Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1948 - Studier i den svenska skoindustrins struktur, av R L - Studier över tungt kroppsarbete, av R L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
TEKNISK TIDSKRIFT
Studier i den svenska skoindustriens struktur, av
Rickard Elinder, Industriens Utredningsinstitut,
Stockholm 1948. 255 s„ 42 fig., 24 tab., 4 bil. 12 kr.
Utredningen syftar främst till att ge en så allsidig bild
som möjligt av skoindustrins struktur, sådan denna tedde
sig under åren närmast före det andra världskriget, samt
att utforska och diskutera några av de faktorer, som varit
avgörande för den strukturella utformning, som
skoindustrin erhållit. Utredningens huvudavsnitt omfattar en
allmän kartläggning av skoindustrins läge i olika avseenden.
Sålunda klarlägges skoproduktionens sammansättning,
företagsstrukturen inom skoindustrin, förekomsten av
stora och små företag, integrationsförhållanden m.m.
Skoindustrin (Tekn. T. 1945 s. 1333) är mer
koncentrerad till stora företag än vad antalet företagsenheter
antyder. Vid tiden för det andra världskrigets utbrott
översteg totala antalet tillverkare av skor betydligt 300, men
huvuddelen av dessa utgjordes av småföretag, som stod
hantverket nära. Sammanlagt 30 företag hade år 1938 60 %
av den totala produktionen. De tre största svarade för
mer än 25 % av den totala produktionen.
De enskilda företagens produktionsstruktur analyseras
med tyngdpunkten lagd på produktionsinriktningen inom
olika företag och på tillverkningsseriernas längd. De
enskilda företagens produktion omfattar mestadels ett stort
antal olika slag av skor. Bilden växlar emellertid mellan
olika företag. För industrin som helhet kunde under
1930-talet en tendens mot specialisering förmärkas, vilken
under krigsåren kraftigt förstärktes. Man kan fråga sig
vad orsaken är till en sådan produktionsstruktur hos
skofabrikerna vid en tidpunkt, då fabrikerna i vissa andra
länder, t.ex. USA och England, visade en mer utpräglad
specialisering. Förklaringen torde vara att de fördelar i
form av billigare försäljning, mindre råvaruåtgång etc.,
som i allmänhet ansetts förknippade med splittrad
produktion, tillmätts större betydelse än fördelarna i form av
lägre tillverkningskostnader vid en specialiserad
tillverkning. Till någon del torde denna inställning vara en följd
av att de uppkommande merkostnaderna vid splittrad
tillverkning på grund av bristfällig kalkylering ej alltid
bedömts på rätt sätt. Utvecklingen under det senaste
decenniet visar att företagen vunnit ökad insikt om de fördelar,
som under vissa förhållanden kan vinnas vid en mera
specialiserad tillverkning.
Under det att tillverkningen sker hos ett ganska stort
antal företag, distribueras produkterna till detaljisterna
genom ett betydligt mindre antal firmor. Mindre och
medelstora företag, som i flera fall visar en ganska hög grad
av specialisering, försålde som regel sin produktion via
en eller flera grossister. Hos de större företagen däremot
var försäljning direkt till detaljist mest vanlig.
Oscaria-koncernen, vilken ägde mer än 250 skobutiker, sålde ca
85 % av sin produktion genom dessa.
Ett särskilt avsnitt handlar om säsongväxlingarnas
inverkan på orderingång, produktion, leveranser,
kapacitetsutnyttjande och sysselsättningsgrad. I ett annat kapitel
behandlas produktivitet och ekonomi i avsikt att ge en bild
av skoindustrins ekonomiska uppbyggnad och läge,
liksom av olika på dess ekonomi inverkande faktorer.
Skoindustrins struktur har rönt starkt inflytande av skornas
karaktär av mode- och säsongartiklar. Industrins
känslighet för variationer i efterfrågan och de därmed
sammanhängande säsongväxlingarna i produktionen har bl.a.
tidigare medfört svårigheter att tillfredsställande utnyttja
produktionskapaciteten och att vinna jämn sysselsättning för
den anställda arbetarstammen. En närmare undersökning
av kapacitetsutnyttjandet visar, att en viss outnyttjad
kapacitet finns, men att denna till huvudsaklig del tycks vara
en följd av den genom säsongväxlingarna förorsakade
koncentrationen av tillverkningen till vissa perioder. Någon
nämnvärd överdimensionering av skoindustrin i annan
utsträckning tycks icke förekomma. Inom skoindustrin
och dess organisationer har under senare år mycket arbete
nedlagts för att söka förhindra en återgång till förkrigs-
förhållandena vad beträffar säsongväxlingarna i
produktion och sysselsättning. En åtgärd, som genomförts i sådant
syfte, utgör de inom branschen antagna bestämmelserna
för orderupptagning, enligt vilka skofabrikanterna bl.a.
