Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Planering av varvsanläggningar, av Gerhard Berntson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 november 1948
757
löpningsbanan icke skola bli för höga, brukar
man göra en uppbyggnad av betong- eller
järnkonstruktion på bäddens övre del som
fundament för kölblock och avlöpningsbanor. Det
moderna sättet att bygga en bädd är att helt enkelt
lyfta upp den tidigare horisontella
betongbädd-plattan i bäddens överdel, så att den får en jämn
lutning hela vägen ned till vattenytan ungefär
parallell med köllinjen. Ovanpå plattan
anordnas betongfundament för kölblock och
avlöpningsbanor. Plattans bredd göres större än
fartygsbredden. På så sätt får man en bekväm
arbetsplattform under och vid sidan om fartyget,
på vilken stöttor och sidoställningar kunna
placeras. Under bäddplattan erhållas utmärkta
utrymmen för diverse. Man inrymmer där
lämpligen först och främst för bädden erforderliga
elektriska centraler, svetsningscentraler, diverse
förråd, lagringsrum, förmanskontor m.m. I långa
bäddar av ordinära typen med rak
avlöpnings-bana och låg horisontal markyta bli utrymmena
så stora, att de räcka till även för andra
ändamål, exempelvis omklädnadsrum och matsalar
för arbetare.
Fartyg kunna även byggas i dockor.
Torrdockor, speciellt byggda för detta ändamål,
förekomma på sina håll i utlandet ehuru sparsamt.
Sjösättningarna utföras enkelt i dockor.
Kostnaderna och även riskerna, som äro förenade
med stapelavlöpningarna, kommer man ifrån.
Men även om en nybyggnadsdocka kan utföras
en hel del billigare än en vanlig torrdocka,
genom att den ej behöver göras så djup och
pumpanläggning m.m. kan utföras enklare, blir
den dock åtskilligt dyrare än en vanlig
stapelbädd. Vid för dockan särskilt gynnsamma
grundförhållanden behöver skillnaden i kostnad dock
icke bli så stor.
För bäddkranarna gäller främst att de skola
ha tillräcklig lyftkapacitet. Under 20 t bör man
helst icke räkna med på varv, som bygga stora
och medelstora fartyg. En dylik lyftförmåga
kan åstadkommas utan att kravet på
lättrörlighet behöver nedprutas. En extra krok för
snabblyftning av lättare last på ca 5 t ökar kranens
arbetsförmåga betydligt. En snabb krän har även
en viss förmåga att stimulera arbetarna till ökat
arbetstempo. En långsam krän har gärna
motsatt verkan. Antalet kranar är beroende av
byggnadstiden på bäddarna. Normalt är det behövligt
med minst två kranar per bädd.
Fig. 6 visar en stapelbäddkran av typ, som på
sistone? kommit i användning på en del svenska
varv. Dylika kranar användas allmänt på de nya
amerikanska varven och lämpa sig utmärkt för
stapelbäddar. Den i figuren visade kranen är en
av de kranar Öresundsvarvet anskaffat för
utbyte av de ävenledes å fotografiet synliga äldre
stationära bäddkranarna, som numera ha
otillräcklig kapacitet. De nya kranarna ha en maxi-
Fig. 6. Stapelbäddskran av amerikansk typ.
mal lyftförmåga av 35 t. I en snabblvftkrok kan
lyftas upp till 5 t. Största svängradien är 35 m,
och kranarmen är höj- och sänkbar med full
last i krokarna.
Fartygsutrustning
För fartygsutrustningen kan som främsta
regeln framhållas, att utrustningsverkstäderna
skola vara placerade intill utrustningskajerna.
Återgå vi till den schematiska planen av det
tänkta varvet i fig. 1, skola alltså byggnaderna
3, 4, 5 osv. vara utrustningsverkstäder, om
utrustningen tänkes försiggå vid de vänstra
pirar-na. Längst till vänster placeras då de verkstäder,
som användas enbart för utrustningen, såsom
utrustningsplåtslageri och
maskininsättnings-verkstad, om sådan finnes. Längre åt höger
närmare dockorna placeras verkstäder, som även
användas för fartygsreparationerna, och allra
längst åt höger enbart reparationsverkstäder.
Verkstäderna skola helst ligga vinkelrätt mot
sjösidan, dvs. i detta fall med längdriktningen
parallell med pirarna. Sammanfaller denna
riktning också med riktningen norr—söder, är det
så mycket bättre, eftersom man då i största
utsträckning kommer ifrån det bländande
solljuset genom långfasadernas fönster. Det möter
naturligtvis intet hinder att sammanföra två
eller flera mindre verkstäder i en och samma
byggnad. Detta är oftast lämpligast för att inte
byggnaderna skola bli alltför små och
oekonomiska, och tomtområdet plottras bort. Det är
nödvändigt med breda gator mellan byggnaderna
i och för trafiken till kajer och pirar, särskilt i
pirarnas förlängning, där den största trafiken
beräknas gå fram. För tätt inpå varandra
liggande byggnader böra också undvikas ur
brandskyddssynpunkt.
Viktigt är att verkstäderna från början göras
tillräckligt stora. Hur vanligt är det icke, att en
byggnad ganska snart efter det den färdigställts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
