av landets barn i åldrarna upp till 12 år. Efter
en kortare beskrivning av lämplig storlek på
barngrupperna, förslag till dagsprogram, hygieniska synpunkter saml
anvisningar om statsbidrag, kompetenskrav på personalen
m.m. följer skriftens huvudavdelning, "Lokalbehov". Här
kan inhämtas synnerligen värdefulla anvisningar,
kompletterade med ett gott urval fotografier och måttsatta
detaljfigurer på olika slag av inredningsföremål. Slutligen
återfinns ett antal av HSB projekterade
sammanställningsrit-ningar på daghem och barnträdgårdar i Stockholm och
andra städer.
Den lättlästa skriften kan rekommenderas envar, som
sysslar med barnstugeverksamhet i någon form, och utgör
en god vägledning för dem, som fått sig ålagda uppgiften
att projektera en barnstugeanläggning. C Erik Bergkvist
Mémoires 1947, utgivna av Association Internationale
des Ponts et Charpentes. Gebr. Leemann & Co., Zürich
1947. 310 s., 182 fig. 35 sfr.
AIPC:s åttonde volym avhandlingar, den första efter
kriget, innehåller 15 uppsatser varav 7 på engelska, 6 på
franska och 2 på tyska språket. Uppsatserna beledsagas
liksom i tidigare volymer av sammanfattningar på vart
och ett av de tre språken.
S O Asplund presenterar en metod för beräkning av
tredimensionella pålgrupper med användande av matriskalkyl.
1 jämförelse med den klassiska metoden, sådan den
utformats av Nökkentved, ger matrisförfarandet trots sin
något abstrakta natur överskådligare och i allmänhet
kortare beräkningar. 1 artikeln visas dessutom, hur kalkylerna
i vissa fall kan förenklas genom införande av fiktiva pålar.
P P Bijlaard avhandlar frågor om elastisk och plastisk
stabilitet. En av förf. uppställd teori för plastisk
knäck-ning av plattor tillämpas med gott resultat på av
Kollbrun-ner utförda försök. 1 samband härmed diskuteras teorin
ytterligare, varvid knäckningsformler härledes för plattor
ined varierande belastning och randvillkor. Tillämpningen
på plastisk knäckning av skal visas likaledes. Sedan
kompletterande bidrag lämnats till förfrs tidigare
stabilitetsformler för i sammansatta sektioner ingående element,
behandlas knäckning av T- och L-forinande profiler,
fack-verkssträvor, pålar i mark samt plattor sammansatta
av-skikt med sinsemellan olika elastiska egenskaper.
Uppsatsen avslutas med några tillämpningar av en av
Haar-man angiven metod för stabilitetsberäkning av strävor.
G Ferrand lämnar en redogörelse för utformningen av
tilloppstuber vid nyare franska högtrycksanläggningar.
Genom användande av högvärdigt material och special-
metoder för rörens tillverkning har man ernått stor
driftsäkerhet och ekonomi. Två typer av svetsade ståltuber
beskrives. Vid den ena höjes materialets sträckgräns genom
att rören före hopfogningen utsättes för inre övertryck.
Hos den andra typen, som kommit till användning vid de
största fallhöjderna, är röret försett med en högvärdig,
rostskyddad stålkabellindning. Sedan materialet i
rörväggen genom inre övertryck bringats att passera
sträckgränsen, verkar kabellindningen efter tryckets avlägsnande
som en förspänningsanordning på röret i vilket samtidigt
en sträckgränsförhöjning erhållits.
M F Fornerod beskriver amerikanska skalkonstruktioner
av betong, där man genom förspänning av det sfäriska
skalets randbalk nått betydande ekonomiska fördelar. Förf.
ger en kort översikt över teorin för sfäriska skal och visar,
att förspänningens inverkan på enkelt sätt kan införas i
kalkylerna. Sedan för ett aktuellt fall exempel lämnats på
effekten av förspänningen, beskrives det praktiska
utförandet.
V Kolousek behandlar beräkningen av stagade
antennmaster. Huvuddelen av framställningen ägnas de
dynamiska inverkningarna, vilka kan vara större än de
statiska. Förf. studerar mastens egensvängningar, inverkan på
svängningarna av axialkrafter och stagrörelser samt
på-tvungna svängningar. Tillämpningar demonstreras med
sifferexempel.
M Milosavljevitch lämnar ett bidrag till teorin för
stabiliteten hos tunna, rektangulära plattor, försedda med
horisontala och vertikala avstyvningar. Undersökningen
genomföres med utgångspunkt från den elastiska ytans
differentialekvation, vilket möjliggör en generellare behandling, än
om energimetoden användes. För två speciella fall lämnas
teorins resultat i form av koefficienttabeller för praktiskt
bruk.
J Orr studerar spänningsfördelningen i breda balkflänsar.
På grund av skjuvdeforinationerna avtar
normalspänningen i flänsen från balklivet mot flänskanterna. Vid
tidigare undersökningar av storleken av denna
spänningsreduktion har i allmänhet trigonometriska serier kommit
till användning. Detta förfarande är mödosamt och föga
lämpat för praktiskt bruk. Den av förf. visade
iterationsmetoden är visserligen omständlig men har den fördelen,
att den kan begränsas att omfatta ett önskat, godtyckligt
flänsparti.
.1 Ridet redogör för undersökningar vid de franska
statsbanorna av samverkan mellan betongdäck och stålbalkar i
broar. Med ledning av resultat, erhållna dels vid
laboratorieförsök, dels vid mätningar på utförda broar,
konstateras, att effektiv förbindning erfordras mellan balk
och platta, för att samverkan skall kunna påräknas i den
sammansatta sektionen.
A Selberg behandlar beräkningen av hängbroar, där
kablarna är fast förbundna med avstyvningsbalkarna vid
bromitt. Det visar sig, att denna brotyp kan beräknas som
en ordinär hängbro, i det att inverkan av
kabelförankringen införes som en korrektion. Det extra räknearbetet blir
vid vertikal belastning obetydligt. Förf. lämnar formler
för beräkning av influenslinjer eller direkt bestämning av
snittkrafterna samt visar, hur vid en ordinär hängbro
korrektion för stagens snedställning approximativt kan
utföras med hjälp av de härledda formlerna.
R H Sherlock lämnar en redogörelse för amerikanska
undersökningar rörande storleken av vindstötar i
samband med dimensioneringen av byggnadskonstruktioner.
Som grundval för vindtrycksberäkningar har man i USA
haft tillgång till fortlöpande meteorologiska
långtidsobservationer över vindstyrkor. Detta observationsmaterial, som
är mycket rikligt och omfattar landets alla delar, ger
emellertid inget besked om vindstötarnas maximivärden,
enär resultaten ges som medelvindstyrkorna under perioder
av fem minuter. För att bestämma relationen mellan
medelvindstyrkorna och storleken av de kortvariga
vindstötarna, vilka senare bör användas för vindtrycksberäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