upptar order endast under vissa bestämda perioder, vilka
infaller så tidigt att produktionen kan effektivt planeras
och säsongerna i produktionstekniskt avseende gripa in i
varandra (Tekn. T. 1945 s. 1336). Genom denna och andra
åtgärder i samma syfte räknar man med att
förutsättningarna skapats för att i framtiden upprätthålla jämn
produktion och jämn sysselsättning under årets olika delar.
Senare delen av boken avhandlar några av skoindustrins
speciella problem, såsom produktionens differentiering,
omsättningen av företag, säsongkänsligheten, i huvudsak
med anknytning till den tidigare framställningen. I
slutkapitlet om skoindustrins framtid diskuteras bl.a. den
framtida konsumtionsutvecklingen och den framtida
strukturen. R L
Studier över tungt kroppsarbete. Ar betsfysiologiska och
arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning. Förlags
AB Affärsekonomi, Stockholm 1948, 324 s., 133 fig. 16 kr.
Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU) är en
institution, som på initiativ av Föreningen Värmlands
Skogs-arbetsstudier (VSA) bildades år 1943 med uppgift att
utarbeta en undersökningsmetod för fysiologiska studier i
samband med tyngre arbeten inom skogsbruket (Tekn. T.
1945 s. 329). Boken lämnar en redogörelse för de
fysiologiska undersökningarna, vilka bedrevs i Värmland under
tiden 1943—1945, i intimt samarbete mellan medicinskt
utbildade fysiologer, arbetsstudieingenjörer, jägmästare
och andra skogliga fackmän, laboratorietekniker samt
skogsarbetare. Arbetet ingår som del II i bokserien
"Studier i Skogsbrukets Arbetslära". Del I, "Undersökningar vid
Värmlands Skogsarbetsstudier", utkom år 1943.
Inledningsvis lämnas för den fysiologiskt icke skolade en
kortfattad, populär redogörelse för vissa fysiologiska
fenomen och förhållanden. En betydande del av framställningen
upptas av ingående diskussioner över de använda
metoderna. Avsikten därmed är att boken skall tjäna som
handledning för fysiologer, läkare, arbetsstudieingenjörer och
andra som vill ägna sig åt arbetsfysiologiska uppgifter
vid tungt kroppsarbete. Andra läsare kan nöja sig med
att studera de sammanfattande framställningarna i kap. 8:
"Allmänna erfarenheter av de använda
undersökningsmetoderna" och kap. 9: "Några riktlinjer för ett rationellt
skogsarbete."
I den populära redogörelsen lämnas några allmänna
synpunkter på kroppslig trötthet och ansträngning.
Därvid behandlas speciellt den centrala ansträngningsfaktorn
vid skogsarbete, nämligen den höga energiomsättningen,
men även sådana faktorer som framkallar individuella
olikheter i prestationsförmåga, såsom arbetsteknik,
psykologiska inflytelser, kroppskonstitution och träning.
Skogsarbetarnas energiförbrukning har undersökts dels genom
att man utfört individuella kostundersökningar, dels genom
att man bestämt gasutbytet med hjälp av s.k.
respirations-kalorimetrar. För att få fram enklare metoder för ett mera
praktiskt bruk har man även studerat möjligheterna att
använda mätningar av kroppstemperaturen och pulsen
under arbete. Samtliga dessa metoder beskrives ingående.
De två sistnämnda, enklare metoderna synes ge tillräckligt
tillförlitliga värden för att kunna användas för de flesta
praktiska ändamål, då det gäller att mäta
energiförbrukningen i tungt industriellt arbete.
En av huvuduppgifterna var att undersöka möjligheterna
att uthålligt under hela året utföra avverkningsarbete i
skogen. Detta är bl.a. en fråga om lämplig arbetstid och
arbetsrutin. Fem vana skogsarbetare fick dag för dag
arbeta efter ett tidsschema uppgjort så, att arbetspassen
uppdelas genom tillräckligt många, täta och långa
vilopauser och måltidsraster och den sammanlagda verktiden
under dagen blir tillräckligt lång för att åstadkomma en
måttlig och jämn arbetsintensitet. Det befanns att till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
